Han kommer släntrade över övergångsstället i Ystad, och det tisslas och tasslas lite bland medborgarna, på ett diskret svenskt vis. Det är nog få som kan gå över en gata och ändå liksom äga utrymmet, men det kan Rolf Lassgård. Han är ”bara” 193 cm, visar det sig, men tar plats, på ett positivt vis. Och när du sedan hör det låga mullrande skrattet och den varma rösten med sin svaga norrländska dialekt, då är det lätt att bli lite knäsvag. För är det någon som följt med hela ens film- och tv-liv, med många oförglömliga rolltolkningar, så är det Rolf Holger Lassgård, nybliven Skånebo och sambo, samt med 70-årsstrecket hägrande nästa år.
Rolf Lassgård
Ålder: 69 år.
Bor: I ett gammalt sommarhus i östra Skåne.
Familj: Sambo med Beatrice Johansson, tre vuxna barn från tidigare äktenskap, fem barnbarn mellan 1 och 6 år.
Aktuell: Som statsminister Thorbjörn Fälldin i “Whiskey on the rocks”, en satir inspirerad av verkliga händelser, när den ryska ubåten U-137 gick på grund i Blekinge skärgård 1981. Serien har premiär julhelgen 2024 i SVT.
Nu är han aktuell i jul i SVT:s stora satsning ”Whiskey on the rocks”, där han spelar förre statsministern Thorbjörn Fälldin. Serien är en satir om när den ryska ubåten U-137 gick på grund i Blekinge skärgård 1981.
Det var ju en händelse som gav världseko och mitt i stormen befann sig den piprökande fårbonden Fälldin.
Vad minns du själv av ubåtsaffären?
– Jag kommer förstås ihåg när det hände, men förstod kanske inte riktigt vidden av det hela. Men i efterhand så är det ju absolut en av de här händelserna där Sverige blev av med oskulden, ”inte kan det hända här?”.
Spelar Thorbjörn Fälldin i ”Whiskey on the rocks”
Att ta sig an en historisk person är alltid vanskligt, men Rolf har tagit såväl många gamla filmklipp som före detta ministern Carl Bildt till hjälp att hitta rätt.
– Jag kan också känna ett visst släktskap med Thorbjörn, vi är ju båda män från södra Norrland… Jag träffade honom en gång i Gävle när vi spelade ”Den stora vreden” av Fälldins favoritförfattare Olof Högberg.
– Jag försökte smuggla in Olofs bok i några scener i serien, men jag tror inte att jag lyckades så bra…
Fälldins välkända piprökande är förstås med, något som Carl Bildt beskrev att det var som ”slaget vid Poltava” att kliva in i Fälldins rum. Och visst drivs det lite med statsministern omtalade långsamhet, men på ett nästan fint vis.
– Jag tycker att han är en fascinerande person. Thorbjörn hade fötterna i verkligheten, samtidigt som han var statsminister. Det är något väldigt vackert i det, säger Rolf Lassgård.
Vi ses i det gamla stationshuset i Ystad och det är inga större åthävor från hans sida. Ett glas vatten räcker gott, medan han tålmodigt poserar i den föreslagna fåtöljen.
Rolf Lassgård fyller 70 i vår
Nästa år i mars fyller han 70 år och det är ingen dag han direkt längtar efter, säger han.
– Men samtidigt – vad ska man göra åt det? Man får helt enkelt vara glad så länge man är med. Jag har alltid fnyst åt uttrycket ”70 är det nya 50”, men vår generation blir ju faktiskt inte gammal på samma sätt som mina föräldrars. Jag menar, tänk bara på Ove i ”En man som heter Ove”, han var ju bara 60 år och hade redan keps och gabardinbyxor.
Vi får stanna där en stund, filmen är trots allt den tredje mest sedda svenska filmen genom tiderna, med sina nästan två miljoner besökare. Rolf Lassgård hyllades enhälligt och filmen blev Oscarsnominerad till bästa icke-engelskspråkiga film 2017. För två år sedan kom det en amerikansk version med Tom Hanks i huvudrollen, och man får ändå säga att vår egen Rolf spelade kepsen av världsstjärnan.
– Nja, jo, hm, harklar sig Rolf, som knappast skulle erkänna det rakt ut.
