Nenne var hovets extramamma – valde bort egen familj för kungens skull

Hon blev ”Nenne” med hela svenska folket och var den som gav kung Carl Gustaf och hans systrar villkorslös kärlek. Några egna barn fick hon aldrig.

Ingrid Björnberg föddes 1913 i västgötska Essunga. Hon kom från en ”finare” familj och växte upp i en konservativ miljö på Stora Djupså fideikommiss tillsammans med sin familj.

När hon var 19 år gammal avled hennes far och hon blev tvungen att välja ett yrke. Hon var oerhört barnkär och ville därför bli barnsköterska, vilket hon utbildade sig till i Göteborg.

Hildur Ingrid Margareta Björnberg

Smeknamn: ”Nenne”
Barnsköterska och åldfru
Född
: 20 juli 1913
Död: 21 januari 1994

Hon fick därefter anställning hos en diplomatfamilj i Stockholm som umgicks med greve Folke Bernadotte och det var han som såg till att hon senare anställdes av hans släktingar, prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, på Haga slott.

Ingrid Björnberg påbörjade sin anställning på Haga 1939 och fick ansvaret att ta hand om prinsessorna Margaretha, Birgitta och Désirée.

Prinsessorna var en stor riksangelägenhet och svenska folket var väldigt angeläget om att sessorna på Haga skulle ha ett bra liv. Pressen gjorde med jämna mellanrum stora bildreportage om prinsessorna och på många sätt blev prinsfamiljen på Haga en förebild för många svenska hushåll.


LÄS ÄVEN: Hovexpert om Victoria som regent: “Blir bättre än sin far”


Ingrid Björnberg anpassade sig snabbt till sitt arbete och det kungliga livet. Hon flyttade in hos småprinsessorna i barnkammaren på den översta våningen på det lilla slottet. Hon blev snabbt väldigt älskad av prinsessorna och fick smeknamnet ”Nenne” av prinsessan Désirée eftersom hon tyckte att barnsköterskan ofta hördes säga ”ne-ne” till henne, Margaretha och Birgitta.

Arvfursten Gustaf Adolf och Nenne åker skridskor vid Drottningholm tillsammans med prinsessorna Margaretha och Birgitta år 1939. Foto: Sjöberg bild

Prins Gustaf Adolf omkom i flygolycka

De tre prinsessorna fick lillasystern Christina i augusti 1943 och tre år senare var familjen på Haga fulltalig sedan Sibylla nedkommit med arvfursten Carl Gustaf Folke Hubertus. Lyckan var stor i hela Sverige över den nyfödde prinsen i och med att tronföljden var säkrad, för fram till 1980 kunde bara män ärva kronan.

En person var dock inte imponerad, den lille prinsens syster prinsessan Christina:

”När Carl Gustaf föddes var jag 3 år gammal. Allt fokus som jag hade fått som familjens minsta riktades helt plötsligt på min lillebror och det tyckte jag inte alls om! Jag hade mycket svårt att se den stora fascinationen med honom. Nenne var redan då förutseende och hon tog initiativet att studera barnpsykologi. Det var inte alls vanligt på den tiden men hon berättade sen att hon genom åren hade stor nytta av de studierna och på det sättet kunde de hantera min avundsjuka.”


LÄS ÄVEN: Kungens mamma Sibylla – vem var hon egentligen?


Nenne började kalla prins Carl Gustaf för ”hertigen” för att särskilja honom från sin far som kallades för ”prinsen”. (Carl Gustaf blev hertig av Jämtland vid sin födsel.)

Den första sommaren var idyllisk. Familjen var väldigt sammansvetsad och semestrade på Sofiero i Helsingborg hos kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise, i ett sommarnöje utanför Falkenberg och slutligen hos kung Gustaf V på Solliden, Öland.

Ett halvår senare var familjelyckan slagen i spillror och nationen Sverige i en svår kris. Prins Gustaf Adolf omkom i en flygolycka den 26 januari 1947 efter en jakt hos prins Bernhard i Nederländerna. Prinsens flygplan hade mellanlandat i Köpenhamn och störtade nästan omgående på väg mot Stockholm.

