Har ni någonsin funderat över var den gyllengula och välsmakande kryddan i lussebullarna kommer från?

Högst sannolikt har den importerats från antingen Iran, som är världens största producent av saffran, eller Spanien, Grekland ­eller Italien.

Men det senaste decenniet är det också möjligt att de höstblommande saffranskrokusarna (crocus sativa) växt på ett fält i Sydsverige.

Hemmets Journal har träffat en av saffransodlarna i Skåne – snickaren, grävmaskinisten och bondsonen ­Petter Karlsson på gården Dalsberg på Bjärehalvön.

Saffranskrokusen är ganska liten men vacker när den blommar. Den röda pistillen syns tydligt. Foto: Per-Ola Ohlsson

– När jag erbjöds att börja provodla saffranskrokus tyckte jag det lät spännande och blev nyfiken, säger han när vi går runt på fältet där han har sin saffransodling.

Från hans odling har man en vid­underlig ­utsikt över det solglittrande vattnet i Skälderviken mot Kullaberg. Det är i mitten av oktober när vi besöker Petters gård och skördesäsongen börjar gå mot sitt slut.

– Saffranskrokusen börjar blomma i slutet av september och blomningen pågår som mest intensivt under de närmast ­följande veckorna. Men man kan hitta blommande krokusar i november och till och med i ­december även om det senare är mer ovanligt, berättar han.

Läs även: Polska julkrubbor: Från återvunnet skräp till glittrande mästerverk

Petter Karlsson

Ålder: 34 år.
Familj: Föräldrarna och en syster.
Bor: Gård på Bjärehalvön mellan Västra Karup och Torekov.
Gör: Snickare, grävmaskinist och saffransodlare.

Har saffransodlingen som hobby

Det kan vara lätt att missa de värdefulla blommorna där de växer i upphöjda fåror på Petters fält. De ljuslila krokusarna är på avstånd svåra att upptäcka mot den bruna jorden och höstlöven som virvlar omkring i vinden.

Men när i kommer närmare ser vi rad efter rad med ett par decimeter höga saffranskrokusar som alltså föredrar att blomma medan det mesta av den övriga växtligheten börjar förbereda sig för vintervilan.

Under den mest intensiva perioden lägger Petter flera timmar om dagen på att plocka blommor på sitt fält, rensa dem och sedan torka pistillerna.

Petter odlar sina krokus på ett fält som är ungefär 120 kvadratmeter stort. Foto: Per-Ola Ohlsson

– Jag brukar säga att det är 2–3 timmars arbete per gram saffran. Sedan säljer jag för 120 kronor per 0,25 gram så man kan inte säga att det är någon fantastisk timlön, säger han med ett leende.

– Men jag odlar inte saffran för att bli rik. Jag gör det för att jag tycker det är kul. Det är en hobby. Jag kan göra det ­eftersom jag är egen företagare och kan styra jobbet efter skördetiden. Blommar det ovanligt mycket brukar min mor dessutom hjälpa till.

Man kan säga att det var Petters mamma och hans syster som var anledningen till att han blev saffransodlare.

Läs även: Magdalenas unika odling: Frodig skörd vid fjällets rand

Pappa tackade nej

Det började med att hans pappa, som driver granngården på Bjärehalvön, där familjen idag odlar potatis, blev kontaktad av företaget Österlensaffran – en av pionjärerna när det gäller odling av crocus sativa i Skåne.

Grundarna av företaget var på jakt efter fler bönder som var intresserade av att odla saffranskrokus.

– Min far var inte alls ­intresserad och tackade nej. Jag var inte hemma när de ringde, men lyckligtvis hörde min mor och min syster samtalet och tillsammans med mig bestämde vi oss för att besöka Österlensaffran för att få veta mer.

Petter separerar pistillerna från blommorna – ett pilligt arbete. Foto: Per-Ola Ohlsson

Besöket ledde till att Petter fick ett tusental lökar med sig hem som han planterade på sin mark på gården Dalsberg.

– Det är ursprungligen mina farföräldrars gård som de köpte på 40-talet för att driva ett traditionellt lantbruk. Den ingår i samma lantbruk som mina föräldrars, ­berättar Petter.

