Kungens mamma Sibylla – vem var hon egentligen?

Sibylla föddes som dotter till Karl Edvard och Victoria Adelheid, hertigparet av Sachsen-Coburg-Gotha, den 18 januari 1908. Vid födseln var Sibylla även brittisk prinsessa eftersom hennes far var barnbarn till den legendariska drottning Victoria.

På grund av hertigens engagemang för Tyskland under första världskriget såg hans kusin kung George V dock till att Karl Edvard och hans ättlingar förlorade sina brittiska titlar och ordnar. Karl Edvard, döpt till Charles Edward i Storbritannien, hade gjort allt för att bli tysk och accepterad i sitt hertigdöme men hans tyska engagemang fick ödesdigra konsekvenser.

Sibylla och hennes fyra syskon – Johann Leopold, Hubertus, Caroline Mathilde och Fredrik Josias – växte upp tillsammans i den idylliska staden Coburg.

Sammanhållningen mellan syskonen var stark, framför allt mellan Sibylla och hennes älsklingsbror Hubertus.

Kontakten med modern och fadern var egentligen aldrig speciellt bra och under uppväxttiden tillbringade Sibylla och hennes syskon väldigt lite tid med sina föräldrar. Barnen sökte istället trygghet i varandra. De lekte, dansade, spelade teater och red. I unga år blev Sibylla god vän med storfurstinnan Kyra av Ryssland, en vänskap som varade fram till Kyras bortgång 1967.

Gustaf Adolf var ett utmärkt parti för Sibylla

Att Sibylla skulle gifta sig ståndsmässigt var en självklarhet. Hennes faster, den brittiska prinsessan Alice, hade kommit fram till att den svenske arvprinsen Gustaf Adolf skulle vara ett utmärkt parti. Han var oerhört stilig, en framtida svensk konung som precis som Sibylla var barnbarnsbarn till drottning Victoria.

När prinsessan Alices dotter lady May Cambridge skulle gifta sig med Henry Abel Smith i oktober 1931 såg Alice sin chans att fösa ihop de unga kungligheterna. Sibylla var brudtärna på Mays bröllop, precis som den svenska prinsessan Ingrid.

LÄS ÄVEN: Prinsessan Märtha Louise: ”Människor har alltid kommit till mig med sina hemligheter”

Ingrid eskorterades till bröllopet av sin äldre bror, prins Gustaf Adolf – som snabbt förstod att det fanns krafter som ville föra ihop honom med en tysk prinsessa som han inte kände. Prinsen ville inte åka. Ingrid gick då till sin farfar, kung Gustaf V, och förklarade situationen. Gustaf V satte ner foten och Gustaf Adolf åkte motvilligt till England.

Men Gustaf Adolf hade inte behövt oroa sig. Så snart han såg Sibylla blev han förälskad. Den tyska prinsessan var väldigt vacker, lite blyg men oerhört charmig. Gustaf Adolf och Sibylla började brevväxla. Snart stod det klart att de skulle leva sina liv tillsammans. De var oerhört förälskade.

Förlovningen ägde rum på slottet Callenberg i Coburg den 16 juni 1932. Bröllopet skulle hållas i brudens hemstad men eftersom Coburg var ett av nazisternas starkaste fästen blev den planen obekväm för den svenska regeringen som inte ville att kung Gustaf V skulle delta på bröllopet. Det accepterade Gustaf V, trots att stora delar av hans familj fanns på plats, med kronprinsparet Gustaf Adolf och Louise i spetsen.

Paret vigdes borgerligt den 19 oktober 1932. Den kyrkliga vigseln ägde rum dagen därpå, i den vackra S:t Moritzkyrkan. Efter bröllopet reste brudparet på bröllopsresa till Italien.

Sibylla och Gustaf Adolf fick bo på Haga

Drygt en månad efter bröllopet anlände Sibylla och Gustaf Adolf till Stockholm, där de togs emot av tusentals stockholmare. I Sverige rådde Sibyllahysteri. En parfym uppkallades efter henne och korvföretaget Lithells döpte sin nya tyska varmkorv efter den vackra prinsessan – ett tilltag som enligt hennes barn inte roade prinsessan.

Den svenska kungafamiljen bestod på tidigt 1930-tal av många familjemedlemmar och många residens var upptagna av kungliga hyresgäster. Gustaf V bestämde därför att Gustaf Adolf och Sibylla, eller hertigparet av Västerbotten som de var kända som, skulle få bo på Haga slott.

Slottet, byggt mellan åren 1802 och 1805, hade inte haft en kunglig boende sedan änkehertiginnan Thérèse avlidit 1914. Haga användes en tid som barnhem och när prinsparet flyttade in var renoveringsbehoven stora.

LÄS ÄVEN: När drottning Elizabeth besökte Sverige – 12 historiska ögonblick

På Haga fick Gustaf Adolf och Sibylla fem barn tillsammans. De första fyra var alla döttrar: Margaretha, född 1934, Birgitta, född 1937, Désirée, född 1938, och Christina, född 1943. ”Hagasessorna” blev ett begrepp i Sverige och tusentals flickor döptes efter de fyra små döttrarna.

På journalfilmer fick svenska folket se de unga prinsessorna växa upp under idylliska former och familjen på Haga blev ett föredöme för många i Sverige. Men eftersom Sverige inte hade kvinnlig tronföljd behövdes även en son, en prins.

Äntligen föddes en kronprins

Sibyllas graviditeter var jobbiga och hon fick tillbringa större delen av dem sängliggande. Rikets glädje när Sibylla födde sitt femte barn på Valborgsmässoafton 1946 var därför enorm. Äntligen föddes sonen och tronföljaren, som fick namnen Carl Gustaf Folke Hubertus.

