8 tips för att varva ner
1 Prata med din chef. Försök identifiera någonting som chefen faktiskt kan ändra på i arbetsmiljön. 2 Om chefen är problemet kan det vara bra att först förankra sig i en grupp medarbetare och kanske också prata med facket. 3 Prata med din husläkare. Om du får stresssymtom, kan du ha nytta av föreskriven vila och kognitiv beteendeterapi. 4 Sov tillräckligt. 5 Använd en ledig dag i veckan till att varva ner, inte till att göra sådant du inte hunnit med. 6 Prata med arbetskamrater om stressen är arbetsrelaterad, ni är säkert fler som känner så. 7 Fundera över vad som får dig att må bra, det kan vara att läsa en bok eller att ta en promenad. 8 Om du kan få hjälp av andra med att lösa din situation på hemmaplan, be om avlastning.
Enligt nya siffror från Försäkringskassan är stress den vanligaste orsaken till sjukskrivning just nu.
Kvinnor är överrepresenterade och står för 73 procent av sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa. Ohälsan kryper även ner i åldrarna. Hur står det egentligen till med stressen i Sverige?
– Det ser inte så bra ut. Det har skett en markant ökning av sjukskrivningar för stressrelaterad ohälsa de senaste fem åren. Framför allt bland kvinnor i åldern 35–55 år, säger Anna Nyberg, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
Ulrik Lidwall, analytiker vid Försäkringskassan, bekräftar bilden.
– Särskilt drabbade är yrkesgrupper där man har direkt kontakt med människor, som inom vården, förskolan, skolan, polisväsendet och socialtjänsten, säger han.
Tar större ansvar hemma
Även män inom dessa yrkesgrupper sjukskrivs för stressrelaterad ohälsa, antalet ökar även bland dem.
– Det är ju inte så att män och kvinnor reagerar olika på det de utsätts för på jobbet, men fler kvinnor än män arbetar i pressade verksamheter där man tar hand om andra människor och mycket ska hinnas på kort tid. Dessutom tar kvinnor oftare större ansvar för det obetalda arbetet med hem och barn, vilket leder till dubbelarbete. Därför är deras sjukskrivningstal högre, säger Ulrik Lidwall.
Tendensen att den psykiska ohälsan ökar generellt har enligt Ulrik Lidwall att göra med att arbetsmarknaden förändras. Det finns färre fysiska arbeten som ger kroppsliga besvär och fler som ställer krav på stresstålighet och social kompentens.
Han pratar även om bristande strategiskt ledarskap, både politiskt och bland tjänstemän.
– Även om det inte längre sker några nedskärningar inom offentlig verksamhet vad det gäller personal eller budget, så ökar kraven på de anställda. Fler behöver vård till exempel, eftersom antalet seniorer ökar. Arbetsbördan ökar också, men inte resurserna för att klara ökade krav. Det är på den högsta ledningsnivån som det brister i insikt om vilka konsekvenser olika beslut får i den operativa verksamheten.
Anna Nyberg talar om att det kan finnas en konflikt mellan den önskan man har i sitt jobb, och hur verkligheten ser ut. Att en tung administrativ arbetsbörda eller brist på personal gör att man inte kan utföra sitt yrke på det sätt man önskar.
– Det kan vara att inte ha tillräckligt med tid för alla i klassrummet som lärare eller att som socialarbetare tvingas säga nej till dem man önskar att man skulle kunna hjälpa.
“Ett stort lidande”
Som Anna Nyberg ser det är samhällsstressen ett av våra största folkhälsoproblem.
– Det här är en oerhört angelägen samhällsfråga. Det handlar om ett stort lidande för den som drabbas. Men även om kvaliteten inom exempelvis sjukvård, äldreboende, skola och förskola. Att möta stressad personal som mår dåligt påverkar sjuka, äldre, barn och elever negativt.
Det finns likheter med den utmattning som på 1990-talet bredde ut sig, enligt Anna Nyberg. Men idag är det inte utmattning som är utmaningen, sjukskrivningstalen i just den diagnosen ökar inte, utan det är samhällsstressen som ställer till det. Det här kan man bland annat se på hur snabbt sjukskrivna är tillbaka på arbetet. För den utmattade tar det mycket längre tid än för den som råkat ut för stress.
