Dags att prata om klimakteriet

Plötsligt blir du högröd i ansiktet utan att vara generad och svettas mer än vanligt utan att förstå varför. Du snyftar dig igenom det som ska vara mysfilmer på teve och sover dåligt.

Då kan du vara i klimakteriet – en period som alla kvinnor går igenom, men alltför få pratar om.

Vi har talat med några personer som tar fram klimakteriet i ljuset och pekar på fördelar med detta övergående skede i livet.

Först ut är Åsa Melin, som ligger bakom Klimakteriepodden:

“Den duktiga f lickan är inte lika duktig längre”

– Det är dags att börja prata om klimakteriet och om de sätt som finns att må bättre under den här perioden i livet.

Det säger Åsa Melin, 51 år, vinimportör i Stockholm och upphovskvinna till Klimakteriepodden, som har fler än 10 000 lyssnare i veckan. Initiativet till podden tog hon när hon själv ville veta mer om klimakteriet och tyckte att informationen inte räckte till. Dessutom förvånades hon över hur lite vi talar om klimakteriet.

– Klimakteriet är en lång process som kan ta tio år, men man tänker inte på att det kan vara klimakteriet som startat när man är 45 år och inte riktigt mår som vanligt.

Ökad känslighet

Själv förstod inte Åsa Melin att hon var i klimakteriet förrän hon fick sin första värmevallning. Och att allt det andra som hon upplevt under ett antal år, handlade om just övergångsåldern; sömnstörningar och ökad känslighet. Hon kunde börja grina över en artikel i tidningen eller bli tvärförbannad över saker som hon tidigare skulle ha ryckt på axlarna åt.

– Att skälla ut en kollega som kommer fem minuter för sent till ett möte eller gråta över lokaltidningens artikel om en bortsprungen katt, är kanske inte helt balanserat, ger hon som exempel.

Det var en uppenbarelse i sig att inse att hon var – och under några års tid varit – i klimakteriet.

– Jag trodde i min enfald att först slutade mensen, sedan kan man må dåligt, och sedan är det klart. Så är det inte.

I varje avsnitt av sin podd samtalar Åsa Melin med någon som har expertkunskap om klimakteriet ur olika aspekter. Det kan handla om vad som händer i kroppen rent medicinskt eller om kost, motion och sex, till exempel. Och kanske viktigast av allt; hur man kan underlätta och göra livet lite lättare att leva, om det känns pest och pina medan hormonomställningen pågår. Kropp och själ ska ju anpassa sig när nivåerna av östrogen gradvis sjunker.

– Man behöver ha förståelse för att kroppen genomgår en förändring och inte bara köra på som vanligt utan ta hand om sig själv mer än någonsin för att må bra.

Stark och klok

Hormonomställningen under klimakteriet kan vara dramatisk. Många kvinnor har humörsvängningar, andra mår psykiskt dåligt och blir känsligare för stress.

– För min del har östrogentillskott kapat toppar och dalar, jag är gladare och jämnare i humöret nu, dessutom sover jag bättre, konstaterar Åsa Melin.

Att vi tiger om den här perioden i våra liv som för en del kan pågå länge, tror hon delvis beror på att det anses vara fult att åldras i vårt samhälle.

– För en del kvinnor kan det också vara jobbigt att förlora sin fertilitet. Tankar väcks om att det devalverar ens värde som kvinna att inte längre kunna få barn, vilket kan göra klimakteriet till något skämmigt att prata om, påpekar Åsa Melin.

Istället för att tänka på övergångstiden som någonting hemskt, tycker hon att vi tvärtom ska se klimakteriet som en bra period: Att vi går in i en fas där vi blir starkare och visare än någonsin och vara stolta över det.

– Det kan vara en fantastisk tid i livet. Jag själv har nu styrkan och säkerheten att våga säga ifrån och inte involvera mig i saker jag inte känner för. Det är mitt liv, jag får göra som jag vill och behöver inte göra det andra förväntar sig. Den duktiga flickan är inte lika duktig längre.