Polisen sadlade om – blev yrkesmördare: ”75 kronor för kvinnor”

Han var känd som ”Kniven”. Egentligen hette han Per Mathias Johansson-Kniv, men nästan bara den präst som en gång döpte illgärningsmannen från Delsbo i Hälsingland mindes hans riktiga namn.

Mamma Margit hade fyra barn med lika många män. Tre av barnen dog i späd ålder och bara hennes lille Per växte upp till en stor och stark gosse.

Livet var fattigt i 1800-talets Hälsingeskogar och bland torpen i den djupa skogsbygden rådde en laglöshet lika utbredd som den samtida ­Vilda ­Västern.

Det var så Kniven blev vuxen. Men det var inte brottets bana som först lockade honom. Tvärtom blev Kniven först polis.

Kronolänsman Pehr Söderman tampades med en omöjlig laglöshet i trakten under 1870-talet, och för att råda bot på misären valde han fjärdingsmän med hårda nypor. Ganska likt sheriffkollegorna på andra sidan Atlanten, alltså.

LÄS ÄVEN: 5 svenska seriemördare som satte skräck i landet

Kniven sparkades från polisen

Kniven var 25 år gammal när Söderman klädde honom i uniform. Livet var bra vid denna tid, och han träffade den trevliga och skötsamma Gertrud Johansdotter som kom från en bra ­familj. De skaffade sig ett litet hus utanför Delsbo och fick fem små barn som lekte bland stubbar och snår utanför hemmanet.

Knivens arbete var minst sagt besvärligt. Han skulle försöka bringa lag och ordning på befolkningen, som var mer vild än tam. Hembrännare och lönnkrogar fanns det gott av.

Chefen Söderman var robust och bastant och tvekade inte att sätta ­efter brottslingar. Lagen kom före allt annat. Den unge fjärdingsmannen lade heller inte fingrarna emellan. En gång skulle duon slå till mot en spritdepå som låg gömd i en skogstjärn. De rodde ut för att håva upp fångsten när de plötsligt blev beskjutna och måste gömma sig i vattnet undan hagelskurarna ända in på nattkröken.

De två männen hjälptes åt så gott de kunde, men snart skulle allt förändras. Pehr Söderman sa upp sig från sin tjänst för att läsa juridik i Uppsala och efterträddes av Albert Gawell. Det blev snart problem mellan nykomlingen och Kniven.

Så kom det sig så behändigt för Gawell att det en dag fattades två kronor i räkenskaperna. Misstankarna riktades mot Kniven och detta läckte snart ut bland invånarna, som hade en hel del otalt med den hårdföre fjärdingsmannen. Det inkom en hel del anonyma tips som ledde till att Kniven sparkades från sin tjänst.

Började med stölder och småbrott

Nu gick det snabbt utför. Ingen ville anställa en före detta polis, särskilt inte i en laglös socken där småför­brytelser ansågs vara en medborger­lig rättighet. När Gertrud 1887 gick bort hastigt efter en tids sjukdom, påverkades Kniven hårt. Snart var han utblottad och tvingades utackordera sina fem barn.

Bitter och svårt märkt av livet tog han till flaskan.

I samma veva träffade han Anna Sköld, en känd tjuv som bedrev bordell och lönnkrog i hemmet. Kniven umgicks med hennes vänner och drogs med i stölder och småbrott. ”Ett första klassens patrask”, för att citera domstolens jurister vid detta tidevarv.

LÄS ÄVEN: Arvid gick för att plocka lingon – hittades död i skogen

Det dröjde inte länge förrän Kniven erbjöds pengar för tyngre gärningar.

I Norrväna, några kilometer nordväst om Delsbo, fanns en bonde som hette Jon Larsson. Det var en rå sälle som slog både sin fru Brita och sina kreatur. En natt fick hon nog, packade sina väskor och flyttade hem till handlaren Erik Persson.

När Jon kom full till Eriks handelsbod för att hämta hem hustrun under hot blev han rädd. Erik drev själv lönnkrog och hade därigenom lärt känna Kniven ganska bra. Han hade hört att Kniven 1888 hade försökt skjuta ihjäl en polis vid namn Wennberg på Ljusnans is. Därför hoppades nu Erik att Kniven kunde slå ihjäl Jon så att han fick ha Brita för sig själv.

Erbjöds pengar för mord

Först vägrade Kniven, trots att handlaren lovade 100 kronor för besväret. Men sedan Erik ställt fram bränn­vin veknade han. Kniven skickade bud efter Jon, med löfte om dricka och fest. Platsen för kalaset var vid en enslig äng nära ett mörkt skogsbryn.

