De flesta har nog åtminstone någon gång känt sig ordentligt yra. Den skrämmande känslan när allt börjar snurra – kanske när du reser dig för snabbt eller är känslomässigt stressad. Nästan var femte vuxen drabbas årligen av yrsel och många lider helt i onödan.
Även om det kan kännas olustigt är yrsel som enda symtom oftast ofarligt. Yrsel är ingen egen sjukdom utan ett symtom som kan ha många olika orsaker. I boken ”Det snurrar – allt om yrsel och balanssjukdomar”, Bazaar förlag, reder läkarna Christian Geisler och Mikael Karlberg ut de flesta frågor om yrsel och störningar i balansorganen. De är specialiserade på hörsel- och balansrubbningar och har lång erfarenhet av att möta människor med yrsel och de driver även informationssajten yrsel.com.
– I de allra flesta fall rör sig yrsel inte om något livshotande tillstånd eller allvarlig sjukdom, utan störningar i örats balansorgan. 75 procent av all yrsel kan förklaras av en handfull vanliga yrselsjukdomar, säger Mikael Karlberg, docent och specialist vid ÖHN-kliniken i Lund och Yrselcenter i Skåne.
Hormonella orsaker till yrsel
De fem allra vanligaste orsakerna till yrsel är kristallsjuka, virus på balansnerven (vestibularisneurit), migränrelaterad yrsel (vestibulär migrän), Ménières sjukdom och funktionella yrselsjukdomar. Fram till pensionsåldern är yrsel klart vanligare hos kvinnor, berättar Mikael Karlberg.
– Den typiska patienten är en kvinna mellan 30 och 50 år som drabbats av migrän som ofta medför yrsel. Efter övergångsåldern blir yrsel ungefär lika vanligt hos män som hos kvinnor, vilket sannolikt kan förklaras med hormonella orsaker.
LÄS ÄVEN: 5 vanligaste yrselsjukdomarna – känn igen symtomen
Godartad lägesyrsel, eller kristallsjuka, är den allra vanligaste yrselsjukdomen och minst trettio procent av dem som får kristallsjukan omsjuknar inom sex månader.
– Det typiska scenariot är att man vaknat på morgonen och blivit kraftigt yr när man vänt sig i sängen eller rest sig upp. De allra flesta insjuknar i godartad lägesyrsel eller kristallsjuka första gången efter 50 års ålder. Små kalkkristaller har hamnat fel i örat och får allt att börja snurra. Om man har rätt kunskap kan sjukdomen diagnostiseras och botas på tio minuter med en enkel övning. Minst åtta av tio patienter med kristallsjuka botas vid första eller andra försöket, säger Mikael Karlberg.
Ovanligare yrsel
En fjärdedel av all yrsel har andra orsaker, till exempel:
- Störningar i hjärtats pump funktion.
- För högt eller för lågt blodtryck.
- Bristtillstånd så som blod brist, järnbrist, vitaminbrist.
- Åldersyrsel, omkring 40 procent av alla över 65 år lider av yrsel och dålig balans.
- Läkemedelsbiverkningar.
- Förgiftningstillstånd med droger, alkohol eller lösningsmedel.
- Störningar i ämnesomsättningen.
- Infarkter eller blödningar i hjärnan (stroke).
- Nedsatt känsel i fötterna (neuropati).
- Visuellt utlöst yrsel.
- Olika neurologiska sjukdomar.
- Skallskador.
Särskilt vanlig är yrsel hos äldre, och risken för att drabbas ökar ju äldre vi blir. Ny forskning vid Sahlgrenska akademin visar att mer än hälften av 79-åringar uppger att de lider av yrsel, och de har sämre livskvalitet jämfört med de 79-åringar som inte har yrsel. Yrseln kan bero på allt från lågt blodtryck och ålder till blodbrist och läkemedel. Flera studier visar att omkring tio procent av pensionärer har odiagnostiserad godartad lägesyrsel.
– Yrsel och ostadighet är vanligt hos äldre. Uppemot fyrtio procent av alla över 65 år lider av yrsel och dålig balans.
Christian Geisler menar att yrsel är inget vi behöver resignera inför med stigande ålder, även om åldersyrsel är vanligt och hänger ihop med att vi får lite fler skavanker och småfel i balanssystemet när vi blir äldre.
Ond cirkel
– När vi hör och ser sämre fungerar balansorganen sämre. Det gör att vi kanske inte rör oss som vi gjort tidigare, av rädsla för att tappa balansen och falla. Det kan utveckla en ond cirkel som leder till att vi till slut tappar många inlärda balansfärdigheter, säger Christian Geisler.
Snarare bör vi röra på oss mer, eller som Christian Geisler uttrycker det: ”Use it, or lose it!”. Alla inlärda balansfunktioner behöver ständigt underhållas. Barn kan göra 5 000 kroppsrörelser, vuxna bara 500. När vi blir äldre tappar vi successivt de balansfärdigheter som vi har byggt upp under våra första levnadsår, då vi lärde oss åka skridskor, spela badminton och simma under vattnet.
– Bara de balansaktiviteter som vi gör regelbundet blir kvar, utan träning förlorar vi dem, säger Christian Geisler.
LÄS ÄVEN: Psykiatern Åsa Nilsonne: ”Tanken kan lindra smärta”
Så att träna regelbundet är viktigt för att bevara balansen. Att vi är fysiskt aktiva, till exempel promenerar två och en halv timme i veckan plussar på vår livslängd med fyra och ett halvt år, berättar han.
– Det är dessutom ett effektivt sätt att undvika eller åtminstone fördröja åldersyrsel.
