Philip K Dick: Sci-fi-författaren som förutsåg framtiden

I eftertexterna till filmen Matrix skickade de regisserande syskonen Wachowski ett ”Tack till Philip K Dick för inspiration”.

I den svenska bioversionen blev översättningen istället: ”Vi gillar ­science fiction.”

Ty sådant var hans öde.

Först 50 år efter sin död har bilden av den amerikanske författaren Philip K Dick förvandlats från simpel brödskrivare av kiosk­litteratur till 1900-tal­ets främste siare.

Det räcker med att säga Blade runner, Total recall och The Minority report och alla filmkunniga ser framför sig en svartsynt, självlysande sagoberättare vars fantasi och originalitet slår det mesta.

Läs även: Mysteriet med Patomskiy-kratern: Forskarna har ingen förklaring

Kanske allt.

Född 1928 i Chicago, skilsmässobarn, svag i skolan, paniskt höjdrädd, biträde i radioaffär, fem äktenskap, tre barn, drogberoende, död i slaganfall 1982 …

Ja, biografin kan få rum på en tumnagel, om man så vill. Men Dicks verk har en helt annan livslängd.

Det mesta kända är Blade runner eller Do androids dream of electric sheep? (Androidens drömmar) som romanen hette vid publiceringen 1968.

Framtida San Francisco i Blade runner

Dick var till en början djupt skeptisk till hur den forne reklamfilmaren Ridley Scott skulle tackla hans bild av ett framtida San Francisco.
Men när han fick slutresultatet blev han entusiastisk. Det var ju precis så här han tänkte sig framtiden:

Blöt, dyster och nedsliten.

I Blade runner (ett namn som betyder ungefär ”skalpellsmugglare”) har hela ozonskiktet kollapsat. Alla framgångsrika människor har flytt planeten. Kvar är bara de som saknar pengar och hopp.

Läs även: Grigorij Rasputin – mannen som vägrade att dö

Och så androiderna, förstås, den billiga arbets­kraften, tillverkade av en firma som även gör sällskapsdjur, eftersom alla av kött och blod har blivit dyra och sällsynta statusprylar.

I romanens början har huvudpersonen, prisjägaren Deckard, ett konstgjort får som betar på en takterrass. I slutet hittar han i öknen en padda, också ­artificiell.

Det är Dick i sitt esse.

När andra SF-författare lägger energi på att skapa glänsande farkoster och högteknologiska underverk, går han åt ett helt annat håll.

Philip K Dick skrev om hotet inifrån

I Dicks romaner ägnas nästan ingen kraft åt att förklara hur en raket kan färdas mellan olika galaxer eller varför framtidens bilmodeller beter sig som helikoptrar. Istället jagar han de mycket större frågorna; om mänsklighetens innersta väsen, våra drifter, förhoppningar, farhågor och möjligheter.

Vår framtid.

Hos Dick kommer hotet inte från rymden, utan inifrån oss själva. Den billiga robotarbetskraften i Blade ­runner och låtsas­r­esorna med virtuella glasögon i Total recall visar att han tidigt anade – och fasade för – vad som komma skulle.

Läs även: Finns det drakar i Sverige?

Än så länge har våra barn blott lekt med tamagotchis och harmlösa dataspel. Men vad blir nästa steg?

En konstgjord kanin, omöjlig att skilja från en levande? Ett datoriserat rum där man i dagar försvinner in i en annan verklighet, har sex, vinner OS, kanske till och med upplever sitt eget dödsögonblick?

Fast Dick tänkte ännu längre än så.

Föreställ dig att hela verkligheten i själva verket är en kuliss. Du tror att du har hem, jobb och familj, men ligger i själva verket i en kuvös och matas 24 timmar om dygnet av en jättedator med elektriska stimuli och droger.

Världsomfattande maktstruktur

Men det är ju Matrix, säger du. Den filmen skrev väl inte Philip K Dick?

Nej, men den hade varit omöjlig utan honom.

