När det blev känt att forskare vid Karolinska institutet sökte personer som hade problem med sin ilska var de snart tvungna att stänga ner anmälningssidan på grund av det stora intresset.
– Många känner kanske att de har besvär med sin ilska och vill ha hjälp med att hantera den. Och det är inte helt lätt att veta vart man ska vända sig. Det säger psykologen Johan Bjureberg vid Karolinska Institutet, forskningsansvarig tillsammans med Hugo Hesser, professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet.
En effektiv behandling för att lära sig att hantera sina känslor har visat sig vara kognitiv beteendeterapi, KBT. Men forskningen om ilska är begränsad. Syftet med Ilskestudien har varit att prova olika internetbaserade metoder för att kontrollera ilska.
– Vi vet att många som har problem med sin ilska drar sig för att söka hjälp. Man kanske tycker att det känns skamligt att inte kunna hantera sitt humör. Vi ville undersöka om vi kunde hitta en fungerande behandling där man kan få hjälp via internet, säger Johan Bjureberg.
Ilska är viktigt
Det behöver inte vara fel att bli arg. Ilska är en viktig känsla som signalerar om hur vi ska agera i olika situationer.
– Det finns en otrolig kraft i ilskan. Om den används på rätt sätt kan den bli hjälpsam. Det finns egentligen inget problem med ilskan i sig utan det är hur vi hanterar ilskan. Det är det som är det viktiga.
Inom psykologin brukar man skilja mellan adaptiv ilska – som hjälper oss att överkomma hinder, sätta gränser och agera på ett adekvat vis – och maladaptiv ilska, som gör att man agerar på ett sätt som inte är på rätt nivå för den situation man befinner sig i.
LÄS ÄVEN: AnnKatrins son har tvångstankar: ”Vi måste sluta skämmas, det är en sjukdom”
När ilskan tar över för att vi tolkar situationen fel eller om den ersätter andra känslor är det en varningssignal. Tidigare forskning har visat att de som blir maladaptivt arga drabbas av stora negativa konsekvenser. Den som är ständigt arg och som ofta hamnar i konflikter har svårt att få någon livskvalitet. Det handlar om allt från kraschade relationer och svårigheter på jobbet till ökad risk för missbruk, högt blodtryck och hjärtsjukdomar.
– De som har sökt till studien upplever själva att de har allvarliga problem med sin ilska, säger Johan Bjureberg.
Forskarteamet utvärderade två olika känsloregleringsstrategier. Dels känslomässig närvaro, där man tränar förmågan att lägga märke till sina känslor och tankar utan att värdera eller agera på dem, dels kognitiv omtolkning, där man tränar att ompröva tankar och situationer och hittar andra sätt att tänka – som inte triggar ilska.
De 234 deltagarna i åldern 18-75 år lottades in i tre grupper, där den tredje gruppen erbjöds en kombination av de två metoderna. De som fick en kombinerad behandling hade gjort stora framsteg att handskas med sin ilska. En uppföljning tre månader senare visade att effekten höll i sig.
– Behandlingen med psykolog sköttes via en chatfunktion under en månad. Vi kallar det ”vägledd självhjälp”. Deltagarna får läsa texter, lyssna på ljudklipp och lära sig mer om ilska och andra känslor, vikten av att ha känslor och tekniker för att hantera olika typer av krissituationer, säger Johan Bjureberg.
LÄS ÄVEN: KBT hjälpte Angelica med ilskan: ”Jag fick lära mig hur jag skulle bromsa mig själv”
Så får du hjälp med din ilska
- Hindrar din ilska dig från att leva som vanligt är det viktigt att du söker hjälp.
- Ilska går att bli av med. KBT, kognitiv beteendeterapi, är den vanligaste och mest effektiva behandlingen, antingen via internet eller med vanlig KBT. Behandlingen går bland annat ut på att man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem.
- En grundkänsla. Ilska är en av våra grundkänslor och triggas när vi känner oss hotade, antingen av ett verkligt hot eller av ett upplevt och symboliskt hot. Hjärnan och kroppen ställer in sig på att kämpa mot hotet eller fly ifrån det.
- Kognitiv respons och beteenderespons. Det som händer när man blir arg är att hela kroppen reagerar, tankarna drar igång, så kallad kognitiv respons, och en impuls att vilja agera, beteenderespons. Alla tre delar, kroppsrespons, tanken och beteendet, samverkar och går att behandla med KBT. Med hjälp av en psykolog får man jobba med de ilskna tankarna och fundera på hur man tolkar olika situationer. Man kan jobba med sitt beteende och lägga märke till att man får en impuls men inte reagera på den. Man kan även jobba med den fysiologiska reaktionen genom avslappningstekniker.
Så vad visar resultaten med Ilskestudien?
– Resultatet var gott, samtliga deltagare upplevde sig ha mindre problem med ilska vid behandlingsperiodens slut. Det viktigaste fyndet var nog att den kombinerade behandlingen visade sig fungera bäst och ledde till märkbart lägre nivåer av ilska.
Känsla kan vändas inåt
Det fanns deltagare som skilde ut sig i studien, de som knöt näven i fickan och vände sin ilska inåt. De mådde bättre än om de inte fått någon behandling alls, men upplevde inte samma förändring av den kombinerade behandlingen som de som vände ilskan utåt.
– Vi vill finjustera den här behandlingen för att se om de som vänder ilskan inåt kan få bättre hjälp. Det vore väldigt spännande att se om vi också kan få en bättre effekt på inåtriktad ilska, säger Johan Bjureberg.
Studien finns nu publicerad i Journal of Consulting and Clinical Psychology. Och forskningen fortsätter.
När ska man söka hjälp för sin ilska?
– När den ställer till det för en själv och för omgivningen för att man gormar och skriker eller då man själv besväras av sin ilska, säger Johan Bjureberg.
– Nu vet vi att det finns effektiv hjälp att få. Våra resultat visar att att en mycket kort behandling på endast fyra veckor via internet och med minimalt stöd från terapeut är ett effektiv sätt att minska problem med ilska. Vår förhoppning är nu att uppföljningsstudier stödjer detta fynd och att behandlingen kan erbjudas på bred front inom hälso- och sjukvården.
