Inspektör John Underwood vid Detroit-polisen mådde illa av det han hörde.
Det var i december 1928, och en 25-årig man vid namn Peter Kudzinowski hade frivilligt överlämnat sig själv till myndigheterna. Han hade flera brott att erkänna, påstod han.
Nu hade han precis börjat berätta om sitt möte med en 7-årig pojke, Joseph Storelli, i New York några veckor tidigare. Kudzinowski påstod att han träffade Storelli sent på eftermiddagen den 17 november 1928, och att han lockade pojken med löfte om godis och att de tillsammans skulle gå och se en film.
Men istället lurade han med 7-åringen till mörkt och ensligt ställe av den enorma staden:
– Vi närmade oss Susquehanna Railroad-bron, och jag började ta med honom nerför flodbanken till ängsmarkerna där det höga ogräset växer. Jag höll honom hårt i handen. Han började gråta, berättade Kudzinowski för polisen med monoton stämma enligt tidningen The Trentonian.
Läs även: 5 av historiens värsta seriemördare – över 1 000 offer
Peter Kudzinowski gav polisen kalla kårar
– Han sa: ‘varför går du dit det är mörkt?’. Jag sa: ’bry dig inte om det, kom med här ’. Jag drog med honom in i det höga gräset. Jag började ta av Joe hans jacka, och ungen började skrika och göra motstånd. Han skrek ’mamma ’ tre gånger. Jag gav honom en örfil och var rädd att någon skulle höra honom. Så jag tog fram min fickkniv, fortsatte han.
Här hejdade sig Kudzinowski plötsligt, men det var inte på grund av ett plötsligt anfall av empati eller ånger. Istället erkände han mordet på den lilla pojken med följande ord, som gav den erfarna polisinspektören kalla kårar:
– De som påstod att kniven inte var en slaktarkniv hade fel.
Psyket påverkades efter olycka
1920-talets USA brukar ofta skildras som en lycklig tid.
Men ”the swinging 20’s” hade sin beskärda del av fruktansvärda brott, och flera bestialiska seriemördare var aktiva under denna mellankrigstid.
Den kanske värsta av dem alla var en viss Peter Kudzinowski, som föddes i Pennsylvania 1903 som den yngste av fyra söner. Han föräldrar var polska immigranter, och hans barndom i Scranton-området var tuff och fattig. Som 12-åring skadades Peter i en olycka, då han slog huvudet i botten av en sjö efter att han dykt i för grunt vatten. Skadan påverkade hans psyke negativt; efter den vägrade han gå i skolan och tog istället diverse ströjobb i kolgruvor och som järnvägsarbetare. Som ung man började han utveckla alkoholism, och hans familj började undvika honom i allt större utsträckning.
Läs även: Sjukhusmorden i Malmö: 18-åringen tyckte synd om de gamla
Peter Kudzinowskis första mord
20 år gammal begick han sitt första mord. Den 8 mars 1924 tog han sällskap med en jämnårig kamrat, Harry Quinn, när denne skulle gå på anställningsintervju på ett lokalt företag i Scranton. Men innan de kom fram började de båda vännerna bråka – Kudzinowski skulle senare hävda att bråket handlade om en flaska whisky – varpå Kudzinowski dödade Quinn genom att krossa hans skalle med en stor sten.
Strax efter mordet besökte Peter en av sina storebröder, Frank, och bad om att få låna pengar. Frank berättade senare att brodern berättat att han varit ”i ett bråk”, men han gick inte in på några detaljer.
De följande åren drev Peter Kudzinowski runt på den amerikanska östkusten och tog diverse ströjobb för att försörja sig. När han drack – vilket var ofta – kunde han få vredesutbrott och bli våldsam, och 25 år gammal började han ge sig på småbarn.
Läs även: 9 av världens värsta kvinnliga seriemördare
Greps för fylleri – erkände mord
Den 19 augusti 1928 befann han sig i Jersey City, när han såg en 5-årig flicka vid namn Julia Mlodzianowski som ensam vandrade hemåt efter en skolpicknick. Med löfte om godis lurade han in den lilla flickan i ett skogsområde nära Lake Hopatcong, där han sedan ströp henne till döds.
I skydd av mörkret bar han sedan den döda flickan, invirad i en filt, och hoppade ombord på ett godståg. När tåget åkte över en flod kastade han liket i vattnet. Polisen skulle senare leta efter Julia Mlodzianowskis kropp, men den återfanns aldrig.
– Jag tyckte om hur hon såg ut, var Kudzinowskis enda förklaring när poliserna som förhörde honom frågade om motivet.
