När Gaston Bullock Means var pojke, fanns det inget som tydde på att han skulle bli världens fräckaste och mest oförvägne svindlare.
Han var född och uppvuxen i Concord, North Carolina, som son till en högt respekterad advokat och systerson till sydstatsgeneralen Rufus Barringer.
Han följde en utstakad väg, från high school till universitetet. Han tog sin lärarexamen 1903, men redan efter några år tråkade jobbet som lärare ut honom.
1911 försökte han etablera sig som privatdetektiv i New York men lyckades nätt och jämt överleva det första året.
1914, när första världskriget bröt ut, hävdade han att han kommit en tysk komplott – mot det neutrala USA – på spåren. Regeringen betalade honom 100 dollar om dagen, vilket var en smärre förmögenhet på den tiden.
Det här gjorde han ända fram till våren 1917 – utan att kunna visa upp något annat än egenhändigt fabricerade ”bevis”.
Efter det fortsatte Gaston Means på samma väg. Han hyrde ett par gangstrar för att överfalla änkan och mångmiljonärskan Maud King och hennes sällskapsdam på gatan i New York. Den ”ridderlige” Gaston Means kom damerna till hjälp, klådde upp gangstrarna och blev miljonärskans hjälte och beskyddare. Hon litade blint på honom och lät honom till och med ha hand om hennes förmögenhet.
Gaston blev agent
Han svindlade Maud King på mer än 600 000 dollar, som han lät överföra till sitt eget konto.
Han insåg att hon förr eller senare skulle upptäcka detta, och därför tog han den 29 augusti 1917 med sig henne till en skjutbana för att lära henne skjuta.
Maud King dog på skjutbanan.
Gaston Means hävdade att hon hade skjutit sig själv men rättsläkarna kunde inte hitta några krutrester i närheten av det dödande såret i tinningen – och Means åtalades för mord.
Han utnyttjade sin vältalighet i rätten och det tog bara 15 minuter för juryn att bli enig och frikänna honom.
Trots Gaston Means dåliga rykte, såg William Burns, chef för Bureau of Investigation (BOI) – FBI:s föregångare – en stor talang i honom och erbjöd honom att bli agent. Means tackade ja, men även om han nu var en lagens hantlangare så hindrade det inte honom från att fortsätta med sina svindlerier.
Som agent kom Gaston Means att arbeta direkt för president Warren G Hardings regering, vilket bland annat gav honom möjlighet att fabricera falska sprittillstånd under förbudstiden. Tillstånden sålde han till maffiabossar.
President Harding pressades på pengar
Genom att förfalska justitieministerns namnteckning kom han över ett gigantiskt lager med konfiskerad whisky som han sålde till beryktade Al Capone för en halv miljon dollar.
Medan han fortfarande arbetade som FBI-agent lyckades Gaston Means stjäla den kända författarinnan Nan Brittons dagbok, som bestod av flera beskrivningar av hennes hemliga sexaffärer med president Harding.
När Means kort därefter fick sparken från FBI utnyttjade han dagboken till att pressa pengar av president Harding. Presidenten tvingades att betala 10 000 dollar, därefter 25 000 dollar och till sist 50 000 dollar för att undvika att Gaston Means sålde den saftiga historien till pressen.
Berömda bedrägerier
Efter president Hardings död år 1924 avslöjades dels penningutpressningen, dels några av Gaston Means spritbedrägerier men trots det lyckades han prata omkull domaren och slapp undan med två års fängelse.
Under tiden som han satt i fängelse skrev han en bok, The Strange Death of President Harding, i vilken han avslöjade presidentens sexliv och lät påskina att president Harding hade blivit mördad av sin hustru Florence Harding och parets läkare Charles E Sawyer.
Boken, som gavs ut under pseudonym, blev en sensation och sålde i jätteupplagor.
1931 avslöjade Liberty Magazine att det var Gaston Means som skrivit boken. Means log och sa att det hela var ett skämt. Då hade han redan tjänat över en miljon dollar på boken.
I januari 1932 blev Gaston Bullock Means kontaktad av den stenrika Evalyn Walsh McLean, gift med ägaren till tidningen Washington Post, som ville att han skulle utnyttja sina kontakter i den undre världen för att hitta flyghjälten Charles Lindberghs kidnappade son.
Det blev inledningen till Gaston Means mest berömda och beryktade bedrägeri.
Han inbillade Evalyn McLean att han och hans kontakter hade kontaktat kidnapparna, och att dessa ville ha 100 000 dollar i förskott för att börja förhandla. McLean betalade, varefter Gaston Means försvann.
En av hans kumpaner höll McLean uppdaterad om Means ”framsteg” för att finna Lindberghs son, och när det gått en tid lyckades han lura av henne ytterligare en summa pengar.
Means invigde också henne i ett fantastiskt nät av hemlighetsmakeri och införde ett kodspråk, där han var ”Nr 27”, McLean var ”Nr 11”, Norman Whitaker, Means medhjälpare, var ”The Fox” och Lindberghs son var ”The Book”.
Gaston Means död
Gaston Means dök upp igen och presenterade Evalyn McLean för en man som han kallade ”Kidnapparnas kung” med kodordet ”Nr 19”. Denne berättade för McLean var och när Lindberghs son skulle bli utlämnad. Detta skedde självfallet inte och när Means ändå krävde ytterligare 35 000 dollar hade McLean till sist fått nog och gick till polisen.
Allt det här skedde ett par dagar innan Lindberghs son hittades mördad i en skog.
Gaston Bullock Means greps och två år senare dömdes han till 15 års fängelse för bedrägeri och placerades i det federala fängelset i Leavenworth. Evalyn Walsh McLeans pengar återfanns aldrig.
En dag 1938 när en av J Edgar Hoovers FBI-agenter, som besökte Means i fängelset, frågade vad som hade hänt med McLeans pengar, började Gaston Means skratta så våldsamt att han fick en hjärtinfarkt och dog.
Här kan du läsa alla våra artiklar från Historiska Brott & Mysterier
Prenumerera på Historiska Brott & Mysterier