För att lära sig mer gjorde Petter ett studiebesök på familjen Adamov Mutlus saffransodling utanför Staffanstorp som Hemmets Journal skrev om redan hösten 2018.

– De delade gärna med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

Läs även: Så tar du hand om pollinatörerna i trädgården på hösten och vintern – 5 växter att satsa på

Skördade 100 gram saffran

Första året Petter testade att odla saffranskrokus var 2019. Men det gick inte så bra.

– Det var knappt värt besväret. Det blev bara en skörd på ett halvt gram.

Trots misslyckandet gav han inte upp. Under pandemiåret 2020 köpte han fler lökar. Det var dock först sedan han flyttade odlingen till en annan åker som blomningen verkligen tog fart.

– Krokusarna kan vara ganska kinkiga. De vill ha genomsläpplig lätt, gärna grusig jord, för att trivas. De gillar absolut inte tung lerjord.

På den nuvarande odlingen, som mäter 60 x 200 meter, har han grävt ner hundra­tusen ­lökar. 2023 blev ett ­riktigt bra år.

Pistillerna torkas på en vanlig svamptork. Foto: Per-Ola Ohlsson

– Då skördade jag 100 gram saffran. Det blev inte lika bra skörd året därpå och jag vet inte riktigt varför. Plantorna växte som de skulle, men det bildades inte lika många blommor.

Petters arbetsår med krokusarna börjar på våren med att han gödslar marken och vattnar om det är mycket torrt.

– Jag använder hästgödsel. Jag har två hästar här på gården och de får hö som jag själv odlar så man kan säga att min saffran är ekologiskt odlad även om jag inte är certifierad.

När bladen från förra höstens krokusar vissnar ner ­börjar Petter rensa ogräs i ­odlingsbäddarna. Under sensommaren är det dags att plantera nya lökar.

– Men det tänker jag inte göra mer. Crocus sativa är bra på att föröka sig själv. Efter första blomningen delar den sig till 5–6 lökar, andra året till 25 lökar. Jag räknar med att det ska räcka.

Läs även: Suzana startade julgranshotell – vill göra branschen mer hållbar

Saffran av hög kvalité

När blommorna väl är plockade vidtar inomhusarbetet. Petter brukar sitta vid sitt köksbord när han separerar pistillerna – tre mörkröda trådar – från blommorna. Det är ett pilligt och tidskrävande arbete.

– Men det är samtidigt avkopplande att sitta och göra det på kvällarna när det mörkt utanför fönstren, berättar han.

Han använder sedan en vanlig svamptork för att torka pistillerna innan det är dags att väga dem och placera dem i små burkar.

Det är de röda pistillerna i blomman som mals till saffran som ger smak och färg åt lussebullarna. Foto: Per-Ola Ohlsson

– Det går att köpa billigare saffran i handeln än min, men den jag säljer håller högre kvalité. Det förekommer mycket fusk i branschen. Jag har hört att saffran späds ut med gurkmeja.

Trots att han inte har gjort särskilt mycket reklam för sin saffran – han säger själv att han är ”dålig på det där med marknadsföring” – har han ­flera fasta kunder som köper merparten av det han producerar. Det handlar om olika återförsäljare och lokala bagerier.

– Men saffransodlingen är mer en betald hobby än ett ­arbete, säger han och kontrollerar en gång extra att det varken är för mycket eller för lite av den dyrbara kryddan som ligger på vågen.

Slutprodukten blir en sådan här liten burk med 0,25 gram saffran. Foto: Per-Ola Ohlsson

Fakta om saffran

  • Saffran är en krydda som erhålls från pistillmärkena av växtarten saffranskrokus.
  • Det är den dyraste kryddan i världen och den har ofta förfalskats.
  • Priset varierar beroende på ursprungsland, kvalité och användningsområde, men ligger generellt mellan 10 000 och 100 000 kronor kilot.
  • Varje år produceras omkring 300 ton saffran. Drygt hälften kommer från Iran.
  • Saffran odlas i Sverige på Gotland och i Skåne.