Ty Dick kan roa med sina plötsliga infall om ”humörorglar” (där du själv bestämmer ditt sinnestillstånd för ­dagen), underjordiska bordeller i sextio våningar och talande kylskåp som vägrar öppna dörren om hyresgästen slarvat med hyran.

Men om man destillerar ner Philip K Dicks samtliga verk, 40 romaner och 200 noveller, till en ­filosofisk ståndpunkt, så handlar grundtanken om hur lite vi faktiskt kan lita på våra egna sinnen.

Finns där inte en skavande känsla att hela vårt liv är en bluff, en projektion, en dataanimation?

Läs även: Hemliga lägenheten högst upp i Eiffeltornet – 100 kvadrat på 300 meters höjd

Ja, vet vi ens säkert, riktigt säkert, att vi är människor?

Våren 1974 drabbades Dick av något som han senare skulle beskriva som ”strålar av kunskap som genomborrade hela mitt intellekt”.

Himlen sprack från kant till kant. Informationen flödade som regn. En gnostisk superkick, helt enkelt.

I hela sitt liv hade han prövat gräns­erna för sin egen fantasi. Nu levererade han ännu en:

Tänk om det romerska imperiet inte alls gick under på 400-talet?

Att det i det fördolda fortsatte att styra världen? Att vi alla är i händerna på en urgammal, dold och världsomfattande maktstruktur?

En vansinnig tanke?

Självklart. Dick hade dessutom knaprat amfetamin mot ångest och paranoia i flera år, när han fick den.

Konstgjorda husdjur

Men galna var också alla idéer om en klotformad jord, flygmaskiner, rymdresor och datorer när de först lanserades av fritänkare som Galileo Galilei, Leonardo Da Vinci, Jules Verne och Alan Turing.

Så varför inte?

Kanske det omsider visar sig att ­Philip K Dick var en av vår tids största profeter och ­orakel. En Nostradamus i jeans och rutig skjorta, som skrev i ett vansinnigt tempo på en gammal skrivmaskin i ett litet hus i Berkeley, Kalifornien.

Läs även: Sju sjunkna städer – som du kan besöka på havets botten

Philip K Dicks liv & leverne

1928 – Föds som Philip Kindred Dick den 16 december i Chicago. Pappa är tjänste­man på jordbruksdepartementet. Tvillingsystern Jane avlider till följd av vanvård efter bara sex veckor.

1933 –Familjen splittras och Phil får bo hos mamma.

1936 – Börjar i skola i Washington, skolkar mycket och får låga betyg, allra lägst i ”uppsatsskrivande”.

1938 – Flyttar till Berkeley utanför San Francisco.

1940 – Läser sitt första science fiction-magasin, Stirring science stories.

1942 – Skriver som 14-åring sin första roman Return to Liliput baserad på Jonathans Swifts Gullivers resor.

1943 – Skriver och ger ut sin egen tidning, den stencilerade The Truth, full av fantastiska fantasier.

1947 – Går i samma high school-klass som blivande SF-författaren och kollegan Ursula K Le Guin.

1948 – Gifter sig för första gången, med den nästan tio år äldre Jeanette Marlin. Äktenskapet vara bara i ett halvår.

1949 – Börjar på universitetet i Berkeley, men hoppar snart av studierna.

1952 – Debuterar som författare med en novell i SF-magasinet Planet Stories.

1955 – Får besök av FBI på grund av ett brev han skrivit till en rysk forskare.

1959 – Inleder sin mest produktiva period – 16 romaner på 5 år.

1963 – Får SF-genrens finaste pris, Hugo, för sin roman Mannen i det höga slottet.

1968 – Publicerar sin mest berömda historia Androidens drömmar som senare blir filmen Blade runner.

1973 – Gifter sig för femte gången.

1974 – Upplever en serie ”visioner av kunskap” som ska påverka hans skrivande resten av livet.

1982 – Dör den 2 mars i hjärtsvikt efter en serie slaganfall. Begravs bredvid tvillingsystern i Fort Morgan, Colorado.

Här kan du läsa alla våra artiklar från tidningen Historiska Brott & Mysterier

Prenumerera på tidningen Historiska Brott & Mysterier