Läkaren Anders Rosengren: ”Vi är för dåliga på att njuta”

Vi tränar på gym och använder stegräknare, och inom sjukvården mäter vi blodtryck, kolesterol och vikt. Men trots bra värden mår många människor ändå inte bra menar läkaren och professorn Anders Rosengren. ”Vi måste också vara ödmjuka inför det som inte går att mäta i våra liv annars går vi inte ihop som människor.”

– Jag kände för ett antal år ­sedan att något är fel. Jag kan träffa en patient på mottagningen med perfekta provresultat men som ändå upplever ångest och tomhet och stress. Och man kan inte sätta fingret på vad som är problemet, säger Anders ­Rosengren, ­läkare och forskare inom ­molekylär medicin.

Han menar att sjukvården har en allt för snäv bild av hälsa.

– Man fokuserar på det mätbara men underskattar den existentiella sidan av livet, det som inte går att mäta, men som är en minst lika viktig aspekt av vår hälsa. Det som gör livet värt att leva.

Anders Rosengren

Ålder: 46 år.
Familj: Fru Ylva och två söner, 10 och 13 år gamla.
Bor: Ystad.
Gör: Läkare och professor i molekylär medicin.
Äter gärna: Grönsaker och fisk.
Mest nöjd med: Att jag arbetar med hälsa, det mest meningsfulla man kan göra.
Nyfiken på: AI faktiskt, hur den kan hjälpa oss, som en möjlighet.
Ökar pulsen: Att springa, också att hålla föredrag.
Läser: Biografin om Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm.
Ser på tv: Frågeprogram.
Aktuell: Med boken ”En oväntad glänta”, Bokförlaget Korpen, och Livsstilsverktyget,
livsstilsverktyget.se

Anders menar att det kan handla om något så enkelt som att gå en promenad i skogen för att få nya intryck eller att spela fotboll med barnbarnen.

– Jag gör det för att det känns meningsfullt – och ­som en bieffekt kanske jag ­förbättrar blodtrycket och ­kolesterolvärdet.


LÄS ÄVEN: 1,2 miljoner svenskar tar antidepp: ”Jag kunde inte gråta när mamma dog”


Tänk tvärtom och inför små mikrovanor

Det är också viktigt att bryta mönster med små mikro­förändringar. Han vill därför inte sitta i det invanda tjänsterummet på sjukhuset i Malmö utan väljer den öppna foajén som plats för intervjun trots att det renoveras, bankas och borras runt omkring.

– Att byta miljö främjar känslan av helhetsupplevelse, säger han. Många har svårt att komma i gång med nya vanor som att gå ner i vikt eller förbättra blodtryck, för att man ser det för instrumentellt. Det blir ett tvång och därför ganska tråkigt.

”Jag hade själv fruktansvärt svårt att stanna upp ­tidigare och levde med ett tunnelseende.” Foto: Emma Larsson

Han menar att vi ofta vill göra stora förändringar men med oförändrat perspektiv. Men vi ska göra precis tvärt om, radikalt förändra vår ­inställning till livet och hälsan och sedan ska vi införa små mikrovanor. Det gör det mer lustfyllt och lättare att komma i gång.

– Man säger att vi lever i en njutningskultur och att vi därför har så många livsstilssjukdomar. Men jag anser att vi ofta faktiskt är för dåliga på att njuta, därför att vi inte ger oss tid att stanna upp. I stället är vi genast på jakt ­efter nästa distraktion, ­nästa kick.

– Det är inte ovanligt att man bokar in tid för meditation och yoga bara för att orka stressa ännu mer. Men det leder bara in oss i en bubbla. Det är när vi släpper taget om oss själva, vidgar perspektivet som vi faktiskt växer som människor.