– Det är ju svårt att vrida om filmen till en annan verklighet, säger han istället. Jag tycker nog kärlekshistorien var starkare i vår version.
LÄS ÄVEN: Ulf Elfving levde länge med ständig oro: ”Det är kul att bli gammal, rentav skönt”
Sedan är det ju något med Rolfs spel, att det alltid finns ett extra djup under ytan, vare sig han spelar transperson i ”Min pappa Marianne” eller läkaren Birger i Kerstin Ekmans ”Händelser vid vatten”. Han är inte särskilt psykologiserande själv, men medger att barndomen ändå kan ha präglat hans liv på ett kanske omedvetet vis.
Fick veta att han hade en annan pappa
33 år gammal fick han reda på att han hade en annan pappa, och även om många barn kan fantisera om att man inte hör hemma i sin familj, så var det ändå något som skavde hos Rolf. Hans syskon var korta och mörkhåriga, själv var han lång och blond.
– Det är från morfar, sa släkten lugnande.
Men de som visste, visste och till slut valde mamman att berätta, att hon blivit gravid utan att vara gift och att Rolf hade en annan far.
– Du får tänka att det här var på 50-talet, mitt på den jämtländska landsbygden. Det här var något som fick ”stanna mellan oss”, som man sa.
– Och sedan tror jag att tiden bara gick. När är det rätt att berätta? När jag skulle fylla 15? När jag flyttade hemifrån?
Han säger att han inte grubblat särskilt mycket över det, utan istället tagit till sig att han hann bygga upp en relation med sin biologiska far innan fadern gick bort och att han fick flera halvbröder att knyta kontakt med.
– Det var mer ett konstaterande när jag fick veta, ”så här är det”. Men kanske har det funnits något som skaver, nej det är fel ord, kanske har det funnits ett litet litet hål, att jag alltid har känt att det har fattats något.
– Det är ingen stor grej, inget jag behövt att gå i terapi för, men det där lilla hålet – kanske har det till och med varit en tillgång i mitt yrke?
Är du lik din pappa?
–Ja, jag minns när affischen till ”En man som heter Ove” kom. ”Det där var en riktig stilig karl” kommenterade min pappa. När jag fick bort luggen, ja, då var vi lika.
Att han skulle bli skådespelare var ingen barndomsdröm. Själv kände han sig inte alls som en blivande filmstjärna hemma i Östersund, utan vantrivdes snarare i sin kropp, kände sig stor och klumpig. På typiskt tonårsvis försökte han krypa ihop och huka sig för att ta så lite plats som möjligt.
– Jag passade aldrig in i mallen. Det gör jag förresten fortfarande inte, de där ramarna för medianmänniskor är inget för mig.
Rolf Lassgård kom in på scenskolan som 20-åring
Men när han hittade in till studieförbundens olika amatörteatescener kände han sig omedelbart hemma.
När visste du att du hade hamnat rätt?
–Jag var nog 18-19 år gammal när jag för första gången tänkte ”prövar jag inte in till scenskolan kommer jag att ångra mig resten av livet”.
Han kom in, bara 20 år gammal och de allra bästa lektionerna blev – kanske lite oväntat – dans.
– Både rösten och kroppen är ett så viktigt instrument för en skådespelare, och för mig, som alltid känt mig stor och oformlig, blev dansen nästan som en befrielse.
– Till slut blev jag danspedagogernas favorit. Får man ett kassaskåp att röra sig så har man gjort underverk…
6 snabba frågor med Rolf Lassgård
Läser: Äntligen en papperstidning! Nu får vi Dagens Nyheter i brevlådan varje dag – dock inte söndagar tyvärr.
Lyssnar på: Jag lyssnar ständigt på musik. Det blir en hel del favoriter från ungdomen som “Steely Dan” och David Gilmour från “Pink Floyd”.
Motto: Har inget, kanske “Heja Brynäs”.
Idol jag mött: Jeff Bridges, han blir bara bättre och bättre. Vi möttes i en trång korridor, när jag var i Hollywood under Oscarsnomineringen.
Blir arg på: Orättvisor.
Bli glad över: Mina barnbarn.
Under ”Den stora vreden” fick han också lära sig folkdans.
– Japp, jag vill tacka svensk folkdans som hjälpt mig att hitta både lätthet och tyngd i samma kropp!
