Varje år hamnar miljoner ton kläder och textilier på soptippar trots att plaggen skulle kunna återanvändas och trasiga textilier återvinnas. Men det ska bli ändring på det nu. Från och med årsskiftet har kommunerna ansvar för insamling av textilavfall, och det är vi konsumenter som ska se till att lämna in utslitna plagg och uttjänta textilier så att de kan hanteras på ett hållbart sätt.
Hur länge kommunerna har det här ansvaret är dock oklart. I vår väntas EU-parlamentet ta ställning till en lag om producentansvar som skulle innebära att de som sätter textilprodukter på marknaden också måste ta ansvar för återvinningen. Det kommer att vara upp till varje medlemsland att besluta hur det här producentansvaret ska se ut. Men de nya EU-direktiven träder i kraft tidigast om ett par, tre år, och till dess kommer alltså kommunerna att ha insamlingsansvaret.
– Ovissheten gör att det är svårt för kommunerna att planera, och att det finns en osäkerhet runt hur stora investeringar som är rimligt att göra i system för textilåtervinning. Det blir en del tillfälliga lösningar och samarbeten, förklarar Jon Djerf, rådgivare för materialåtervinning vid Avfall Sverige.
Så mycket textilier slänger vi
- Den årliga konsumtionen av kläder har legat på cirka 14 kilo per person de senaste åren. Efter pandemin ökade konsumtionen till över 15 kilo. Men år 2023 var den nere på 11,4 kilo per person.
- I genomsnitt slänger svenskar åtta kilo textil per år i hushållssoporna, som alltså går direkt till förbränning. Nästan dubbelt som mycket textilier slängs i soporna jämfört med vad som lämnas till återvinning.
Källor: Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket
Insamling av textilavfall
De insamlade textilierna kommer att följa den så kallade avfallshierarkin. Det innebär att materialet i första hand ska återanvändas, därefter materialåtervinnas. Det här sätter extra press på sorteringen. Plagg som kan användas igen måste alltså skiljas från det så kallade textilavfallet. I Sverige sorteras kläderna huvudsakligen manuellt, och skickas utomlands för mer noggrann sortering.
LÄS ÄVEN: Karoline syr kläder av påslakan: ”Man kan sy många saker väldigt billigt”
Hur kommunerna kommer att lösa hanteringen av textilier varierar. Det finns inget krav på ett och samma system, det är upp till varje kommun att besluta hur det ska gå till.
– De flesta kommuner har sedan länge samarbeten med ideella aktörer som Lions, Myrorna och Röda korset. Då har aktören ansvar för att samla in textilerna för återbruk, och för att de tas om hand på rätt sätt. Ofta görs en första, manuell grovsortering i Sverige, och det som inte kan säljas här i landet skickas utomlands för mer avancerad sortering.
Textilierna exporteras till stora sorteringsanläggningar i Litauen, Polen eller Tyskland. Där avgörs vad som ska återanvändas som det är, och vad som betraktas som textilavfall och göras till nya textilier. Det är avancerade anläggningar där man har kapacitet att sortera i uppemot tre hundra olika fraktioner.
Här hemma i Sverige kommer de flesta kommuner sannolikt bara ha en och samma behållare för alla textilier, oavsett om plaggen ska återanvändas eller bara är avfall. Konsumenten behöver alltså inte bekymra sig över vad som ska hända med textilierna efter att de har lämnats in.
– 50 till 60 procent av alla insamlade textilier idag säljs vidare som de är. Ungefär 20 procent säljs här i Sverige, och det som inte funkar här går vidare till andra marknader, främst i Östeuropa, och i andra hand i Asien och Afrika. Även för trasiga plagg finns alltså en marknad. Vad som är oanvändbart för dig är inte nödvändigtvis oanvändbart för mig, och det finns marknader för plagg som någon här i Sverige har kasserat.
