Precis som med mycket annat som har med kroppens åldrande att göra är tarmfickor en naturlig åkomma som kommer med stigande ålder.

– Efter 40 kan de göra sig påminda och efter 60 års ålder har nära på hälften av befolkningen divertiklar. Sannolikt beror det på att bindväv och muskulatur förslappas med åren, säger Peter Thelin Schmidt, professor och överläkare, gastroenterologi, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Ny forskning visar att det även finns en betydande ärftlighet för sjukdomen, vilket tidigare varit okänt.

– Tvillingstudier visar att även genetiken spelar en viss roll, 40 procent beror på arvsanlag.

Läs även: Maten som hjälper mot uppblåst mage: 10 tips

Fler kvinnor drabbas av divertikulit

Forskarna har länge sökt svar på varför dessa tarmfickor uppstår. Oftast sitter de på de s-formade delarna i slutet av tjocktarmen. Ibland kan de bli infekterade och inflammerade och ge symtom som feber och smärta i nedre vänstra delen av buken, det kallas divertikulit.

– Tarmfickor är lika vanliga hos män och kvinnor, men fler kvinnor får inflammation i tarmfickorna, säger Peter Thelin Schmidt.

Omkring var tionde person med divertiklar får en inflammation eller infektion i dem.

– Man kan få små känningar som böljar fram och tillbaka, vissa kan få farlig inflammation som kan spräcka tarmen, säger Peter Thelin Schmidt.

Varför de blir infekterade, vet man inte.

– Det kan bero på att avföring fastnat i en eller flera fickor.

Peter T Schmidt är professor i gastroenterologi vid Uppsala universitet. Foto: Privat

Då ska du söka vård

Smärtan vid inflammerade tarmfickor kan lätt förväxlas med andra besvär exempelvis magsår, blindtarmsinflammation och gynekologiska besvär hos kvinnor.

– Är det första gången du känner smärtan bör den bedömas av en läkare. Vid kraftigare smärtor bör du söka akut hjälp. Om det går hål på tarmen och tarminnehåll läcker ut i bukhålan behöver man oftast operera och ta bort den del av tarmen där hålet sitter, säger Peter Thelin Schmidt.

Diagnos ställs utifrån symtom, blodprover och datortomografi.

– Om du haft divertikulit tidigare och känner igen symtomen kan du prova att ge tarmen lugn och ro ett par dagar med flytande kost. I de flesta fall går inflammationen över av sig självt, säger Peter Thelin Schmidt.

Man kan få stora besvär från inflammerade tarmfickor.

– Får du mycket ont och blir kraftigt medtagen behöver du vårdas på sjukhus med dropp och fasta, ibland behövs antibiotika. Om man får upprepade inflammationer kan man operera bort den del av tarmen där tarmfickorna sitter, säger Peter Thelin Schmidt.

Läs även: Tarmhälsan påverkar hela din kropp – så får du magen i balans

Ny kost kan hjälpa

Det finns en hel del du kan göra själv för att slippa besvär. Forskning visar att kosten har betydelse. En amerikansk studie där forskare har följt över 46 000 män och deras kostvanor i nära 30 år har funnit en koppling mellan hög köttkonsumtion och inflammerade tarmfickor. De som åt mer än en portion kött i veckan löpte en ökad risk att drabbas av divertikulit.

– Kosten kan påverka uppkomsten av inflammation. Försök ha en allmänt sund livsstil, undvik rött kött och fet mat och ät mer fibrer, framförallt frukt och grönt. Gå ner i vikt om du är överviktig, rör på dig och sluta röka. Vänd dig till vårdcentralen för hjälp.

Vad är tarmfickor?

  • Fickor i tarmarna är vanligt och kommer med stigande ålder. De är vanligare efter 40 års ålder medan nästan hälften av dem som är över 60 har tarmfickor, och två tredjedelar av dem över 80 år.
  • En tarmficka, en så kallad divertikel, är en liten utbuktande ficka i tjocktarmens vägg. Divertiklar sitter oftast på den sista tredjedelen av tjocktarmen och ofta känner man inte av dem alls. De kan bli inflammerade och det kan bero på att avföring fastnat i fickorna.
  • En inflammation i en eller flera tarmfickor, divertikulit, ger ofta en molande ihållande smärta i nederdelen av buken, vanligast på vänster sida eller under naveln, illamående, förstoppning och feber.

Läs även: Beror mina magproblem på IBS?

Då riskerar du att drabbas

Risken är högre att drabbas om du …

… har passerat 40 års ålder.
… är kvinna.
… lider av övervikt.
… äter fiberfattig kost.
… äter fetthaltig kost och rött kött.
… är högkonsument av alkohol.
… inte tränar.
… är stillasittande.
… äter icke-steroidantiinflammatoriska läkemedel, NSAID som dämpar feber, inflammation och lindrar smärta.
… har genetiskt påbrå.

Ny forskning om risken med tarmfickor

Ingen vet riktigt säkert varför man får divertikelsjukdom. Tvillingstudier visar att det finns en betydande ärftlighet för sjukdomen, hela 40 procent beror på genetiska faktorer. Eftersom sjukdomen blivit allt vanligare det senaste år­tiondet har forskningen kring tarmsjukdomen tagit ny fart.

I en studie vid Karolinska universitetssjukhuset har man inte kunnat hitta något samband mellan divertikelsjukdom och en ökad risk för tjocktarmscancer. Med ny teknik kan man numera oftast skilja sjukdomarna åt med hjälp av skiktröntgen.

Läs även: 5 saker du ska äta om du vill göra magen riktigt glad

Så motverkar du inflammerade tarmfickor

  • Ha en sund livsstil, gå ner i vikt om du är överviktig, rör på dig varje dag och sluta röka.
  • Ät mer fibrer, frukt och grönt men även fullkornsprodukter, grovt bröd, havre, råg. Öka successivt för att vänja magen.
  • Glöm inte att dricka mycket vatten.
  • Minska mängden stoppande mat, vitt mjöl, pasta, ljust bröd, vitt ris, te och blåbär.
  • Gå på toaletten när du behöver. Ta den tid du behöver i lugn och ro.
  • Se över dina läkemedel. Prata med din läkare om du tror du blir förstoppad av din medicin.
  • Se över stressen. Man kan få tillfällig förstoppning när man är stressad eller orolig.
  • Läkemedel, så kallad laxantiaterapi, i form av pulver eller droppar, kan hjälpa att förebygga förstoppningsbesvär. Vänd dig till
    vårdcentralen för hjälp.