Även en av hans söner är med på ett hörn i utbildningen, visar det sig.
– Jag minns så väl när han var tre år och kom in med glada hoppsa-steg. ”Vad fint du hoppar”, sa jag. ”Nej, pappa, jag flyger, flyger…” Där har vi hemligheten! tänkte jag.
Alla som sett Rolf Lassgård i ”Min pappa Marianne” förstår. Det krävs något extra att få en ”överviktig man med skägg i ett kvinnligt nattlinne” att sväva fram över en gräsmatta.
– En mycket kär scen, kommenterar han.
Har tre barn och är både morfar och farfar
Rolf Lassgård har tre barn och är idag både morfar och farfar flera gånger om. Under stora delar av sitt liv har han bott i Gävle, på behagligt avstånd från hetsen och statusjakten i Stockholm.
Därför kom det nog oväntat för många när Rolf och hans fru Birgitta bekräftade att de skulle gå skilda vägar för tre år sedan.
– Vi kom till en punkt. Hur ska det se ut framåt? Vi valde gemensamt att dela på oss, det var en skilsmässa i yttersta samklang.
– Men jag ska inte framställa mig i en bättre dager på något vis, utan de första diskussionerna kom som de brukar från den kvinnliga partnern. Men vi var båda helt överens.
Det är inte ovanligt att det är just kvinnor som tar initiativet till en skilsmässa efter långa äktenskap. De har ofta byggt upp ett rikt socialt liv, medan männen blir kvar ensamma.
LÄS ÄVEN: Pia Johansson ratar nätdejting: ”Jag vill träffa kärleken på Ica eller hos bekanta”
Flyttade till Skåne efter skilsmässan
Var du orolig över det, att bli ensam?
– Nja, jag hade länge närt en sorts längtan efter ensamlivet, det finns i mitt dna på nåt vis. Dessutom hade vi ett gammalt sommarhus i Skåne, i närheten av min dotter som jag flyttade till, så jag visste att jag inte skulle bli helt själv.
– Men visst blir man ensam, första tiden. Det är väldig tomt när man öppnar dörren och tittar in i kylskåpet.
Huset i östra Skåne är från 1850 och knappast vad en mäklare skulle kalla ”topprenoverat”. Standarden är enkel men Rolf njuter istället av de ”små sakerna”, som han uttrycker det. Närheten till naturen, blommorna, fåglarna…
– För tre dagar sedan satte jag massa lökar, krokus, påskliljor och tulpaner. Det är ett jobb att få ner dem, men det är å andra sidan en otrolig glädje när de första knopparna tittar upp.
Är du händig?
– Ha, jag brukar kalla mig ”stark och dum”, för jag är bra på att grovjobba. Jag är en jävel på att slipa, gräva, bära och måla fönster och sånt.
Rolf Lassgård hade inga planer på att hitta en ny kärlek.
Träffade Beatrice Johansson under inspelningen av ”Kärleksbevis”
– Nej, det där typiskt manliga förhållningssättet, att ge sig ut och jaga direkt, var inget som passade mig. Jag ville ge mig tid att fundera och låta livet komma till mig, kanske man kan säga.
Och livet kom. Under inspelningen av Richard Hoberts film ”Kärleksbevis”, fanns hon där i utkanten som pressansvarig, Beatrice Johansson.
– Det har sakta men säkert växt fram till något väldigt fint, förklarar han.
Blir man lika förälskad nu som förr?
– Ja, det tycker jag, även om det är på ett annat sätt. Idag bär du ju alla åldrar med dig, både emotionellt och tankemässigt. Jag minns hur det kändes när jag var 15 år och nykär, de stråken finns kvar, men en massa andra saker också. Jag skulle nog kunna säga att det är ännu bättre att bli kär på äldre dar!
LÄS ÄVEN: Claes Malmberg är störtförälskad: ”Jag bara njuter”
Idag bor paret tillsammans och de har också skaffat ett eget ”kärleksbevis”, en hundvalp. Lilla Louie är några månader och är en ”yorkiepoo” , en blandning av yorkshireterrier och dvärgpudel. Det är Rolfs första hund och har uppenbarligen redan lindat husse runt lillfingret.
– Det är en hund som tror att han är större än han är och det är full fart hela tiden. Det är han som håller mig i form när krämporna börjar komma!.
