Ann-Jeanette är ”ploggaren” som håller Hörby rent

Motionsformen ploggning, som lanserades av multisportaren Erik Ahlström för tre år sedan, sprider sig som en löpeld över världen. I korthet går det ut på plocka skräp samtidigt som man joggar – därav nyordet “plogga”.

Nu har även kronprinsessan Victoria hakat på trenden. I Året med kungafamiljen, som sändes på SVT i mellandagarna, berättade hon att hon brukar ta med familjen på promenad för att plocka skräp längs stranden på Öland.

– Jag tycker överhuvudtaget att det är så mycket och vanligt med nedskräpning i naturen, att man hittar saker som inte är från naturen, sa hon i programmet och nämnde begreppet ploggning.

Kronprinsessan är inte ensam om att reagera mot nedskräpningen. Sedan starten 2016 har Erik Ahlströms initiativ spritt sig och organisationen plogga.se har nu medlemmar över hela landet. 2017 kom ordet plogga med på årets nyordslista.

För att förstå vad fenomenet handlar om följde Hemmets Journal med ploggningsambassadören Ann-Jeanette Björn-Bentzen på hennes motionsrunda genom Hörby i Skåne.

– För min del började det med att jag hade problem med sömnen efter att ha jobbat skift inom vården i många år. Jag hade svårt att somna om jag tränade på kvällarna och då fick det bli jogging eller raska promenader på morgonen istället, berättar hon.

Under den första morgonrundan genom Hörby reagerade hon på att det var så skräpigt överallt.

– Jag bestämde mig för att morgonen därpå ta med en sopsäck och plocka upp skräpet, berättar Ann-Jeanette som inspirerades till sin insats efter att ha sett en tv-dokumentär om Erik Ahlström och ploggning,

– Kan han så kan väl jag, tänkte jag. Samtidigt som jag själv får motion gör jag nytta för samhället, förklarar hon.

Burkar för 11 000

På den vägen är det. Sedan den morgonen sommaren 2017 har Ann-Jeanette samlat in åtskilliga ton papper och plast, tusentals tomburkar och flaskor och hon har för sin insats belönats med Hörby kommuns miljöpris.

– I början var det lite pinsamt men numera tycker jag bara det är roligt och alla här i Hörby vet vid det här laget vem jag är när jag kommer med min skräpplockarpinne och min svarta sopsäck.

Fem dagar i veckan året runt stiger Ann-Jeanette upp klockan halv fem på morgonen för att ta på sig sin utrustning och ge sig ut på en och en halv timmes rask promenad eller joggingtur genom de centrala delarna i det lilla samhället.

– Jag har en runda på sex–sju kilometer som jag brukar avverka. Det blir ofta mest skräp att plocka efter helgkvällarna och då tar det lite längre tid, berättar hon.

Skräpet som Ann-Jeanette plockar med sig brukar hon samla i sin och maken Christians trädgård i centrala Hörby innan han hjälper henne att köra det till en återvinningsstation.

– Tomburkarna pantar jag. Det blir ganska mycket i pant. Det senaste året har jag pantat burkar för 11 504 kronor, berättar hon och visar statistik hon fört över skräpet hon samlat in.

Det är skrämmande läsning och man får en aning om hur mycket skräp som slängs ute i naturen och på andra platser där det inte hör hemma runt om i Sverige.

Pris av kommunen

Förutom burkar för 11 504 kronor har Ann-Jeanette samlat in 23 688 plastföremål och 10 823 pappersförpackningar på bara ett halvår. Hon tog dessutom hand om 608 glasflaskor och plockade upp 36 320 cigarettfimpar.

– Jag har också statistik på att jag på åtta månader samlade in skräp som sammanlagt vägde 782,3 kilo.
Ann-Jeanettes ploggande är helt ideellt. Hon tar inte emot en krona för privat bruk och panten som hon får in för tomburkarna skänker hon antingen till välgörande ändamål eller lottar ut i tävlingspriser på sin egen Facebookgrupp Håll Hörby Rent.

– Jag fick 10 000 kronor av Hörby kommun när jag fick miljöpriset och jag har fått 5 000 kronor av Lions för min insats. De pengarna ska jag använda till att bjuda hit Erik Ahlström så att vi tillsammans kan hålla föredrag och föreläsa för skolelever om plogging berättar hon.

För Ann-Jeanette har plogging blivit en livsstil och hon hoppas att fler följer hennes exempel.

– Det är redan ett par personer till här i Hörby som brukar plogga. Jag brukar regelbundet möta en man som är ute med sin hund och vi brukar dela upp Hörby mellan oss så att vi inte går på samma ställen.

Nya fynd var dag

Maken Christian, som arbetar som trädgårdsingenjör, brukar inte följa med Ann-Jeanette på morgonrundorna men han bistår på andra sätt.

– Det var han som skaffade mig skräpplockarpinnen och han har sett till att jag fått en Gopro-kamera, samma som polisen har på sina uniformer. Den gör att jag känner mig tryggare när jag är ute.
För ofta är det tyst och mörkt i Hörby när Ann-Jeanette är ute på sina ploggingsrundor och hon har varit med om ett par hotfulla situationer.

– Vid ett tillfälle var det en man som krävde att få se vad jag hade i sopsäcken, men ofta blir de avskräckta när de ser att jag har kameran.

Ibland möter hon mer eller mindre berusade ungdomar.

– Det var en gång en kille som frågade mig om jag gjorde det här helt frivilligt eller om jag på något sätt var dömd till att göra det, säger Ann-Jeanette med ett skratt.

Och ofta hittar hon både värdefulla och märkliga saker.

– Jag fyndar i stort sett alltid något varje morgon. Det är allt från nycklar och pass till plånböcker och kreditkort. Jag har hittat tre cyklar som jag lämnade in till polisen. Två av dem har jag fått tillbaka eftersom ingen ägare hörde av sig.

En gång hittade hon en handgranat.

– Det visade sig lyckligtvis bara vara en attrapp, men det ledde till att polisen fick rycka ut.
Ann-Jeanette tänker fortsätta plogga så länge hon orkar och kan och hon hoppas att fler följer hennes exempel.

– Jag vill att folk ska börja tänka innan de bara kastar ifrån sig sitt skräp. Om jag kan vara en förebild för andra är det bra, säger hon.