Den mänskliga faktorn låg bakom olyckan – rodrets bromskloss hade inte plockats bort. Prins Gustaf Adolf var bara 40 år gammal vid sin död och helt plötsligt saknades en generation i den svenska tronföljden.

Ingrid Björnberg på en utställning av kungens och hans systrars leksaker på Kungliga slottet på 1980-talet. Foto: Sjöberg bild

Rivalitet mellan prinsessan Sibylla och Nenne

Ingrid Björnberg hade funderat ett tag på att lämna kungafamiljen för att prova någonting nytt och bilda en egen familj men när prinsen dog bestämde hon sig för att stanna kvar på Haga slott. Hon kunde inte tänka sig att överge de kungliga syskonen som blivit som hennes egna ungar.

Prinsessan Sibylla hade mycket svårt att hantera sin sorg efter Gustaf Adolfs död. Hon valde att inte prata om sin man och stängde ner sina känslor – dessvärre ett väldigt vanligt förhållningssätt i sorgearbetet i finare familjer på den tiden.

Ingrid Björnberg blev därför allt mer betydelsefull för barnen. Det var henne de sprang till när de var ledsna och behövde tröst – ett faktum som inte alltid var lätt för prinsessan Sibylla att hantera. Det uppstod många gånger en rivalitet mellan modern och barnsköterskan om barnens gunst.

Hösten 1950 flyttade Hagafamiljen in på Kungliga slottet i centrala Stockholm. De installerade sig i en korridor i en av slottsflyglarna och hade var sitt rum. Längst bort bodde prinsessan Sibylla, följd av de äldre Hagasessorna. Nenne hade ett eget rum bredvid Christinas och Carl Gustafs respektive rum.


LÄS ÄVEN: Drottning Elizabeth och prins Philip: Så började en sju decennier lång kärlekshistoria


Prinsessorna tyckte det var toppen att bo inne i stan med närhet till vänner och fritidsaktiviteter och Carl Gustaf, som hade blivit kronprins efter Gustaf V:s död, älskade att strosa runt och titta på tunnelbanebygget och alla vägarbeten.

Han började sedan studera på Broms skola på Östermalm och följdes varje dag till och från skolan av sin kära barnsköterska. De båda blev en vanlig syn i stadsbilden för på den här tiden kunde kungligheterna röra sig fritt utan säkerhetsvakter och nyfiken allmänhet. För kronprinsen var det en idyllisk tid.

Prinsessan Sibylla, till höger, anländer till prinsessan Désirées dop 1938. Prinsessan ligger i Nennes famn. Foto: TT

Blev god vän med Sibylla när barnen flyttat

När Carl Gustaf blev tonåring bestämdes det att han skulle börja på internat i Sigtuna. Beslutet togs bland annat av hans farbror, prins Bertil, som tyckte det var viktigt att kronprinsen fick umgås med jämnåriga kamrater och inte bara vara omgiven av kvinnor (mamma Sibylla, de fyra äldre systrarna samt Nenne). Han behövde även manliga förebilder enligt prins Bertil.

Nenne tyckte det blev väldigt tomt utan Carl Gustaf på slottet. Han kom bara hem ett par gånger per termin och anpassade sig väldigt snabbt till internatlivet.

Nenne blev istället mer av en sällskapsdam till Sibylla och under dessa år kom hon och prinsessan Sibylla allt närmare varandra. Framför allt efter det att prinsessan Birgitta flyttade till Tyskland efter bröllopet med prins Johann Georg av Hohenzollern 1960, prinsessan Margarethas flytt till England 1964 efter att hon äktat John Ambler och slutligen prinsessan Désirée flyttat till slottet Koberg utanför Trollhättan efter hennes vigsel med Niclas Silfverschiöld (även det 1964).


LÄS ÄVEN: När drottning Elizabeth besökte Sverige – 12 historiska ögonblick


Då blev prinsessan och Nenne bästa vänner och utlämnade till varandra. Det var därför Nenne som först förstod att Sibylla var sjuk sommaren 1972 och som såg till att hon fick träffa en läkare. Dessvärre konstaterade man snabbt att hon hade cancer i magen och tyvärr gick inte hennes liv att rädda.