Trots det märkliga valet av plats fattade inte lantbrukaren Jon misstanke om att det var något lurt i görningen. Väl där fick han först ett par supar och sedan en snara runt halsen, för att slutligen hängas upp på en stolpe. Länsman avfärdade efteråt händelsen som självmord.

Detta var Knivens första mord och det dröjde inte länge förrän jobberbjudandena kom slag i slag.

Stämningen i Delsbo vid denna tid var irriterad. Det fanns knappt en gård eller ett torp som inte hade någon oförrätt med någon annan, och Knivens tjänster välkomnades.

Det var nu han satte sin fasta taxa för mord: ”75 för kvinnor, men minst en hundralapp för en man.”

LÄS ÄVEN: Medåkersmordet 1953: Alvina, 71, mördades på väg till brorsonen

Efter mordet på Jon hade också ­Brita blivit så imponerad av Kniven att hon packat sina väskor och lämnat Erik för att istället flytta hem till Kniven.

Han var i sin tur så smickrad att han gjorde slut med Anna Sköld.

Brita, som inte hade några egna barn, hade inget emot att ta hand om Knivens fem telningar, som nu slapp arbeta som drängar och pigor runt om i socknen. Det blev en bra överenskommelse för dem båda. Men Knivens nya liv som kriminell pamp fodrade pengar. Han gjorde av med stora summor och det behövdes ett nytt mord för att fylla börsen.

Kastade Anna Sköld överbord

Samtidigt rasade ett gräl mellan bönderna Olof Ersson och Per Ersson. De var inte släkt, vilket man skulle kunna tro med tanke på efternamnen, men Ersson var ett vanligt namn i trakten vid denna tid.

Olof Ersson var både våldsam och elak. Han slog ofta sin hustru. Till slut tröttnade hon dock och besökte Per Ersson, som alltid haft ett gott öga till henne. Efteråt tog Per en yxa och gick på hembesök hos Olof.

Bonden sov lunchruset av sig i ladugården och hann inte försvara sig när yxan träffade honom i huvudet. Men lantbrukaren Ersson i Rossla var av segt virke. Han klarade sig.

Så dagen efter fick Kniven – som ­nu hade ett par extra hundralappar i fickan – gå tillbaka med yxan och avsluta det hela.

LÄS ÄVEN: Bankrånaren hade varit polis – avrättade sina gamla kollegor

Hade det inte varit för Anna Sköld så hade kanske Knivens mördande fortsatt. Hon var bitter och svartsjuk och hotade med att ange honom. Detta skrämde slag på handlaren Erik Persson, som varit involverad i Kniv­ens skumraskaffärer och själv var rädd att dras med i fallet. Han betalade Kniven 75 riksdaler för att lösa problemet.

De kunde inte se att det fanns något annat alternativ än att döda Anna. Så Kniven lurade ut henne på en båt i sjön, med löfte om att de skulle till Amerika. De kunde ro till Ljusdal och ta tåget vidare mot Göteborg och ­sedan en ångare. Han ströp henne i båt­en och kastade henne överbord.

Detta, det tredje mordet, skulle inte ge Kniven någon ro. Han var olycklig­are än någonsin och började fundera över bot och bättring. Han hade synts till hos godtemplarna i Ljusdal, och ryktet spreds att han funderade på att ändra sina vanor. Hans forna kumpaner, som blivit panikslagna över att Knivens självrannsakan skulle slå mot dem, gick till länsman Mårten Kjell­ander och angav honom för mordet på Jon Larsson.

Kniven dömdes till döden

Kniven anhölls den 11 oktober 1890 och sattes i kronohäktet i Hudiksvall. Han var både arg och hämndlysten, men han erkände allt och berättade också om andra kriminellas inblandning.
Den 2 maj 1891 dömdes Kniven till döden i stupstocken.

Han överfördes till Långholmen i Stockholm i väntan på avrättning. Dock kom hans gamle chef, Pehr Söderman, till hans undsättning och skrev till kung Oscar II. I brevet berättade han att fjärdingsmannen utsatts för en komplott.

Kungen lät Kniven leva.

LÄS ÄVEN: Sjuksköterskan mördade sina patienter: Så lever han idag

I oktober 1891 omvandlade Högsta dom­stolen domen till livstids fängelse.

I fängelset fann Kniven Gud och blev djupt religiös. 1914 bestämde sig samhället för att Kniven hade gjort bot och bättring.

När den forne yrkesmördaren släpptes ut i det fria fick han reda på att hans föräldrahem och dess tillhörande mark blivit värda pengar, varpå han sålde huset.

Sju år senare, 1921, dog han av leversjukdom.

Här kan du läsa alla våra artiklar från Historiska Brott & Mysterier

Prenumerera på Historiska Brott & Mysterier

Läs mer om svenska mord