Vilket ansvar har arbetsgivaren?
– Det är klart att arbetsgivarna har ett stort ansvar. I en större organisation ligger beslutsfattandet på en högre nivå än hos enskilda chefer. Det är en fråga om hur man organiserar arbetsplatsen och fördelar resurser.
– Enhetschefer och mellan-chefer har det tufft, visar forskning. De blir klämda mellan krav från olika håll. En rektor till exempel har krav från lärare, elever, föräldrar, och ska sedan balansera dessa behov och önskemål inom budgeten, som hen har ansvar för och får stå till svars för högre upp i verksamheten, säger hon.
Vanliga symtom
Vad är då stress? Jo, stress, som naturen avsåg den, kan rädda våra liv i hotfulla situationer. Vi får ett kort påslag av adrenalin, pulsen går upp, vi blir mer alerta. Efter en liten stund, slås den här reaktionen av i den bästa av världar.
– Det är när stressen pågår under en längre tid som vi får problem, förklarar Marie Åsberg, professor i psykiatri, vid Danderyds sjukhus, Stockholm.
Hon beskriver stress som en försvarsreaktion i kroppen när vi utsätts för jäkt, hets och sådant som vi upplever pressar oss.
– Man tror att stressreaktionen från början utvecklades för att vi skulle reagera om vi riskerade att angripas av ett rovdjur, men det är ju inte så vanligt i våra dagar, konstaterar Marie Åsberg,
Stressen uppkommer numera i andra situationer. Till exempel på våra arbetsplatser. Alla som ingår i en grupp utsätts för social stress, förklarar hon:
– Gruppen är en skyddande faktor om man känner gemenskap med andra, men utgör även ett potentiellt hot. Det kan vara mobbning, eller en ständig kamp om vem som är bäst och duktigast.
Symtom på att man stressar för mycket är att känna sig oförklarligt trött, ha sömnsvårigheter, humörsvängningar, få minnessvårigheter, vara nedstämd. Ha värk i muskler, nacke, korsrygg, problem med magen. Marie Åsberg kallar det för en varningsklocka.
Kan leda till utmattning
Om man inte tar dessa symtom på allvar riskerar man enligt Marie Åsberg att “gå in i väggen”, även om vägen dit är lång. Det tar tid innan stress leder till utmattning.
– Vanligen är det aktiva och ambitiösa människor som drabbas av utmattning. De som pressar sig på jobbet och hemma, som anstränger sig ännu mer när livet utmanar dem, och som ofta har klarat av besvärliga situationer i livet som en tuff barndom, att få ett barn med en svårighet, som ett neuropsykiatriskt funktionshinder, eller en gammal förälder som behöver hjälp.
Att uppleva sitt arbete som meningsfullt är en skyddande faktor, enligt Marie Åsberg, liksom att känna gemenskap på jobbet.
– Under förra epidemin av stress på 1990-talet var det främst kvinnor i åldern 40–45 år som drabbades. Nu insjuknar människor redan från 30 års ålder, fortfarande främst kvinnor men även män.
Det här gör dig stressad på jobbet
Mängden arbetsuppgifter. För få utför arbetsuppgifterna. Osäkerhet kring när jobbet ska vara klart och vad som är en tillräckligt god kvalitet. Emotionella krav, som att möta patienter eller kunder i sitt arbete. Att känna att man inte räcker till. Otydlig arbetsledning, till exempel att inte veta vart man ska vända sig för att få stöd. Nya regler ställer högre krav på chefen Tidigare i år kom nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket, bland annat gällande psykisk ohälsa på jobbet. – Syftet är att motverka den ohälsosamma stressen, sådan som är långvarig, där man under lång tid har hög arbetsbelastning utan återhämtning, och där kraven överskrider resurserna. Men även att motverka kränkande särbehandling, förklarar Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ansvarar för att det finns tillräckligt med tid att utföra arbetet, att det finns tillräcklig bemanning, att du kan få stöd och hjälp av kolleger vid behov, samt att det finns tid till återhämtning och möjlighet att ta upp olika svårigheter man stöter på. – Om inte arbetsgivaren följer föreskrift-erna, ska du ta upp det med din chef. Du kan också vända dig till skyddsombudet eller facket, råder Christina Jonsson.
