I slutet av 1930-talet packade journalisten och författaren Ludvig Nordström sina väskor. Under några veckor skulle han göra en reportageresa genom Sverige och rapportera från flera städer och byar. Målet med resan? Att försöka skildra bostadssituationen i landet.
Det dröjde inte länge innan Lubbe, som han kallades, kunde konstatera att Sverige var ett smutsigt land. Bostadsstandarden var en av de sämsta i Europa och många bodde trångt, omgivna av förfall, smuts och elände. Värst var det i Sydsverige och Skåne.

Att bristande hygien kunde leda till olika sjukdomar hade varit känt länge. Redan under kolerautbrotten i Sverige på 1800-talet började man diskutera sambandet mellan smutsigt dricksvatten och smittspridning. Ungefär samtidigt beskrev fransmannen Louis Pasteur hur bakterier hängde ihop med sjukdomar och hur en god hygien kunde påverka hälsan. Men utvecklingen gick långsamt och på 1930-talet saknade fortfarande fyra av fem hushåll tillgång till rinnande vatten och avlopp.
En majoritet av svenskarna gick på utedass, hämtade sitt vatten ur en brunn och skötte hygienen vid ett enkelt tvättfat. Lubbes reportage och den efterföljande boken ”Lort-Sverige” väckte stor debatt när de gavs ut men de flesta kunde enas om en sak: svenskarna behövde bättre bostäder. Och helst ett eget badrum.

Vanligare med badrum under 40-talet
I slutet av 1920-talet ansåg HSB:s chef att badrummet borde vara en del hemmets standardutrustning och organisationen försåg varje nybyggd lägenhet med ett duschrum. Men det fanns också de som menade att badrummen var en onödig lyx, särskilt i arbetarhem. Skulle de verkligen användas tillräckligt ofta för att vara värda byggkostnaden? Lyckligtvis gick badrumsförespråkarna vinnande ur den debatten och på 40-talet blev både toalett och badkar med rinnande vatten allt vanligare i svenska hem.

Kooperativa Förbundet, KF, bidrog till att badrummen standardiserades. 1937 köpte de Gustavsbergs porslinsfabrik och hade snart byggt en egen sanitetsfabrik där det tillverkades sintrat porslin. Fram till dess hade det mesta badrumsporslinet importerats från Europa. Gustavsberg och Ifö-verken i Bromölla var i mitten av förra århundradet de största tillverkarna av sanitetsporslin i Sverige, och de hade fullt upp att göra. Efterfrågan på badrumsporslin växte stadigt under de kommande årtiondena när de nya hygienutrymmena skulle inredas. Det dröjde inte länge förrän fabrikerna började ta hjälp av kända formgivare som Stig Lindberg och Carl-Arne Breger för att ta fram modernt sanitetsporslin.

Toalettstolarna och handfatens utformning styrdes av vissa tekniska krav och behövde vara funktionella och ergonomiska, men det behövde inte se tråkiga ut. På 50-talet lanserades sanitetsporslin i pastellfärger och flera serier med badrumsinredning av färgad plast. Sedan dess har flera nya lösningar för badrummet lanserats. Löstagbara sitsar, plastmattor, lågspolande toaletter, plåtbadkar. Och så duschkabinen förstås.
LÄS ÄVEN: Göta Trägårdh – kvinnan bakom det svenska designundret
Dusch stort på 70-talet
Duschar har funnits länge men det var först på 70-talet som de fick ersätta badkaret och människor i allmänhet började ta en daglig dusch. Under oljekrisen lyftes duschen fram som en mer energisnål och vattensparande lösning, och visst var det härligt att känna sig ren och fräsch varje dag. Men det ledde också till allt fler fuktskador och att byggreglerna fick uppdateras.
På sjuttio år har de svenska badrummen gått från lyx för de rika till en självklar del av hemmet.
Några badrumsnyheter under 1900-talet
00-tal: Sambandet mellan dålig hygien och sjukdomar
Sambandet mellan dålig hygien och sjukdomar uppmärksammas allt oftare av forskare men det råder stora klasskillnader när det kommer till den personliga hygienen. De flesta använder fortfarande torrdass och badar i sjön sommartid. I lägenheterna finns tvättställ eller torrklosett, medan det blir vanligare att installera badrum i villor.
10-tal: Många nya toaletter installeras
I storstäderna blir det tillåtet att ansluta vattentoaletter till det kommunala vatten- och avloppssystemet och många nya toaletter installeras.
20-tal: Ska alla hushåll förses med badkar?
Stockholm får sitt första reningsverk efter flera års problem med utsläpp av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. En debatt om huruvida alla hushåll ska förses med eget badkar pågår. En kommitté säger nej eftersom ”i arbetareklassens levnadsvanor ingår inte regelbundna bad”.
30-tal: WC och badrum i de flesta byggda bostäder
Som ett led i det nya folkhemsbygget installeras WC och badrum i de flesta byggda bostäder. Men ännu saknar fyra av fem hushåll i Sverige tillgång till vatten och avlopp. De badrum som byggs är ofta små och det börjar bli modernt att kakla in badkaret mot väggen.
LÄS ÄVEN: Nostalgi: Mjölkbarerna hjälpte till att öka mjölkonsumtionen
40-tal: Gemensam stamledning
HSB utvecklar en lösning med seriekopplade rör som ansluts till en gemensam stamledning, något som gör det mycket enklare och billigare att installera badrum i flerfamiljshus. WC-stolarna är nu lågspolande, med lågt sittande eller integrerad vattencistern.
50-tal: Kända formgivare designar badrumsinredning
Intresset för badrumsinredning växer och kända formgivare som Stig Lindberg och Carl-Arne Breger designar badrumsmöbler- och inredning. Sanitetsporslin i pastellfärger lanseras och Gustavsberg börjar tillverka badkar av emaljerad stålplåt.
60-tal: En tredjedel saknar badrum
1965 saknar en tredjedel av Sveriges hushåll fortfarande badrum. I villabadrum har bidén blivit en del av standardutrustningen. En annan nyhet är löstagbara toalettsitsar och handfatsvred av plast.

70-tal: Duschen börjar ersätta badkaret
Oljekrisen leder till att duschen börjar ersätta badkaret, den ses som en mer vattensparande och energismart lösning. Badrumsinredningen går i murriga färger som brunt och orange och på golvet kan en plastmatta ersätta klinkern.
80-tal: Dagliga duschar kräver nya byggregler
Fler tar nu en daglig dusch något som leder till större slitage på badrummen och större risk för fuktskador. Nya branschregler införs för ytskikt och tätskikt. Många börjar nu inreda badrummen mer personligt och i villorna installeras gärna ett bubbelbad.
LÄS ÄVEN: Vart tog brandgult och violbrunt vägen? Följ med på färgernas antikrunda!
90-tal: Toaletter med två spolknappar lanseras
Nu läggs större fokus på miljöfrågan och toaletter med två spolknappar lanseras, en för mindre vattenmängd och en för mer.
Källa: Tidstypiska kök & bad 1880-2000 av Cecilia Björk, Gustav Bergström och Laila Reppen