Efter mordet på Joseph Storelli i november började Peter Kudzinowski dricka allt hårdare. Han greps för fylleri i Detroit, och erkände då morden för en häktesvakt. Men vakten bara skrattade och släppte ut honom när han hade nyktrat till.
Den 3 december 1928 var han återigen redlöst berusad, och stapplade fram till en poliskonstapel på gatan i Detroit. Denna gång togs han på allvar, och när polisen tog in honom på förhör insåg de snart att han visste saker om flera ouppklarade mord som bara gärningsmannen kunde känna till:
– Det här är det värsta jag har sett under hela min karriär. Och jag har varit polis i fyrtio år, sa polismannen John Beggans till pressen.
Läs även: 5 svenska seriemördare som satte skräck i landet
Var villig att ta sitt straff
Media skrev spaltmeter om Peter Kudzinowskis gripande, och han började samtidigt utredas för ett flertal andra mord. Ett tag misstänktes han för att ha dödat Billy Gaffney, en pojke som försvann från New York 1927 men som sannolikt blev ett offer för kannibalen Albert Fish.
Exakt hur många människor Kudzinowski tog livet av har aldrig blivit klarlagt. Han erkände ”bara” tre mord, men det finns misstankar om att han var skyldig till fler.
– Jag är glad att jag berättade sanningen, för jag är medveten om att jag inte borde leva som en fri man. Jag hade kunnat döda ett halvdussin till människor om jag var på fri fot, sa Peter Kudzinowski själv till en reporter från The New York Times som besökte honom i häktet den 9 december 1928.
– Det är klart att jag är ledsen för vad jag har gjort, men det är för sent för det. Jag är villig att ta mitt straff och ju förr det blir av desto bättre. Jag var tvungen att erkänna. Det plågade mig, fortsatte han.
Läs även: Läkaren var Englands värsta seriemördare någonsin – mördade över 200 patienter
Dömdes till döden
Den efterföljande rättegången för mordet på Joseph Storelli var snabb och okomplicerad. Kudzinowskis advokater försökte hävda att han led av en allvarlig, psykisk sjukdom vid mordet och därför borde besparas dödsstraffet. Men i februari 1929 dömdes han till lagens strängaste straff: avrättning medelst elektriska stolen i Trenton State-fängelset.
Domen verkställdes den 21 december 1929. Peter Kudzinowski, 26, valde glass som sin sista måltid och spändes sedan fast. Vakter fäste fuktade kopparelektroder och en fuktig svamp på hans huvud och ena ben. Strax innan elektrisk ström med hög spänning tog hans liv fick han frågan om han hade några sista ord.
Kudzinowski valde att vara tyst.
Läs även: Sjuksköterskan mördade sina patienter: Så lever han idag
Andra seriemördare som var aktiva under 1920-talet
Carl Panzram
Amerikanske Panzram erkände totalt 21 mord under 1920-talet, men dömdes endast för fem av dem. Flera av hans offer var män som han drogade ombord på sin båt, varpå han våldtog dem, sköt dem och slängde deras kroppar överbord i East River.
Carl Panzram dömdes senare till döden, och skrev strax före sin avrättning i fängelset Leavenworth 1930 en bok med namnet En mördares självbiografi. Boken publicerades först 1970, och blev 1995 också en film med James Woods i huvudrollen.
Fritz Haarmann
”Varulven från Hannover” var en bestialisk seriemördare vars yrke som slaktare kom honom väl till pass när det gällde att göra sig av med sina offers kroppar.
Under sju års tid lockade Haarmann – tillsammans med sin medhjälpare Hans Grans – minst 24 pojkar mellan 12 och 20 år gamla till sin lägenhet i Hannover.
Där förgrep sig Haarmann sexuellt på sina offer innan han dödade dem genom att bita dem i strupen.
Enligt uppgift sålde han köttet av sina offer på svarta marknaden, innan han slutligen kunde gripas 1924.
Han avrättades året därpå.
Gordon Northcott
Mellan 1926 och 1928 mördade denna kanadensiska man minst tre unga pojkar på sin ranch i Wineville, Kalifornien. Som medhjälpare hade han sin systerson, Sanford Clark, även om denne skulle hävda att han hölls fången som en sexslav av sin morbror.
De tre offren hölls inlåsta i ett hönshus och våldtogs flera gånger av Northcott innan han högg ihjäl dem med en yxa.
Efter att Clark larmat polisen kunde Northcott gripas, och han skulle senare erkänna sig skyldig till ett tjugotal ytterligare mord även om detta aldrig har vidimerats. Gordon Northcott dömdes till döden och avrättades genom hängning, 23 år gammal, den 2 oktober 1930.
Här kan du läsa alla våra artiklar från tidningen Historiska Brott & Mysterier
Prenumerera på tidningen Historiska Brott & Mysterier
