Vad innehåller energidrycker – egentligen?
TAURIN
Den “magiska” ingrediensen – en aminosyra – finns i alla livsmedel från djurriket och hjälper bland annat celler att bibehålla en god vatten- och saltkoncentration. Ämnet upptäcktes i gallan på en oxe 1827 (taurus = tjur).
Toxikolog Ulla Beckman Sundh:
– Det finns inga belägg för att taurin är hälsofarligt, men det finns heller inget som visar att det är säkert i höga doser eller att det har några gynnsamma effekter.
GLUKURONOLAKTON
Bildas i kroppen när vi äter och kolhydrater bryts ner. Finns naturligt i små mängder i många livsmedel. Behövs bland annat för att bilda bindvävnad.
Toxikolog Ulla Beckman Sundh:
– Det finns inga studier som visar på någon risk med ämnet, men heller inget som visar på några positiva effekter.
Enligt EFSA (den europeiska myndigheten för livsmedel och säkerhet) innebär mängden
taurin och glukuronolakton man får i sig via energidrycker inte någon hälsofara.
B-VITAMINER
Vattenlösliga vitaminer som stimulerar ämnesomsättning, immunsystem och celldelning.
KOFFEIN
Finns naturligt i till exempel kaffe, te, kakao. Uppiggande, stimulerar andning och hjärtverksamhet och är vätskedrivande.
Effekter av höga doser koffein:
Sömnproblem, huvudvärk, ångest och oro, yrsel, hjärtklappning, darrningar. Stora intag kan ge illamående, kräkning och diarré. Allvarlig överdosering kan leda till upprepade kräkningar, stora urinmängder och störd vätskebalans.
SOCKER
Energidrycker är riktiga sockerbomber – minst lika söta som vanlig läsk. Källa: Livsmedelsverket
Energi för fabriksarbetare
“Receptet” på energidryck är importerat från Japan där drycken Lipovitan-C började säljas på 1960-talet.
Den innehöll bland annat aminosyran taurin samt B-vitaminer, och lanserades för att ge energi – målgruppen var främst fabriksarbetare. Drycken spreds till Thailand, där österrikaren Dietrich Mateschitz kom i kontakt med den. Han utvecklade drycken genom att tillsätta socker och koffein – och Red Bull föddes 1987.
Foto: Scanpix
De ska ge oss vingar och kickar och få oss att prestera bättre. Designen är ung och aktiv – med flammor, stjärnor och signalord som “rockstar” och “powerking”.
Läs Icakurirens granskning av 8 energidrycker (öppnas i en pdf-fil)
– Det luriga med energidryckerna är att de smakar som läsk, men de bör inte drickas som törstsläckare, säger Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket.
– Då är det lätt hänt att man får i sig för mycket koffein för snabbt. Det kan ge obehagliga biverkningar som hjärtklappning, förvirring, kräkningar och ångest. Barn och unga är särskilt känsliga.
Koffein är vätskedrivande – därför är dryckerna olämpliga att dricka i samband med att man tränar, betonar Ulla Beckman Sundh. De bör heller inte kombineras med alkohol.
– Den uppiggande effekten gör att du tappar känslighet för alkoholens berusande effekt, och alltså dricker mer. Det visar flera studier. Alkohol och koffein kan också samverka i att ge hjärtklappning, förklarar hon.
USA utreder om dödsfall påverkats av energidryck
I höstas stämde en amerikansk familj företaget bakom Monster Energy, en energidryck som även säljs i Sverige. Dottern Anais, 14, hade druckit två burkar, och dog därpå på grund av hjärtproblem. Den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket, FDA, utreder nu sambandet mellan energidrycker och fem dödsfall i USA.
Men det är i princip omöjligt att sätta i sig så mycket koffein att man avlider av koffeinförgiftning. Däremot kan energidrycken påverka hur hjärtat arbetar, berättar Kai Knudsen, överläkare och drogexpert på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
– Vi vet att energidrycker kan ge biverkningar som pulsvariation, det vill säga oregelbunden hjärtverksamhet. Har man ett hjärtproblem bör man därför inte dricka dem alls.
Kai Knudsen tycker att det borde vara en åldersgräns på 16 eller 18 år för att få dricka energidrycker.
– Dels för att de kan ge allvarliga biverkningar. Dels för att ungdomar ofta får störd dygnsrytm, sömnproblem och ångest av för hög konsumtion.
I dag finns inget stöd för någon lagstadgad åldersgräns, eftersom forskningen inte hittat några konkreta hälsorisker.
– Det är svårt att genomföra en fullständig studie, eftersom en sådan vore riskfylld för försökspersonerna, påpekar Kai Knudsen.
Hur mycket kan man då dricka utan att riskera biverkningar?
– En frisk, vuxen person bör sätta en maxgräns vid 300 milligram koffein vid ett och samma tillfälle.
Det vill säga inte mer än tre koppar svenskt bryggkaffe – eller tre normalstora burkar energidryck.
Men man kan inte “översätta” koffeinmängden i kaffe med den i energidrycker, enligt Kai Knudsen:
– Energidrycker innehåller aminosyran taurin, och kombinationen med koffein är inte tillräckligt utredd – båda påverkar hjärtat var för sig. Så när det gäller energidrycker rekommenderar jag större försiktighet.
Maxgräns på koffein i energidrycker
Nu undersöker jurister på Livsmedelsverket om man kan införa en maxgräns på koffein, berättar Ulla Beckman Sundh.
– En anledning till att vi reder ut frågan är att koffein dyker upp i allt fler livsmedel – som i tuggummi och pastiller. Jag har till och med sett exempel på bröd med koffein i.
– Jag skulle önska att den magiska auran runt energidrycker försvann – och att vi bedömde dem utifrån vad de faktiskt är: Söta läskedrycker med koffein i.
Av Victoria Lagercrantz
