Att Gayle Isleib var 54 år och gift, hade barn och barnbarn, var ingenting som störde 25-årige Tyrone Montgomery. Han var besatt av henne och gjorde ständigt sina framstötar för att få till en dejt.
Men Gayle var konsekvent avvisande. Hon levde sitt lugna liv med maken Dough i Manchester i Connecticut.
Makarna hade ett företag tillsammans och Gayle arbetade extra i den lokala Walmartbutiken. De extra pengar hon tjänade spenderade hon på sina barn och barnbarn.
Gayle var omtyckt och hade inga ovänner, hon var snarare älskad av alla.
– Hon levde för sina barnbarn som hon älskade över allt annat. Hon räknade till och med min kusins barn som sina barnbarn, berättade Gayles dotter Merit Lajoie.
Men våren 1996 märkte Merit att hennes mamma plötsligt förändrades. Det var nästan som om någon förföljde henne.
– Hon täckte fönstren med filtar och när jag frågade varför svarade hon att man aldrig visste vem som kikade in genom fönstret.
Hon till och med förbjöd dottern att flytta hennes bil.
– Ringde telefonen blev hon nervös och orolig. Jag upplevde det som om hon försökte skydda oss mot något farligt som fanns i hennes närhet.
Det skulle snart visa sig att det fanns fog för Merits misstankar.
Kvällen den 30 april 1996 slutade Gayle skiftet på Walmart klockan tio på kvällen. Maken Dough hörde när bilen svängde upp på garageuppfarten. Men samtidigt hörde han också skottlossning och sprang ut.
Jämte Gayles bil stod en beväpnad man. Dough sprang in och ringde larmcentralen.
– Det är ett rån här. Jag tror att någon skjutit min fru. Jag såg en man med mask, sa han.
Polisen var snabbt på plats.
Flera skott
De hittade Gayle död på garageuppfarten, skjuten med fem skott i huvudet. Sammanlagt sju tomhylsor från ett vapen med kaliber 22 hittades på platsen.
Första misstankarna riktades mot Dough som stod med en revolver av kaliber 22 i handen när de kom till platsen. Han förklarade att han tagit den med sig för att försvara sig mot rånaren. Polisen frågade hur rånaren såg ut och nu beskrev Dough honom som en smal man med spanskt utseende, vilket var konstigt eftersom han till larmcentralen uppgett att rånaren hade mask.
Men Dough kunde snabbt avföras från utredningen eftersom revolvern han höll i handen inte avlossat några skott och patronerna hade annan hylsa än de som fanns på platsen. Polisen tog upp vittnesmål från grannar som sett en vit bil köra iväg med en rivstart.
Motivet till mordet var höljt i dunkel eftersom vare sig Gayles plånbok eller smycken var borta. Och hon hade som sagt inga ovänner.
De fem skotten i huvudet från nära håll pekade ändå på att gärningsmannen stod henne nära och att mordet var en aggressiv hämnd för något.
Polisen började förhöra hennes närmaste omgivning och många pusselbitar föll på plats när de besökte hennes arbetsplats, skoavdelning på Walmart.
Flera av hennes medarbetare berättade om hur Tyrone Montgomery uppvaktat henne och sedan trakasserat henne när han fick nobben. Han hade förföljt henne inne på arbetsplatsen och vid några tillfällen blivit helt galen när hon avvisat honom.
Konstigt nog hade Gayle aldrig berättat för sin familj eller någon annan om vad hon utsattes för. Hon ville lösa det på egen hand.
Polisen kontrollerade också om Montgomery köpt något vapen via affären, men det hade han inte enligt loggboken.
När polisen åkte hem till Montgomerys bostad såg de en vit bil. Den var registrerad på hans styvfar.
Tyrone Montgomery var dock försvunnen.
Matchade perfekt
I bilens askkopp fann polisen lappar med konstiga noteringar om saker som skulle inhandlas, bland annat en ishacka, och hur den skulle stickas genom örat. Papperslapparna pekade mot att det var en slags checklista för att utföra ett mord.
Utredarna fick veta att Montgomery lagt in sig på en psykiatrisk klinik direkt efter mordet på Gayle. Han förhördes men nekade till att ha mördat Gayle. Polisen ville undersöka kläderna han haft på sig när han kom in. Dessa hade dock kliniken tvättat så de var inte till hjälp. Det som inte rörts var hans kängor.
Sulan på kängorna hade ett jack och där satt glasskärvor. Dessa jämfördes med glassplittret från rutan på Gayles bil och matchningen var perfekt.
Men mer bevis behövdes för att kunna binda honom till mordet, helst mordvapnet. De letade igenom hans hem, men fann inget vapen. Däremot fann de en bok som handlade om metoder för förklädnad, vilket förklarade varför Dough gett två olika beskrivningar av gärningsmannen.
Och i källaren hittade de en skjutbana och patronhylsor på golvet. Hylsorna hade exakt samma repor som de hylsor som hittats på brottsplatsen enligt den ballistiske experten. Reporna hade uppkommit eftersom vapnet var felmonterat.
Det räckte för att åklagaren skulle gripa Montgomerys som misstänkt för mordet på Gayle Isleib.
Polisen ville gå till botten med brottet och ta reda på hur han fått tag i vapnet. Den ansvarige för den lokala Walmartbutikens vapenavdelning erkände att Montgomery köpt ett vapen av kaliber 22 innan Gayle mördades. När han sedan hört talas om mordet och förstått sammanhanget hade han i panik raderat vapenköpet från loggboken.
I oktober 1997 dömdes Tyrone Montgomery för mord och straffet blev 65 år i fängelse.
