Snällhet gör oss lyckligare och friskare: ”Snällhet är som mässling, den sprider sig”

Det var inte länge sedan som snällhet ungefär var liktydigt med scouter som hjälpte äldre damer över gatan. Att vara snäll innebar att vara lite mesig, nästan töntig och ville du göra karriär, ja, då kunde du glömma snällheten. På med axelvaddarna och tänk på dig själv så skulle du lyckas.

Idag är det synsättet på väg att ändras. En av pionjärerna i ämnet var professorn Stefan Einhorn som för över 20 år sedan kom ut med boken ”Konsten att vara snäll”. Poeten Bob Hansson har också gjort sig känd som en av de största förespråkarna för ett snällare liv och kom i höstas ut med sin andra bok på ­temat, ”Snällast vinner”.

---

LÄS ÄVEN: Bob Hansson: ”Jag längtar efter Gran Canaria och en livspartner”

---

Snällhet är en medfödd egenskap

Ledarskapskonsulten Birger Lycken har under åren samlat på sig många bevis för att snällhet fungerar och i mars släpper han sin bok ”Från gnäll till snäll: Hur du vinner på att vilja andra väl”.

Våras det för snällheten? Egentligen är det fel fråga att ställa, menar både Bob Hansson och Birger Lycken, för snällheten har aldrig ­varit borta. Tvärtom är det en medfödd egenskap hos oss människor.

– Våra snällhetsgener är ned­ärvda, säger Birger Lycken. Människan är i grunden ett flockdjur och vi är skapta för att samarbeta. Det finns experiment med barn så små som tio månader som visar att vi är födda med känsla för rättvisa och omsorg.

Dessutom är kroppen genetiskt smart, när vi gör snälla handlingar så frigörs må bra-hormonet oxytocin.

Förutom att det bidrar till att hålla oss friskare, gör hormonet oss mer empatiska och tillitsfulla. Ju mer du får av oxytocinet, desto fler snälla handlingar tenderar du att göra. Det blir helt enkelt en positiv spiral.

---

LÄS ÄVEN: De fann vänner för livet under tågresan: ”Plötsligt satt vi där och grät ihop med några främlingar”

---

Snarare är det ordet snällhet som har tolkats fel när det varit i vanrykte, menar de båda författarna. Snäll är inte lika med att vara trevlig eller ha någon form av social kompetens. Det handlar inte heller om att vara mesig, konflikträdd eller livrädd för att ställa krav. Istället – och här är både Bob Hansson och Birger Lycken helt överens – så handlar snällhet om ­att vilja andra, sin medmännniska, väl.

Snällhet sprider sig

Det behöver inte handla om några stora saker.

– Tänk att du är på jobbet och det finns en halv kopp kaffe kvar. I ögonvrån ser du din kollega komma. Vad gör du? säger Bob Hansson.

Bobs råd är förstås att ge bort den sista skvätten till kollegan.

– Du blir belönad med en biokemisk kick som kanske gör dig ännu piggare än ­koffeinet. Sedan är det enligt forskning av Nicholas ­Christakis 50 procent chans att kollegan som fick kaffet ­också sprider snällheten ­vidare, säger Bob Hansson och fortsätter:

– Om vi som vill ha en snällare värld slutar vänta på att någon annan ska börja, kan det gå lättare än man tror att förändra sin värld.

– Snällhet är som mässling, den sprider sig! slår han fast.

Motsatsen till snällhet är gnäll

Birger Lycken lanserar en egen teori kring snällhet. Motsatsen till snällhet är inte elakhet utan gnäll.

– Ja, att gnälla är att ­fokusera på sin egen frustration utan att göra något åt ­saken, säger Birger Lycken. Att gnälla förpestar din dag, förpestar din omgivning och är i längden bara destruktivt.

Lösningen heter handling.

– Fråga dig istället vad du kan göra för att det ska bli bättre. Förvandla frustrationen till något konstruktivt, säger Birger Lycken och fortsätter:

– Och för att återknyta till snällhet – att gnälla är inte att vilja andra väl! Tänk själv hur du skulle känna om du råkade höra två kompisar prata om dig på samma vis, som du gör när du gnäller på någon. Det är hemskt och verkligen det sämsta sättet att bygga en gemenskap på.

Så, hur kan vi bli lite snällare? Det finns många enkla knep (se tipsen ovan), men Bob Hansson menar att vi också måste träna lite på det.

– Du blir inte snällare av dig själv, men det är lätt om du lägger manken till. Ge det några minuter om dagen.

---

LÄS ÄVEN: Micael Dahlen: Hela världen hör av sig och frågar om lycka – men så olika!

---

Förutom att du bestämmer dig för att utföra några snälla saker varje vecka, så ska du stanna upp – gärna varje kväll – och tänka på de snälla handlingar du gjort ­eller tagit emot, tipsar Bob Hansson. Det fiffiga är att det faktiskt räcker att tänka på dem för att du ska må bättre.

– Vi jobbar så hårt med att göra våra armmuskler större, men tänk om vi kunde lägga ner trekvart i veckan på att gymma hjärnan istället, ­säger Bob Hansson.

Formel för snällhet

Men hur var det då med den matematiska formeln för snällhet? Det är Martin Dufwenberg, professor i nationalekonomi vid University of Arizona, som har utvecklat den. Han är specialist på psykologisk spelteori och på hur man kan införliva känslor i ekonomisk analys. Den är såklart lite akademisk, men han beskriver den så här:

– Snällhet är viktigt i så kallad reciprocitetsteori, där personer antas vara snälla om andra är snälla, och vice versa. En nyckelaspekt när det gäller att beskriva snällhet är att det spelar roll, inte bara vad en person gör, man måste också beskriva intentioner, ­säger han och fortsätter:

– Anta exempelvis att en individ får en hård knuff av någon annan. Ska detta automatiskt tolkas som en attack och är det rimligt att slå tillbaka? Svaret är nej. Om den andra snubblade så utfördes kanske inte knuffen med flit. Och även om knuffen var avsiktlig så var kanske syftet att rädda den första individen från ett (upplevt) hot.

Så vad har vi för nytta av den här formeln? Vad ska den användas till?

– Exemplet med en knuff kan förefalla udda, men liknande logik blir relevant i många andra situationer. ­Reciprocitetsteori har exempelvis använts för att studera förhandlingar och lönebildning, med implikationer för hur strejker inträffar och anställda friställs, förklarar Martin Dufwenberg.

Är snällhet en underskattad egenskap?

– Till en del kan det nog vara så. Ekonomer har traditionellt inte beaktat snällhet i sina analyser. Eftersom reciprocitets­teori är viktigt för att förklara människors beteende, har alltså många ekonomer underskattat vikten av detta.

Hur snäll är du själv? Och när gjorde du något snällt senast?

– På den första frågan svarar jag att det beror på hur snälla andra är mot mig. På den andra frågan blir mitt svar ”när jag nu svarade på dina frågor!”