• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Succépoeten var en brutal mördare

    Norman Porter dömdes för två mord men han lyckades fly och levde tjugo år i frihet – som framgångsrik poet och föreläsare.

    Succépoeten var en brutal mördare

    Den kände poeten Jakob "J J" Jameson hade just lämnat sin lägenhet på Chicagos west side och var på väg till ett möte i The Third Unitarian Church i sin egenskap av ordförande i menighetsrådet, när polismän omringade honom och satte handklovar på honom. Han gjorde inget motstånd utan ryckte bara på axlarna.

    – Det är okej. Jag har haft 20 goda år, sa han när han greps den 23 mars 2005.

    Den 65-årige Jakob Jameson, som i mars 2004 hade korats till månadens diktare i USA och som var välkänd av alla, var i själva verket identisk med Norman A Porter Jr. Denne hade 1985 rymt från fängelset i Cambridge, Massachusetts, där han satt efter att ha dömts till livstid.

    Norman Porter var född och uppvuxen i Woburn, Massachusetts, som den näst äldste i en barnaskara på fem. Hans far arbetade som flyttkarl, och han och modern, som var hemmafru, gav barnen en mycket sträng uppfostran. Norman måste således själv tjäna ihop till sitt uppehälle från det han var 12 år.

    Bara 13 år gammal lånade han regelbundet grannens lilla lastbil för att köra runt till avstjälpningsplatser och samla ihop användbart timmer. Men en dag, när bilen inte ville köra längre, övergav han den, och grannen anmälde honom hos polisen för stöld. Föräldrarna vägrade att ställa upp med den ganska lilla borgensumman för att få honom fri. De menade att han gott kunde lära sig sin läxa. Den lärde han sig under några år på en uppfostringsanstalt men det var också där hans kriminella bana inleddes.

    – De åren ödelade mig. Jag blev så fylld av vrede, sa han senare.

    När han åter var på fri fot, började han att stjäla bilar och begå rån tillsammans med några killar han lärt känna på uppfostringsanstalten. Den 29 september 1960 rånade han och kamraten Ted Mayor en klädaffär i Saugus.

    Beväpnade med avsågade hagelgevär och en pistol beordrade de kunderna att tömma fickorna och affärschefen, John Pigott, att öppna kassaskåpet. När kassaskåpet öppnats dödade Porter honom med tre skott. Porter hävdade att Pigott angrep honom men enligt vittnen på plats var det hela oprovocerat.
    Den 14 maj 1961, medan Norman Porter fortfarande satt i häktet i Middlesex County Jail i Cambridge och väntade på sin dom, flydde han tillsammans med sin cellkamrat, Edgar Cook, som fått en pistol insmugglad i häktet. Under flykten sköt Cook häktets vakthavande befäl, David S Robinson.

    Tre dagar efter flykten kände några poliser igen Edgar Cook men innan de hann gripa honom sköt han sig själv i huvudet. Tio dagar senare greps Norman Porter på bar gärning under ett inbrott i ett snabbköp i Keene, New Hampshire.

    Porter dömdes till två gånger livstids fängelse för morden. Under de 24 år, som han avtjänade sitt straff i fängelset i Cambridge, var han en mönsterfånge. Han slutförde grundskolan och tog även en universitetsexamen i litteratur vid Boston University. Han blev redaktör för fängelsets tidning och skötte också den interna nyhetsradion. 1975 fick delstatens guvernör, Michael Dukakis, honom benådad för mordet på David Robinson, och försökte 1978 få honom benådad för mordet på Pigott – men utan att lyckas.


    1985 hamnade Porter i en djup depression efter att benådningskommittén, för tredje gången, avvisat hans ansökan. Då satt han i det delvis öppna fängelset Norfolk Pre-Release Center och en dag i december fick han syn på en buss utanför fängelset och tänkte att det var dags att rymma.

    Medan en fångvaktare satt och putsade sin pistol, vandrade Porter lugnt och stilla förbi honom ut i fängelsets trädgård, där han hade grävt ner 3 000 dollar. Pengarna hade han tjänat på att skriva dikter och artiklar till olika tidskrifter och genom att hålla föredrag runt om i delstatens fängelser. Därefter hoppade han på bussen.

    Norman Porter visste precis vart han skulle ta vägen. Som ett led i sina litteraturstudier hade han läst Nelson Algrens bok Chicago: City on the Make och hade beslutat sig för att bygga en ny framtid i miljonstaden. Under tiden vände han ut och in på sin personlighet och bestämde sig för vilken del han ville behålla och vilken han ville skrota. Kriminalitet var ett minne blott. Han ville skriva. Han ville inspirera andra människor till godhet och storhet. Han ville leva så som hans stränga föräldrar krävt av honom.

    I Chicago bodde han först i en hyreskasern för hemlösa. Han valde slumpmässigt ett namn från telefonkatalogen, Jakob Jameson: Med sin nya identitet fick han ett tågkort till stadens tunnelbana och åkte runt för att se de platser, som var nämnda i Algrens bok.

    Porter var skicklig med sina händer och anställdes för att renovera en byggnad. När bygget var klart fick han bo i en av husets lägenheter. Han började skriva och deltog i antikrigs- och medborgarrättsarbete. Inför borgmästarvalet i Chicago 1987 arbetade Jakob Jameson, alias Norman Porter, mycket energisk i kampanjen för den svarte kandidaten Harold Washington och säkrade i stort sett alla rösterna i stadsdelen Ukranian Village, där han bodde. När Washington valdes som borgmästare belönade han Jameson med ett jobb som rådgivare åt unga kriminella vid Chicagos Department of Human Services. Han miste dock jobbet redan åtta månader senare, när Washington plötsligt avled.

    Efter det hamnade han i en nedåtgående spiral. Han drack för mycket och blev utkastad från sin lägenhet. Han återföll i kriminalitet och 1989 greps han för rattfylleri och tvingades lämna sina fingeravtryck.

    En vinterdag samma år fick han genom kyrkan både ett ställe att bo på och ett arbete. Inom ett år hade han lyckats bekämpa sin alkoholism och fått styr på sin tillvaro. Han blev medlem av kyrkans menighetsråd och blev senare dess ordförande. Han fortsatte att skriva dikter och läste upp dem på stadens kaféer. Han blev snabbt både känd och älskad.

    En vändpunkt var när han 1999 fick sin första diktsamling utgiven. Den fick utmärkta recensioner. I lyrikkretsar väntade man sig mycket av Jakob "J J" Jameson.

    Under alla år ringde han varje vecka till sina gamla föräldrar, innan de båda avled i cancer 2000. De hade förlåtit honom men han berättade aldrig för dem var han befann sig.

    2004 utkom Jakob Jameson med ännu en fantastisk diktsamling, och i mars samma år korades han till månadens diktare. Av den anledningen togs det ett foto av honom, som publicerades på nätet.
    Knappt ett år senare fick polisen i Massachusetts ett tips från en person som hade sett fotot och menade att han kände igen den efterlyste Norman Porter. När man kollade Chicagopolisens fingeravtrycks-arkiv bekräftades detta.

    Norman Porter greps och kort därefter utlämnades han till Massachusetts där han fortfarande sitter i fängelse. Han har funnit sig i sitt öde och är lycklig över åren han fick i frihet.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!