Så lite extra omsorg om bra glasögon, stadiga skor, och käpp eller rollator, vid behov, är ett sätt att optimera balanssystemet och förhindra fall!
Yrsel ”smittar”
– Det är otroligt viktigt att vi är aktiva och rör på oss varje dag och att vi övar både styrke- och balansträning, säger Christian Geisler.
Yrsel ”smittar” också av sig. Många som utvecklar åldersyrsel eller andra fysiska yrselsjukdomar, kan utveckla så kallad funktionell yrsel, vilket är yrsel utan fysisk orsak. Studier har visat att två av tre med funktionell yrsel först insjuknat med ett fysiskt fel i balanssinnet, till exempel kristallsjuka.
– Ett friskt, normalt balanssystem bara levererar, vi tänker inte på det, märker det inte. Men får vi några yrselanfall så utvecklar vi en rädsla. Vi börjar speja efter trottoarkanter och andra hot som kan få oss att falla och litar inte längre på vårt suveräna balanssystem, och då utvecklar vi funktionella symtom, säger Christian Geisler.
Så funkar balanssinnet
- Vi har fem sinnen som ger oss information om omvärlden: Synen, lukten, hörseln, smaken och känseln. Det talas inte lika mycket om vårt sjätte sinne: Balanssinnet. För att orientera oss och hålla balansen hämtar vi hela tiden information från synen, balansorganen och känselkroppar i muskler och leder.
- Balansorganen består av fem sensorer i varje öra: tre båggångar och två hinnsäckar. De registrerar huvudets rörelser och läge i förhållande till jordens dragningskraft.
- Balanssystemet har två huvudsakliga uppgifter: att göra det möjligt för oss att gå och hålla balansen och att bibehålla synskärpan när vi rör på huvudet.
- All yrsel beror inte på fel i balanssinnet, men väldigt ofta.
Källa Christian Geisler och Mikael Karlberg.
Vår hjärna är utvecklad för att överleva ett liv på savannen som jägare och samlare. Tappar vi kontrollen över balansen tror de gamla delarna av hjärnan att döden är nära. Så det är inte så underligt att yrsel så ofta framkallar ångest. Men faktum är att ju mer vi medvetet fokuserar på vår balans, desto sämre blir den, säger Christian Geisler.
Till sina patienter brukar de rekommendera att släppa loss lite och dansa ”Den berusade gorillans dans”. När vi utvecklar funktionell yrsel har vi en tendens att röra mindre på kroppen.
– Vi föreslår dansen för våra patienter som haft besvär med funktionell yrsel och som känner att de inte litar på att balanssystemet ska fungera tillräckligt bra. Sätt på musik och lek att du är en berusad gorilla. Släpp kontrollen över balanssinnet och låt kroppen styra och njut av att du kan dansa, säger Christian Geisler.
LÄS ÄVEN: Första hjälpen för argsinta: Lär dig hantera din ilska
I hälften av alla yrselfall hittas felet i balansorganen. Men eftersom yrsel är ett brett begrepp med en kaskad av symtom, är de båda läkarna som detektiver, ständigt på jakt efter tecken på sensorisk felinformation. Balanssinnets funktion syns inte på röntgen, blodprover eller EKG. De senaste hundra åren har yrseldrabbade undersökts med bland annat olika gå- och ståtester. Numera förstår man bättre det komplexa samspelet mellan fysiska störningar i balanssystemet och hur hjärnan reagerar på kontrollförlust. Idag vet man att ögonrörelser avslöjar orsaken till yrsel, vare sig yrseln beror på ett fel i ett öra, i hjärnan eller balansorganet. Och på senare år har det kommit flera helt nya undersökningsmetoder.
Tittar på ögonrörelser
En stor del av Mikael Karlbergs och Christian Geislers arbetsdagar tillbringas framför stora bildskärmar. Till sin hjälp har de olika datorprogram och kameror för att fånga upp ögonrörelser som är så snabba att de inte syns för ett mänskligt öga.
– Ögonen är ett fönster in till hjärnan och balanssinnet och talar om för oss att det finns en störning i funktionen i balanssinnet eller i hjärnan. Det känns som om vi en kort stund bjuds in i våra patienters huvuden, säger Mikael Karlberg.
– Genom att provocera nervimpulser från olika delar av balanssinnet och analysera reflektoriska ögonrörelser kan vi upptäcka eller utesluta skador. Våra undersökningar kartlägger balansorganens delar, balansnerverna, hjärnstammen och lillhjärnan. Därmed kan godartade yrselorsaker särskiljas från de få som kallas elakartade till exempel stroke, hjärntumörer och inflammatoriska nervsjukdomar.
När är yrsel farligt?
– Yrsel tillsammans med nytillkommen huvudvärk eller neurologiska symtom är potentiellt farligt, men definitivt inte alltid, säger Mikael Karlberg.
– Det kan kännas lugnande att veta att vi idag faktiskt kan diagnostisera och behandla de allra flesta yrselsjukdomar.
Snurrstol ny behandling
När de vanliga metoderna inte hjälper finns idag en ny behandling. TRV-stolen är en roterande stol som ska hjälpa patienterna med svårast kristallsjuka när de vanliga metoderna inte hjälper. Den roterande stolen går då ut på att patienten vrids så att kalkkristallerna faller tillbaka på plats. Den roterande stolen finns även på sjukhus i Stockholm, Lund, Göteborg och Linköping.
– Vi använder stolen nästan vid alla fall där vi misstänker kristallsjuka. Den är fantastiskt bra att använda hos patienter med dålig nacke, stel rygg eller andra med problem med rörlighet, säger Mikael Karlberg
