Tio år har gått sedan den ovanliga tågresan. Och att vänskap vid första ögonkastet verkligen kan inträffa är något Kerstin Svensson Apelgren kan intyga. Nästa år är det jubileum för kompisgänget ”Karlstadgruppen”, fyra kvinnor från Göteborg som möttes på ett udda vis och fattade tycke för varandra – omedelbart.
Kerstin och hennes väninna Katrine Breikss Söderholm, som hängt ihop sedan studierna på Socialhögskolan för 40 år sedan, hade bokat en tågresa för att se Lars Lerins museum Sandgrund i Karlstad. Med sig hade de några småflaskor vin.
– Vi såg fram emot att få snickenacka och ta ett glas bubbel ihop!
Satt mittemot varandra på tåget
Men redan i början av resan spårade planerna ur. När väninnorna fann sina sittplatser visade de sig vara en ”fyra” och sätena mittemot var upptagna av två kvinnor.
– Vi kunde inte dölja vår besvikelse. Hur skulle vi kunna prata förtroligt? Man kan ju inte ha riktiga samtal med främmande människor som lyssnar.

De intog motvilligt sina platser. Just när konduktören passerade hördes ett opassligt klirr från väskan.
– Jag tittade upp och hasplade ur mig: ’Hoppsan! Men vi är ju ordentliga flickor ..!’, säger Kerstin med ett skratt och fortsätter:
– Då sa en av kvinnorna mittemot: ’Men det är ju inte vi …’
Väninnorna fann sig snart mitt i ett glatt och innerligt samtal med de två kvinnorna.
LÄS ÄVEN: Yvonne: Efter pensionen fick jag min första riktiga vän
Det visade sig att de, Barbro Karlsson och Annelie Sagebring, också var på väg till Karlstad för att hälsa på en vän. Kerstin berättar hur alla ställde frågor om varandra och snabbt blev förtroliga.
– Där och då tog vårt samtal fart. Det var tydligt hur vi alla kände samma nyfikenhet för varandra. Vi var alla omedelbart på samma våglängd!
Ett varmt samtal
Även Annelie och Barbro hade först hoppats på att de två nya passagerarna skulle gå av vid nästa station.
– Visst träffar man på människor då och då och pratar lite – kanske framför allt kvinnor emellan, där är man lite ”i snabbkön”. Men just detta var ett sådant otroligt varmt samtal.
Kerstin minns att det var när en av kvinnorna delade med sig av en upplevd jobbig händelse, som det gick upp för henne att mötet faktiskt var något utöver det vanliga.
– Det gick rakt in i hjärtat. Jag tänkte ’Wow, vad stort av henne att öppna upp sig så här!’ Plötsligt satt vi där och grät ihop med några främlingar. Det kändes så ärligt, och generöst. Jag tror vi alla var lite överrumplade av hur lätt det var att tala.
LÄS ÄVEN: Lottis och Jocke fann kärleken i farten: ”Det stod att hon var fem kilometer bort”
Idag skrattar de ofta åt hur det kom sig att de först började prata.
– Jag har ofta tänkt på vad våra medpassagerare egentligen tänkte … Ena sekunden satt vi och skrattade råa, härliga skratt, nästa torkade vi tårarna! Det var som om man snabbspolat en film.
Nyfikenhet viktigt för att få nya vänner
Idag är de fyra mycket nära vänner. För när tåget rullade in på Karlstad station bytte de telefonnummer.
– När vi tre månader senare stämt träff i Göteborg var jag och Katrine rätt tveksamma. Vi sa till varandra: ’Är det så roligt det här egentligen? Det kanske bara var tågresan som var magisk..?’ Och de andra hade tänkt samma: ’om det blir tråkigt så får vi väl gå hem…’ Men när vi fyra såg varandra igen, blev det stora leenden och en otrolig lyckokänsla av att det här var ju på riktigt!
Att få nya riktigt nära vänner i mogen ålder är få förunnat, tycker Kerstin.
– Nyfikenhet är en stor nyckel till att få kontakt. Och att man inte räknar bort någon, inte har fördomar. Bjuder man på humor eller ett leende kan man få jättemycket tillbaka. Det krävs så lite.
LÄS ÄVEN: Många män saknar nära vänner: ”En rädsla för att vara sårbar”
Ses flera gånger om året
När ”Karlstadgruppen” nu ses flera gånger om året hälsar de gärna på hos varandra, men ses oftast på någon restaurang i Göteborg.
– Det är något magiskt när vi träffas. Vi löser många ”världsproblem”, vi skrattar och gråter och talar om existentiella frågor. Efter varje gång är vi alla så upplyfta.
Snart har det gått 10 år sedan kvartetten möttes. Det ska förstås firas, med bubbel – och självklart – en tågresa till Karlstad.
Och denna gång försäkrar de sig om att få sitta bredvid varandra.