Hon brinner för att glädja andra och hennes motto är att ”gör man gott får man gott igen”. Och gott är det i ordets rätta bemärkelse – Nishte Khorand sprider julglädje bland ensamma äldre som inte kan julbaka själva. Med famnen full av påsar med godsaker drar hon ut på tomte-turné tillsammans med sambon Jimmie Jakobsson och deras egen lille tomtenisse Nicholas, 2 år.
Nishte Khorand
Ålder: 29 år.
Familj: Sambon Jimmie Jakobsson, 34, och sonen Nicholas, 2.
Bor: I Falköping.
Gör: Jobbar som undersköterska på ett äldreboende.
– Jag älskar att ge, säger hon med ett stort leende, samtidigt som hon tar ut en plåt med nygräddade saffransbullar ur ugnen.
– Det finns många äldre som har det tufft, inte minst ekonomiskt, och detta är mitt sätt att ge tillbaka.
Nishte och hennes familj bor i Falköping och det är där och i närområdet som hon sprider julglädje. I fönstren glimmar adventsljusstakarna och härliga dofter sprider sig från köket där hon är i full fart med julbak, modell större.
Hon ska baka 200 saffransbullar och lika många saffransdrömmar och göra 200 julgodisar av choklad, fullproppade med gotter. Och allt detta ska hon frikostigt dela med sig av.
Vill tacka de som byggt upp Sverige
Nishte är kurd och kom till Sverige 6 månader gammal, då hennes föräldrar flydde från Iran. Familjen slog ner bopålarna i Falköping och blev kvar där och Nishte har varit västgöte hela livet.
– Mina släktingar, som bor kvar i Iran, kämpar mot krig och diktatur och det flydde mina föräldrar ifrån, berättar hon. Vi har det så bra i Sverige och jag vill tacka de äldre som byggt upp det här landet genom att skänka en liten påse med julkakor.
Nishte jobbar själv på ett äldreboende. På fritiden älskar hon att baka och det gjorde hon redan som liten flicka. Lyckan var stor när hon fick hjälpa mamma i köket och sedan börja baka på egen hand.
Intresset har hållit i sig genom åren och hon får även den talangen att blomma ut i sitt jobb. Aldrig står glädjen så högt i tak bland de äldre på boendet som när det doftar nybakat från köket. Detta tog hon fasta på när hon och Jimmie satt och småpratade en kväll i höstas. Hon ville så gärna göra något för andra men visste inte riktigt vad.
Till jul ville hon göra något för att visa sin tacksamhet. Och efter mycket funderande fram och tillbaka slogs hon av en tanke: Varför inte glädja ensamma äldre, som kanske varken har ork eller råd att julbaka själva?
Skänker julfika till ensamma äldre och hemlösa
Det skulle fylla dubbla funktioner, resonerade hon. Dels skulle hon få göra något gott för sina medmänniskor, dels skulle Nicholas tidigt få lära sig vikten av att dela med sig.
– Det är så jag är uppfostrad, förklarar hon. Man ska ge till andra – och jag vill lära min son samma sak. Dessutom vet jag vad det innebär att kämpa med dålig ekonomi. Mina föräldrar hade det inte så gott ställt innan de hade etablerat sig i Sverige.
Nishte gick noggrant till väga och skrev två inlägg i en Facebookgrupp där hon presenterade sin idé. Hon ville sprida julglädje till ensamma äldre och uppmanade deras anhöriga och bekanta att höra av sig. Hon fick gott om positiva reaktioner och åtskilliga kände till någon som satt ensam över julen och behövde lite uppmuntran. Det var dock inte särskilt många i målgruppen som själva hörde av sig.
– Kanske skäms de över sin situation, funderar hon, samtidigt som plåten med saffransdrömmar åker in i ugnen.
Allt som allt hörde ett hundratal personer av sig och dessutom hörde organisationen Hela människan av sig och undrade om hemlösa också kunde få ta del av hennes julbak, så 30 påsar skänker hon dit.
Nishte står själv för alla kostnader
Varje påse innehåller två saffransbullar, två saffransdrömmar och två bitar julgodis. Allt är bakat med smör och kärlek.
– Jag har avsatt två dagar och lika många kvällar och nätter för att hinna med mitt julbak, säger hon glatt. Det tar sin tid att baka och sedan måste allt svalna.
Bakverken förpackas i cellofanpåsar, försedda med röda band och en liten hälsning på ett julkort. Totalt har hon packat 100 påsar och hon tar alla kostnader ur egen ficka. Men hur mycket pengar det handlar om har hon ingen aning om, och det är inget hon tänker på. Detta är hennes sätt att bedriva välgörenhet.
– Det finns många som lever i fattigdom här i Sverige också, säger hon. När vi i min familj gör något brukar vi göra det i vårt eget land, men vi skänker en del till mina föräldrars hemland efter fastemånaden ramadan.
Hon kommer från en muslimsk familj, men föräldrarna tog snabbt till sig de svenska traditionerna när de kom hit, så också det svenska julfirandet. Hemma hos Nishte och Jimmie ligger klapparna under granen, som är klädd med kulor och glitter, även om lille Nicholas gör sitt bästa för att välta den.
Men nu är det dags för Nishte att ta på sig tomteluvan och dra iväg, redo att hjälpa tomten att skapa julstämning hos dem som kanske sitter ensamma på julafton och som behöver en dos uppmuntran.