Närsynta hunden Ulla är en agilitystjärna – tack vare specialgjorda glasögon

Johanna Mattila och bordercollien Ulla tränade agility för att nå elitnivå när Johanna märkte att Ulla började få problem med hindren. Orsaken visade sig vara en synnedsättning som påverkade Ullas tajming. Glasögon blev den för en hund något ovanliga lösningen.

Bordercollien Ulla sätter sig mellan benen på 43-åriga Johanna Mattila efter en liten springtur i träningshallen i Torneå, Haparandas finska tvillingstad. Matte sätter på 5-åriga Ulla hennes glasögon som ser ut ungefär som simglasögon, fast med betydligt bättre remmar som gör att de sitter perfekt. Den nu än mer taggade Ulla visar ivrigt att det är dags att sätta igång med hinderbanan. Glasögonen bryr hon sig inte alls om.

LÄS ÄVEN: Hundcoachen Fredrik Steen: Hundarna har gett mig allt – till och med min nya kärlek

– Ulla älskar verkligen agility. Det blir korta men otroligt intensiva träningspass. Hon springer till och med runt mellan agilityrundorna på sitt typiska vallande vis för hon är så uppspelt. När jag har tid går vi till träningshallen varje dag för det tar bara tio minuter att promenera hit hemifrån, berättar hon.

Johanna Mattila med sin bordercollie Ulla. Det tog ett tag att upptäcka att Ulla hade synproblem men nu tränar paret för fullt igen.
Foto: Anders Kristensson

Fick ovanlig diagnos

Johanna började träna agility med Ulla redan när Ulla var liten valp och när Ulla var ett och ett halvt år tävlade de första gången. Snart ansökte Johanna till Finlands nationella agilityförbunds elitsatsning och blev antagen.

– Första året utvecklades Ulla mycket. Tränarna var riktigt duktiga och vi började få lite resultat på tävlingar. Under det andra elitträningsåret märkte jag att det var något som inte stämde. Ullas tajming blev sämre och jag försökte hitta orsaken, säger Johanna med tårar i ögonen.

Alla hon pratade med om problemet kom med olika förklaringar. Ullas leder röntgades, hon fick massage, specialträning men till sist var det Johannas elittränare som ringade in problemet – synen.

LÄS ÄVEN: Lars och hunden Ragge gick igenom isen – räddades av tre vardagshjältar

Efter ett intensivt informationssökande på nätet blev Johanna övertygad om att det var en synnedsättning som ledde till ETS, Early Takeoff Syndrome, som var orsaken. Men det tog tid att hitta en veterinär som kunde undersöka Ullas ögon.

– Djupseendet påverkas och det blir svårare för hunden att hitta rätt tajming i hoppet, säger hon.

Efter mycket letande hittade Johanna till slut en veterinär utanför Helsingfors som precis hade införskaffat ett retinoskop för att kunna diagnostisera närsynthet på hundar. Genom att sätta olika linser i retinoskopet får man reda på ögats brytningsfel utan behov av kommunikation. Ulla behövde linser med minus ett och ett halvt.

– Idén till glasögon kom från en holländsk kvinna som jag hittade på nätet. Hennes hund blev hjälpt av glasögon så jag tänkte att det borde fungera för Ulla också, säger hon.

Efter undersökningen hittade Johanna ett par solglasögon till hundar som hennes optikerkompis i Torneå skulle slipa linser till. Men innan linserna blev klara ville Johanna vänja Ulla vid att bära glasögonen.

LÄS ÄVEN: Hunden Tomtom övergavs utanför en affär: ”Han var i bedrövligt skick”

– Jag tog bort solglasen och satte bara bågarna på henne, men hon försökte direkt att ta av dem. Hon gillade det inte alls.

När optikern fått dit linserna gick de båda direkt till träningshallen. Glasögon sattes på och de började träna.

– Från den stunden har hon aldrig protesterat. Hon måste sett skillnaden direkt, plötsligt såg hon allt tydligare.

Ingen tävlingsdispens

Allt var frid och fröjd tills finska agilityförbundet kom med beskedet att Ulla inte fick dispens från regeln att hunden inte får ha något på sig under tävling.

Agilityförbundet betraktade Ulla som handikappad.

– Vi människor får tävla även om vi har glasögon men inte hundar. Agilityförbundet vägrar att prata med mig direkt utan all kommunikation sker brevledes. Jag har överklagat beslutet och bett dem ändra det så vi kan fortsätta tävla. Varför ska Ulla bli diskriminerad för att hon måste ha glasögon? Visst kan vi träna men motivationen ökar helt klart om tävlingsmomentet finns med, säger hon.

LÄS ÄVEN: Hittehunden Rufus har ett fått nytt hem – och ett jobb: ”Han tycker inte om att vara ensam”

Johanna drar en parallell till sin andra hobby, teatergruppen, där de repeterar en pjäs för att spela den inför publik. Varför ska man annars repetera?

Kontaktlinser accepterar förbundet däremot, för de syns inte.

– Det är en mödosam och jobbig process för hunden när man sätter in och tar ur kontaktlinser och därför har jag valt glasögon istället, berättar Johanna.

Johanna funderar även på att ansöka om dispens från Svenska Agilityförbundet för att kunna tävla i Sverige istället.

– Vad gör man inte för sin allra käraste vän för att hon ska kunna fortsätta göra det hon älskar mest av allt, säger Johanna.

Annons
Scroll to Top