• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Så här får du bättre luft hemma

    Åtta av tio småhus och hälften av alla lägenheter har för låg luftomsättning, vilket ger ökad risk för astma och allergi. Så kollar du din inomhusluft.

    Så här får du bättre luft hemma
    Foto: Getty Images

    Vi svenskar tillbringar 90 procent av vår tid inomhus, och ändå glömmer vi ofta bort hur det står till med själva luften vi andas varje dag. Inomhusluften innehåller mängder av föroreningar: förbränning från matlagning och levande ljus, kemikalier från alla prylar hemma, koldioxid från utandningsluft­en, fukt och mögelsporer. Så det finns stor anledning att se över sin ventilation. 

    – Vi är noga med det vi äter, att det ska vara giftfritt och ekologiskt, men det vi andas glömmer vi bort. Ändå andas vi in 25 kilo luft varje dag, säger Britta Permats, vd på branschföreningen Svensk Ventilation.

    Låg luftomsättning

    De flesta svenska hem har idag för låg luftomsättning. Riktvärdet är att varje timme ska varje rum få ny uteluft som motsvarar halva rummets volym, men det målet missar åtta av tio småhus och hälften av alla flerbostadshus.

    Studier visar att dålig luftomsättning leder till ökad risk för astma och allergi.

    Ventilationen fungerar inte

    Den låga luftomsättningen beror på att ventilationen inte fungerar som den ska. De flesta svenska bostäder har en så kallad frånluftsventilation som bygger på att luft kommer in ­genom ventiler i sovrum och åker ut genom ventiler i kök ­eller badrum.

    För att det ska fungera krävs ordentligt med luft ut­ifrån, men många täpper till ventilerna för att inte släppa in kyla eller spara energi. Bor du i ett gammalt hus med så kallat självdrag och har bytt ut en varm fossilpanna mot en klimatsmart värmepump rör sig inte luften som tidigare. Detta påverkar ventilationen. 

    Andra renoveringar som tilläggsisolering eller byte till nya, tätare fönster kan också påverka ventilationen.

    – Ventilationssystem är lätta att påverka av misstag eftersom luften tar den enklaste vägen. Om du öppnar ett fönster i ditt sovrum för att få in luft kan det göra att det inte blir någon ventilation alls i barnens rum, säger Britta Permats.

    Det ventilationssystem som enligt ­branschorganisationen fungerar bäst kallas FTX (frånluft, tilluft, återvinning). Enkelt uttryckt går det ut på att frånluften värmer upp tilluften genom en värmeväxlare. Systemet är effektivt och energismart och installeras därför i många nybyggda flerfamiljshus. Men till skillnad från våra nordiska grannländer är det ännu inte standard i nybyggda svenska villor. 

    Så kollar du ventilationen hemma

    Om du är osäker på om din luftventilation fungerar finns det ett enkelt test att göra. Håll ett papper mot en ventil för frånluft som finns i badrum, kök eller förråd. Om papperet suger fast fungerar ventilationen som den ska. Om inte kan det vara läge att se över din ventilation, antingen på egen hand eller med hjälp av en fackman.

    Tecken på att ventilationen inte är bra är till exempel att imman på badrumsspegeln är kvar en halvtimme efter att du har duschat, att det luktar mat i andra rum än köket och att det blir kondens på insidan av fönstren. 

    Även en fungerande ventilation kräver regelbunden skötsel, till exempel bör ventilations­kanalerna för frånluft rengöras vart femte år för bästa effekt.

    5 steg till bättre inomhusluft

    1. Vädra under kort tid men öppna helt, gärna med korsdrag.

    2. Se till att uteluftsventilerna är öppna och rena. 

    3. Ta bort delar av eller hela tätningslister runt dörrar och fönster. 

    4. Öppna ett fönster, i ett annat rum, när du lagar mat och har på fläkten eller vill öka luftomsättningen överhuvudtaget.  

    5. Håll dammfritt, de ohälsosamma partiklarna i luften samlas i damm. 

    Se upp för det farliga radonet

    Något av det farligaste som kan finnas i inomhusluften är förhöjda värden av radioaktivt radon. 

    Radon är en gas som finns naturligt i luft, mark och vatten. Numera kan du ansöka om bidrag för att sanera radon, se notis nedan. 

    Förhöjda halter av radon inomhus kan komma från marken eller från byggnadsmaterialet blåbetong som användes fram till slutet av 1970-talet. För att veta om det finns förhöjda halter av radon görs en mätning som pågår i minst två månader under den kalla årstiden.

    Radon ska mätas vart tionde år eftersom halterna kan förändras när du till exempel bygger om huset, enligt branschföreningen Svensk Ventilation.

    För att mäta radon beställer du hem en mätdosa från kommunen eller från ett godkänt laboratorium. 

    Metoder för att sanera radon kan vara att täta grunden eller påverka lufttrycket i marken om gasen kommer därifrån. Om den däremot kommer från byggnaden är det bästa vapnet en förbättrad ventilation. 

    Sök radonbidrag – så funkar det

    Du kan få radonbidrag om radonhalten i inomhusluften överstiger 200 becquerel.

    Ansök om radonbidrag hos länsstyrelsen där byggande finns.

    Du kan få bidrag för ventilation, tätning mot mark, radonsug eller radonbrunn.

    Åtgärderna får inte vara påbörjade innan ansökan skickas in.

    Bidraget är på 50 procent av kostnaden och högst 25 000 kr.

    Om du bor i ett nybyggt hus kan du ansöka om bidrag tidigaste två år efter att huset är bruk.

    103,5 miljoner kronor är avsatta för sanering fram till 2021.

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!