Prinsessan Sibylla somnade in, med prinsessan Christina och Nenne bredvid sig, den 28 november 1972, 64 år gammal. Kronprins Carl Gustaf befann sig i London vid sin mors bortgång för utbildning och praktik, ett faktum som plågar honom än idag. Han hade velat vara vid sin mors sida.

Ett knappt år senare blev han kung, 27 år gammal, när hans farfar Gustaf VI Adolf somnade in, den 15 september 1973.

Nenne tillsammans med Carl Gustaf, Birgitta och Désirée på Solliden 1950. Foto: TT

Viktigt stöd till Silvia

När Carl XVI Gustaf trädde ut på slottsbalkongen som ny monark för att ta emot folkets hyllningar stod hans gamla barnsköterska och tittade stolt på sin lille hertig som hade blivit kung. Tårarna rann ned för hennes kinder och en av kungens adjutanter kunde höra hur hon snyftade fram: ”Om ändå prinsessan hade fått uppleva detta ögonblick.”

Ingrid Björnberg förblev en betydelsefull person för Carl XVI Gustaf och när den unge kungen introducerade Silvia Sommerlath som sin fästmö och framtida drottning blev Nenne en av hennes viktigaste rådgivare.

Hon kunde det kungliga protokollet utantill och vågade ge ärliga råd. Hon fick vara ”svärmor” och hon blev ett viktigt stöd för Silvia i samband med det kungliga bröllopet.


LÄS ÄVEN: Här är Elizabeths 70 år på tronen: Från ung drottning till historisk regent


Drottning Silvia minns med värme:

”Nenne var med mig under min bröllopsdag. Hon var som en god fe som hjälpte mig, gjorde i ordning mig. Hon var en mycket fin människa och betydde så mycket för oss alla.”

När sedan kungaparets tre barn föddes var Nenne den som såg till att barnen hade det bra när kungaparet var bortresta på olika uppdrag. För Victoria, Carl Philip och Madeleine blev Nenne en stor trygghet, den farmor som de aldrig hade och för kungaparet var det skönt att veta att det var just Nenne som fanns vid barnens sida.

Nenne blev ett stort stöd till drottning Silvia. Här är de tillsammans på ett foto från 1977 när Silvia var höggravid med Victoria. Foto: TT

Kungen och prinsessorna blev Nennes familj

I samband med att Carl XVI Gustaf blivit kung fick Nenne även andra uppgifter vid hovet. Hon blev åldfru på Kungliga slottet och fick senare även ansvar för Rosersbergs och Tullgarns slott. Att vara åldfru innebär att ansvara för städning och dekorering av bland annat representationslokalerna och gästvåningen på slottet.

Nenne älskade sitt nya jobb, var duktig på att göra blomsteruppsättningar och hade en mycket fin kontakt med lokalvårdarna. Hon hade en egen liten lägenhet på slottet som hon gjorde till sitt hem. Hon hade också ett litet sommarhus i anslutning till prinsessan Sibyllas sommarresidens Hagaberg som ligger precis bredvid Sollidens slott. Dit flyttade prinsessan och Nenne efter det att Carl Gustaf blivit myndig och tagit över ansvaret för Solliden.

Nenne älskade sitt lilla sommarhus och berättade stolt om hur det var att äntligen kunna bygga ett eget bo men även om många andra spännande livshändelser i sina öppenhjärtiga memoarer, Dagbok från Haga och Stockholms slott, som gavs ut 1974.

Ingrid Björnberg somnade in den 21 januari 1994 efter att ha lidit av vacklande hälsa i några år. Hennes begravningsgudstjänst ägde rum i Slottskyrkan och naturligtvis närvarade kung Carl XVI Gustaf och prinsessorna Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina med sina familjer vid det högtidliga avskedet. Alla var djupt rörda.

Ingrid Björnberg vilar i familjegraven på Essunga kyrkogård i Västergötland och är i allra högsta grad ännu ihågkommen av den kungliga familjen – en familj som blev hennes egen.


LÄS ÄVEN: Drottning Silvias släktingar hade alltid en spion i huset


Scroll to Top