Läkarens goda råd till existentiell hälsa

  1. Börja varje dag med några minuters reflektion över vad som är väsentligt.
  2. Försök att hitta mikropauser i tillvaron.
  3. På varje promenad, försök att fånga en liten detalj för ­att vidga perspektivet.
  4. Våga prata livsfrågor med människor, folk är mer intresserade än man kanske tror.
  5. Läs litteratur som vidgar perspektivet, varför inte ”En oväntad glänta”?

Vidga blicken för det omätbara

I sin bok ”En oväntad glänta: tankar om hälsa och existens” beskriver han poetiskt och vackert hur man kan vidga blicken för det omätbara, det njutbara och det förunderliga och kombinerar den senaste vetenskapen med skönlitteratur. Författare som Birgitta Trotzig, Jon Fosse och inte minst den folkkäre diktaren Tomas Tranströmer blir hans vägvisare till att se tillvaron på ett nytt sätt.

– Tranströmer gör magi av det vardagliga, på en skogspromenad stannar han till i häpnad inför den första blåsippan som ”brinner och svävar” i sin intensiva färg och ”öppnar en lönngång till den verkliga festen, som är dödstyst”.


LÄS ÄVEN: Mia Skäringers 6 råd för att må bra just nu: ”Försök inte bli älskad och omtyckt av alla”


Anders menar att förmågan går att öva upp.

– Jag hade själv fruktansvärt svårt att stanna upp ­tidigare och levde med ett tunnelseende. Men numera tänker jag inte hur jag kan få in hälsa i min arbetsdag utan hur ska jag få in arbete i min hälsodag.

Fokus på existentiell hälsa

Eftersom den psykiska ohälsan fortsätter att öka så har regeringen gett Folkhälso­myndigheten att lyfta den existentiella hälsan och Anders Rosengren är en nyckelperson i utvecklingen av Livsstilsverktyget, ett ­digitalt verktyg som syftar till att hjälpa människor att förbättra sin hälsa och livskvalitet. Verktyget är gratis att ladda ner från nätet via livsstilsverktyget.se.

Anders är uppväxt i Ystad där mamma Anne-Marie var ekonom på ett mindre företag och pappa Kjell var studievägledare.

– Jag är den enda akademikern i min släkt men det har samtidigt, som läkare, gett mig en förmåga att se och förstå hur vanligt folk lever.

Thomas Tranströmer. ”Tranströmer gör magi av det vardagliga, ­på en skogs­promenad stannar han till i häpnad inför den första blå­sippan”, säger Anders Rosengren.

Och samma ambition har han med boken, att den ska bli läst av många och kunna vara en vägvisare för andra.

– Jag har strävat efter att boken inte ska vara för vetenskaplig och avancerad men inte heller bli ytlig för det finns fruktansvärt många dåliga hälsoböcker med hemska plattityder.


LÄS ÄVEN: Samtal förebygger att äldre män mår dåligt: ”Man behöver träffa folk”


Existentiell hälsa handlar också om att försonas med sig själv. Något som blev en prövning för Anders var när hans mamma blev sjuk och man upptäckte en cysta i ena lungan. Anders var rädd att det kunde var något malignt och insisterade i bästa väl­vilja på att man skulle punktera lungan eftersom den låg farligt nära stora kroppspulsådern.

”Det är hälsa för mig att kunna släppa taget och leva vidare”

– Några dagar efter punktionen fick vi ett ”glädjande besked”. Det visade att cystan inte var elakartad. Men då hade hon redan avlidit och det inte gick att utesluta att det var punktionen som hade orsakat dödsfallet.

– Det var inte bara sorg, jag vaknade på nätterna av skuldkänslor över att jag hade tryckt på angående punktionen. Det var väldigt svårt att bära måste jag säga.

Ett halvår senare pratade Anders med en präst som ställde frågan: ”vad skulle din mamma själv ha sagt om hon hörde detta”?

– Och jag hörde inom mig hennes röst som sa: ”vad spelar det för roll?” Och jag blev i det ögonblicket fri från skulden. Det är hälsa för mig att kunna släppa taget och leva vidare.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top