20 000 om året drabbas
- I Sverige insjuknar varje år cirka 20 000 personer i demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom drabbar främst äldre personer, men omkring 10 000 personer som har sjukdomen är under 65 år.
- Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Idag lider sammanlagt cirka 120 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i regioner där minnet sitter. Förloppet är långdraget, ofta pågår sjukdomen mellan sju och tio år.
- De viktigaste riskfaktorerna för Alzheimers sjukdom är hög ålder och ärftlighet. Upprepade skallskador, som man kan få till exempel vid boxning, är också en riskfaktor.
- Förutom minnesstörningar får alzheimersjuka svårt att uttrycka sig, sämre lokalsinne och svårare att koordinera kroppsrörelser.
- I början är den sjuke ofta medveten om sina problem och kan försöka dölja dem. Efterhand blir det svårare att klara det dagliga livet. Personen är ofta orolig, nedstämd och har ångest.
- Alzheimers sjukdom går idag inte att bota. Symtomen kan dock lindras med mediciner som förstärker de signalsystem som skadats i hjärnan. Medicineringen kan förbättra koncentrationsförmågan, minnet och språket under en begränsad tid.
Källa: Hjärnfonden
Alzheimers sjukdom är ett av våra största globala folkhälsoproblem. Enligt en färsk undersökning från World Alzheimer Report är cirka 47 miljoner människor världen över drabbade av en demenssjukdom. Det är en siffra som i princip kommer att fördubblas vart tjugonde år: 2030 kommer cirka 75 miljoner människor att leva med demens, år 2050 är antalet uppe i drygt 130 miljoner.
De nya siffrorna – som presenteras lagom till internationella alzheimerdagen den 21 september – är 12–13 procent högre än tidigare uppskattningar. Siffrorna är så pass anmärkningsvärda att Världshälsoorganistionen (WHO) klassar demenssjukdomarna som “ett av världens största folkhälsoproblem”.
Alzheimers är en demenssjukdom som skapar stort lidande hos den drabbade och anhöriga. Länge har en diagnos varit lika med en gradvis försämring, med möjlighet att lindra och bromsa, men inte bota.
Proteininlagringar i hjärnan
Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och övrig demens. Det senaste decenniet har forskarna försökt utveckla ett läkemedel mot alzheimer.
– Tyvärr har det varit en del besvikelser längs vägen. Trots initialt positiva resultat har biverkningar i form av svullnad i hjärnan, eller rentav utebliven effekt, till sist gjort att det inte har blivit något godkänt läkemedel. Men nu har vi flera intressanta studier på gång parallellt, säger Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin.
Han och kollegan Henrik Zetterberg tillhör världens ledande alzheimerforskare, och nu är deras huvudspår att försöka klarlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar för Alzheimers sjukdom.
– Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomens kännetecken är just onormala proteininlagringar i hjärnan. Orsakerna till nedbrytningen av nervceller är inte helt utrett, men mycket talar för att proteinerna beta-amyloid och tau är involverade på något sätt, säger Kaj Blennow.
Genom att mäta halten av proteinerna i ryggmärgsvätskan är det alltså möjligt att diagnosticera alzheimers på ett tidigt stadium. Att upptäcka sjukdomen i tid är helt avgörande.
– De nya läkemedelskandidaterna har inte någon som helst effekt på långt gången alzheimer. Vid tidig alzheimer kan det däremot vara annorlunda. Om sjukdomsförloppet ska kunna förhindras eller fördröjas måste man troligtvis gå in i ett mycket tidigt skede. Vid tidig behandling hinner inte hjärnskadorna bli lika stora, säger Henrik Zetterberg.
Ett problem med alzheimer är just svårigheten att ställa rätt diagnos. Studier har visat att mellan 10 och 30 procent av de alzheimerdiagnosticerade i själva verket lider av andra sjukdomar, som depression och åderförkalkning. Dessutom finns ett stort antal människor med Alzheimers sjukdom som inte har fått en diagnos.
– Ofta används kliniska undersökningar och minnestester för att diagnosticera alzheimer. Patienterna måste undersökas på andra sätt, med ryggvätskeprov eller med PET-kamera. I framtiden blir en tidig diagnosticering allt viktigare. Idag har vi ju ändå ingen behandling i form av medicin att sätta in, säger Kaj Blennow.
Två spår
Ytterligare en svensk studie fokuserar på ett vaccin, som också är tänkt att sätta stopp för sjukdomen på ett tidigt stadium, innan den har rört om för mycket i hjärnan.
Vaccin eller läkemedel?
– Det är två intressanta spår som kan komplettera varandra i framtiden. Precis som vid cancersjukdomar kan man tänka sig parallella behandlingar av en alzheimerpatient, säger Kaj Blennow.
När kan alzheimersjuka och deras anhöriga få se ett läkemedel på marknaden?
– Den studie som påbörjas nu är klar om fem år. Då tror jag att vi har ett intressant resultat, säger Kaj Blennow.
Demenssjukdomar kostar mycket både i mänskligt lidande och för samhället. Bara i Sverige kostar demenssjukdomarna 50 miljarder per år. Som jämförelse kan sägas att det är vad cancer och hjärt- och kärlsjukdomarna kostar – tillsammans. Dessutom kommer demenssjukdomarna att öka kraftigt i och med att vi blir allt äldre och att allt fler drabbas.
– Ett framtida läkemedel skulle innebära stora vinster, såväl för patienter och anhöriga som för samhället,
säger Kaj Blennow.
Av Anna Wahlgren