Materialåtervinning av textil
Det som ändå är i för dåligt skick för att säljas vidare går till materialåtervinning. Det bästa för miljöns skull är om gammal textil blir till ny, så kallad fiber-till-fiberåtervinning. Det är en komplicerad process som idag är under uppbyggnad för olika textilmaterial, inte minst i de nordiska länderna. Det mesta av materialåtervinningen blir därför till stoppning i bilar och ljudisolering. Det är inte lika optimalt för miljön, och kallas ”downcycling”.
Det finns kommuner i Sverige som har utvecklat egna sorteringssystem, och här ligger Malmö i framkant. Hos Sysav finns världens första automatiska sorteringsanläggning för textilavfall, med kapacitet att hantera 36 ton kläder – per dag.
Anläggningen sorterar efter fibersammansättning och färg.
– Också Telge Återvinning storsatsar på textilåtervinning, och deras sorteringsanläggning kommer att kunna ta emot textilier från olika delar av landet. Och textilstaden Borås rustar för att bli en textilhub i Västsverige för att hand om textil och textilavfall. Textilåtervinning kommer att bli en stor industri framöver, både i världen och Sverige.
LÄS ÄVEN: Ät upp – bästa sättet att spara pengar och miljö
För att jag som konsument ska få reda på vad som gäller i just min kommun, och var jag förväntas lämna mitt gamla kläder, är det enklast att titta på kommunens hemsida. Kommunernas bemannade återvinningscentraler kommer fortsatt vara en viktig insamlingsplats för återbrukstextil och textilavfall, menar Jon Djerf.
Mer tillgänglig återvinning
– Många behållare för textilier har också legat i närheten av återvinningsstationer för förpackningar. På många håll har man dock haft problem med skadegörelse och inbrott, och i och med de nya reglerna – när textilier kommer att samlas in i mycket större omfattning – så tror jag att behållarna kommer att vara mer centralt placerade i gallerior och i anslutning till stormarknader. Behållarna måste bli mer tillgängliga och finnas där folk är. Textilavfall är visserligen inte som matavfall och något man måste göra sig av med flera gånger i veckan, det kanske räcker mer att gå till textilåtervinningen var tredje månad eller så. Men de måste ändå bli mer tillgängliga.
Men hur gör jag då med min håliga strumpa? Den kan väl ändå slängas i hushållssoporna? Nej! Som alla andra plagg ska också trasiga strumpor och underkläder ner i textilåtervinningen. Och plaggen ska vara torra, och relativt rena, innan de åker ner i behållaren.
– Framför allt är det viktigt att textilierna inte är blöta. Man brukar säga att ett fuktigt plagg förstör tio andra. Dålig lukt och mögel sprider sig snabbt.
LÄS ÄVEN: Maria brinner för att skapa nytt av gammalt: ”Kul att sy av gardiner och dukar”
Kan jag kasta gamla lakan-trasor, som jag har använt när jag har städat, i soporna? Nja, det beror på vad de har använts till, menar Jon Djerf.
– Om de inte är väldigt skitiga ska de sorteras som textilavfall. Om de däremot är kraftigt nedsmutsade, och kanske till och med kontaminerade av till målarfärg eller olja, så kan de läggas i hushållssoporna – såvida de inte så pass kontaminerade att de ska sorteras som kemikalieavfall.
En hålig t-shirts vandring genom återvinningssystemet
- Vanligast och bäst för miljön är återbruk. Alltså att plagget används som det är – igen. I första hand ska t-shirten säljas på nytt i Sverige. Det gör inget om tröjan är trasig. Från trasiga kläder kan man ta delar och sy ett nytt plagg – så kallad redesign.
- Kan tröjan inte säljas här skickas den vidare till andra marknader i världen, i första hand Östeuropa, i andra hand Asien och Afrika.
- Om t-shirten är så sliten att den inte kan återanvändas blir den textilavfall. I första hand ska tröjan bli ny textil. Då bryter man ner textil till fibrer, sedan bygger man upp ett nytt tyg.
- I andra hand blir tröjan stoppning och ljudisolering.