På Stockholms gator utspelades glädjescener liknande de scener som man kunde se ett år tidigare, när andra världskriget tog slut. Hela den kungliga familjen kunde andas ut och en av prinsparets anställda blev så lycklig att hon svimmade.

Men den kungliga familjelyckan blev kort. Den 26 januari 1947 förolyckades prins Gustaf Adolf vid en flygolycka i Köpenhamn. Han hade varit på jakt hos holländske prins Bernhard och efter det att flygplanet tankat i Danmark störtade det omedelbart efter start. Alla på planet dog.

Sibylla, som skulle ha blivit svensk drottning, fick plötsligt en helt ny uppgift i livet. Hon var bara 39 år gammal och förkrossad efter sin mans död. Hon skulle aldrig kunna gifta om sig. Hennes uppgift blev att ensam fostra parets fem barn, framför allt sonen som genom sin fars tragiska död kommit mycket närmare den svenska tronen.

Sibylla tog sin mans död väldigt hårt. Hon sörjde honom djupt och det sägs att hon blev gråhårig av sorg över en natt. På grund av sin egen stränga uppfostran inkluderade hon dock inte de fem barnen i sin sorg. Dessa har idag inget minne av att Sibylla någonsin pratade om deras far. Kanske försökte prinsessan förtränga sin sorg genom att lägga locket på.

Till råga på allt så förändrade makens död svenska folkets syn på Sibylla. Efter att ha varit älskad och omhuldad av folket blev allt fler med tiden misstänksamma mot henne efter hans död.

Anklagades för att vara nazist

I Tyskland hade hennes far varit djupt allierad med Adolf Hitler och i Sverige blev ryktena allt mer intensiva. Var inte även Sibylla nazist? Hon som isolerade sig på slottet och pratade svenska med en sådan stark tysk brytning? Prinsessan fick elaka brev och människor kunde ropa ”nazist” efter henne när hon var ute på officiella uppdrag. Hon blev allt mer reserverad.

För vännerna kunde hon berätta om sitt hat: ”Inte nog med att nazisterna har förstört mitt liv i Tyskland – nu har de även gjort det i Sverige.”

Prinsessan hade onekligen två sidor. Officiellt var hon reserverad och höll hårt på den kungliga distansen. Privat var hon temperamentsfull och hade nära till alla sorters känslor. Hon kunde pendla från ilska till glädje med enorma skrattsalvor.

Ibland kunde hon inte kontrollera sina glädjeyttringar och vid en jullunch skickade Gustaf VI Adolf ut henne från matsalen för att hon började skratta när han skulle lyssna till sitt jultal på radion. Ett minne som hennes fem barn idag värderar högt.

Att det var mamma som fick en reprimand av farfar var oväntat. När barnen växte upp tog Sibylla på sig allt mer kungliga uppgifter. Stöd fick hon i alla år av barnsköterskan Ingrid ”Nenne” Björnberg som länge hade varit med Hagafamiljen. Ibland var relationen mellan damerna jobbig då barnen ofta tydde sig till Nenne hellre än Sibylla men genom åren blev de två kvinnorna allt mer beroende av varandra.

Prinsessan Sibylla drabbades av cancer

Som äldre umgicks Sibylla intensivt med bankmannen Kjell Hägglöf. Han blev ett stort stöd för prinsessan och de två hade en djup relation med varandra. Om det var en kärleksrelation vet kanske ingen men att han var en betydelsefull person för prinsessan framhåller hennes barn.

När drottning Louise dog 1965 blev prinsessan Sibylla Sveriges första dam. Hennes officiella plikter blev allt fler och hon var ett stort stöd för sin svärfar kung Gustaf VI Adolf. Hennes egna barn började lämna boet. Prinsessan Birgitta gifte sig med prins Johann Georg av Hohenzollern 1961. Prinsessan Désirée gifte sig 1964 med friherre Niclas Silfverschiöld. Bara några veckor senare gifte sig prinsessan Margaretha med engelsmannen John Ambler på Öland.

Sibylla reste ofta mellan sina älskade döttrar och barnbarn. Tyvärr blev inte heller den lyckan långvarig. På våren 1972 blev prinsessan allt sjukare. Till slut lyckades Ingrid Björnberg och prinsessan Christina se till att Sibylla undersöktes av en läkare som fann att hon hade cancer i tarmen. Prinsessan fick en stomipåse, vilket hon upplevde som djupt förnedrande. Men tyvärr gick inte hennes liv att rädda. Hela magen var full av metastaser.

Sibyllas sista officiella framträdande skedde på Gustaf VI Adolfs 90-årsdag. Hon var då väldigt tunn och de flesta som såg henne förstod att hon inte hade lång tid kvar. Den 28 november 1972 avled hon, med prinsessan Christina och Ingrid Björnberg vid sin sida.

Margaretha var vid tillfället i hemmet i England, Birgitta i Tyskland och Désirée på Koberg. Kronprins Carl Gustaf bodde i London där han praktiserade på Svenska Handelskammaren. Efter dödsbudet skyndade alla syskonen hem till Stockholm för att föra sin mamma till den sista vilan.

Begravningen ägde rum den 7 december. På plats fanns representanter för det officiella Sverige, de europeiska kungahusen och hela Sibyllas familj. När begravningskortegen gick genom Stockholms gator till gravplatsen på Haga var det många svenskar som var självkritiska. Kanske hade man varit för hårda mot Sibylla – en kvinna som gjorde sitt yttersta för att företräda sitt nya land men som idag är relativt bortglömd.

LÄS ÄVEN: Drottning Elizabeth och prins Philip: Så började en sju decennier lång kärlekshistoria