• Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • De fick svar på sin ballongpost - efter 18 år!

    Familjen Ragård Bäck skickade upp tre ballonger mot himlen som en hälsning till dödfödde sonen Milton. De hade tejpat fast papperslappar med uppmaning att den som hittade ballongerna skulle kontakta dem. De väntade och väntade, inget hände – tills nyårsdagen i år.

    De fick svar på sin ballongpost - efter 18 år!

    Lotta Ragård Bäck i Transtrand i Dalarna fick en både rolig och omtumlande start på det nya året. Dagen efter nyårsdagen låg det ett brev avsänt från Finland i brevlådan, vilket gjorde henne både förbryllad och nyfiken. När hon öppnade det hittade hon lappen som familjen skickat upp med en ballong 18 år tidigare.

    – Det bara rös i mej, säger hon.

    Det var den 5 oktober 1999 som familjen skickade upp ballonger med meddelande om att den som hittade den skulle ta kontakt.

    Lotta och maken Christer hade sedan tidigare döttrarna Madeleine och Erika. När Lotta blev gravid för tredje gången visade ultraljudet att det skulle bli tvillingar och planerad förlossning 26 april 1999.
    Men det blev inte som de hade tänkt sig. Komplikationer tillstötte och Lotta drabbades av transfusionssyndrom, det vill säga en obalans i fostrens blodcirkulation.

    I vecka 26 togs beslut om akut kejsarsnitt då Lottas förlossningsvärkar inte kunde stoppas. Det ena fostret hade dött i magen och det var fara för det andra.

    – Vi hade bestämt namn tidigare och den förste som kom ut skulle heta Anton och nummer två Milton.
    Det var Anton som kom ut först och vägde 1 314 gram. Milton var den som inte klarat sig. Och det var kritiskt även med Anton.

    – Vi fick ligga på sjukhus i flera månader. Anton fick en cp-skada som gjort honom rörelsehindrad. Han ådrog sig även en hjärnsynskada och har senare i livet fått andra tilläggsdiagnoser. Men trots allt har han ändå klarat sig bra och går nu på Riksgymnasiet för rörelsehindrade i Göteborg där han utbildar sig inom media, berättar Lotta.

    Budskap med ballong

    Det var en tuff tid för familjen och först i oktober kunde de förrätta jordfästningen för Milton i Transtrands kyrka.

    – Vår präst Jan Busk var fantastisk och det var han som föreslog att vi skulle sända upp ballonger mot himlen till Milton. Det hade han gjort vid något tidigare tillfälle då det var ett litet barn som begravts. Han menade att det både var högtidligt och ett sätt att göra det enklare för våra döttrar att förstå. Vi köpte tre ballonger och fyllde dem med helium.

    Det var på hösten efter att Milton hade dött i magen som familjen skickade upp tre ballonger till hans minne.

    – Sedan skrev vi också små lappar som jag fäste vid två av ballongerna. Där skrev jag: "Hör av dig om du hittar denna ballong" och samma budskap på engelska, samt vår adress. Jag förstod att ballongerna kunde färdas långt och det skulle vara roligt om någon hittade en av dem och såg papperslappen. Då kanske vi skulle få svar.

    När begravningsakten var över steg tre ballonger mot himlen. Den ena föreställde Nalle Puh, den andra hans kompis Nasse och den tredje var ett vackert ballonghjärta.

    – Det var en högtidlig och fin stund, säger Lotta.

    Familjen hoppades att de snart skulle höra ifrån någon som hittat dem. Men det gjorde de inte.

    – Efter ett tag tänkte vi inte så mycket mer på det.

    Låg i låda i 17 år

    Ballongerna hade färdats över Bottenviken och en hade landat utanför staden Parkano, söder om Vasa i Finland. Juha Mantere var ute på uppdrag åt finska motsvarigheten till svenska Skogsvårdsstyrelsen och skulle kartlägga ett markområde i nationalparken Seitseminen våren 2000, ett drygt halvår efter att ballongerna lämnat Dalarna.

    Han råkade titta ned i buskarna där han skulle sätta sin stövel och såg något konstigt på marken. Det var ett snöre där någon tejpat dit en vikt papperslapp. Han vecklade upp den och såg att det stod något skrivet, men det var på svenska, vilket Juha varken kan prata eller skriva.

    Juha var dock nyfiken på den där lappen, så han stoppade den i fickan och skulle ta hjälp av någon i bekantskapskretsen med översättningen. Men han hittade ingen som kunde hjälpa honom.

    – Lappen hamnade i min "gömlåda", säger trebarnspappan Juha Mantere, 56.

    Det var här i skogen, inte långt från Vasa, som Juha hittade ballongen med den fastknutna lappen.

    Där blev den liggande i 17 år innan han vid städningen före jul förra året hittade den. Nu hade det också slumpat sig så att han efter skilsmässa funnit en ny kärlek i Taina Lohioja-Raivo, 55. Hon kan svenska och översatte åt honom. 

    – När jag läste att det var någon som skickat upp en ballong med papperslappen och ville ha kontakt, så bestämde vi oss för att skriva ett brev. Det var lite spännande, ungefär som att svara på en flaskpost. Men vi såg året och datumet när det var skickat och visste inte i fall den som ville ha kontakt bodde kvar på samma adress längre. Men det var värt ett försök, säger Taina.

    Några dagar före nyårsafton förra året skickade de brevet.

    Gemensamma intressen

    Lotta blev förundrad när hon hämtade in posten och såg ett handskrivet brev som var skickat från Finland.

    – Mina föräldrar har finska bekanta som brukar bo hos dem när de åker Vasaloppet, så jag trodde det var ett brev från dem som kommit fel.

    När hon öppnade det och tog ut innehållet kände hon genast igen den lilla papperslappen och blev påmind om den där oktoberdagen arton år tidigare. I brevet förklarade Juha hur han hittat papperslappen. Ballongen hade färdats ungefär 90 mil innan den landat i skogen. Av själva ballongen återstod ingenting, men lappen satt fortfarande fast vid snöret.

    – Vi blev förbluffade och väldigt rörda över att någon nu svarat oss. Det kom en och annan tår, berättar Lotta.

    Juha hade skickat med sin adress. Lotta började med att söka honom på Facebook och efter några dagar fick hon svar på sin vänförfrågan. Sedan skrev hon ett brev till Juha och Taina.

    – Jag berättade lite om oss själva, skickade med bilder på vår familj och berättade om när vi skickade upp ballongerna. Vi har haft en del kommunikation sedan dess och kommit fram till att det finns en del sammanträffande och likheter. Taina fyller till exempel år den 25 januari, samma dag som Anton och Milton föddes. Båda Taina och Juha är intresserade av skogen och av fiske, det stämmer bra överens med våra intressen.

    Det ser ut som att den lilla papperslappen som hittades för 18 år sedan är på väg att leda till nya svensk-finska vänskapsband.

    – Vi vill gärna åka och hälsa på dem, säger Lotta.

    – Samma här. Vi har ju samma intressen, svarar Taina.

  • Få hemmetsjournal.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!