Tips om du ska handla från nätföretag
Stefan Karlsson på Pricerunner ger de här råden till den som tänker handla från ett nätföretag:
- Om företaget är stort och välkänt så kan du känna dig trygg och ännu säkrare är du om företaget har symbolen Trygg e-handel.
- Om du inte känner till företaget så måste du kolla kontaktuppgifterna. Testa genom att ringa och mejla till kundtjänsten. Om du inte får något svar ska du inte beställa något.
- Du kan också googla på företagsnamnet. Om företaget inte är seriöst dyker det ofta upp klagomål. Kolla också på www.econsumer.gov där konsumenter kan anmäla oseriösa företag.
- Om företaget bara erbjuder förskottsbetalning så ska man vara försiktig, det gäller även postförskott. Det har hänt att köpare löst ut ett paket som visar sig innehålla en tegelsten i stället för den beställda elektronikprylen.
- Betala aldrig direkt från ditt bankkonto. Ett kreditkort är bättre, då är det kreditföretaget som löper risken.
- Om företaget anlitar en faktureringstjänst som klarna, paypal och payson ökar tryggheten.
- Hos flera banker kan du få ett e-kort som är kopplat till ditt bankkort men som inte avslöjar numret på kortet.
- När du betalar via nätet kan du kolla att det står https i sajtens adressrad och att det också dyker upp symbolen hänglås. Då vet du att trafiken är krypterad.
- Lämna aldrig ut personliga uppgifter som kreditkortsnummer, giltighetstid på kortet och CVV-koden.
- Om du ändå känner dig osäker men vill handla så kan du begära att få betala mot faktura.
Tips om du ska handla av privatpersoner
Thomas Bäcker arbetar sedan flera år på Blocket med att öka säkerheten i näthandeln. Han har några enkla grundråd:
- Var extra vaksam om ett erbjudande låter för bra för att vara sant.
- Dra öronen åt dig om säljaren stressar dig för att genomföra affären.
- Betala aldrig i förskott och skicka aldrig en vara innan du fått betalt.
- Genom att använda en säker betaltjänst vet båda parter att affären är okej. Blocket samarbetar med Internetgirot.se som fungerar som en betalstation mellan köpare och säljare, i likhet med säkra betaltjänster som paypal.com, payson.se och klarna.se.
- Kolla så mycket som möjligt före köpet. Vid till exempel bilköp måste du veta att säljaren verkligen äger bilen och om den är belånad. Kolla också besiktningsuppgifter. Hos Transportstyrelsen finns de svaren.
Läs mer
- På blocket.se/handlatryggt finns en mycket bra genomgång för den som ska köpa eller sälja något på nätet.
- Även på tradera.com/help finns bra information om hur man kan känna säkerhet vid nätaffärerna.
- Mer om symbolen Trygg e-handel hittar du på www.tryggehandel.se
På nätet bokar vi biljetter till bio och teater, beställer resor och köper prylar. Hundratals miljarder kronor flyttas mellan köpare och säljare på nätet varje år. Bilar och båtar, hundar och sköldpaddor, tavlor och soffor byter varje minut ägare på köp-och-säljsajterna Blocket och Tradera. Säljare finner köpare och affärer görs upp med några knapptryckningar. Det lockar förstås till sig bedragare. Men hur vet man att man inte blir lurad? Är man blåögt godtrogen så är man absolut i riskzonen. Det gäller att vara påläst, att kolla det företag eller den person du ska göra affär med och att inte lämna ut uppgifter om dig själv som kan användas i oärliga syften.
Det finns exempel på företag som utnyttjar nätet för att sälja trots att de inte har varor att leverera. För några år sedan sänkte plötsligt företaget Kameraexperten sina priser kraftigt. Det medförde att jämförelsesajten Pricerunner lurades att föra fram Kameraexperten produkter som billigast. Många konsumenter föll för priset, beställde och betalade. Men Kameraexperten levererade inget, svarade inte heller på mejl eller telefon. Köparna blev blåsta.
Betala inte med ditt vanliga visa som är kopplat till ditt bankkonto. Då dras pengarna från ditt konto direkt. Det är säkrare att betala med kreditkort när du handlar på nätet. Då omfattas köpet av konsumentkreditlagen. Det innebär att du kan vända dig direkt till kreditgivaren för att få pengarna tillbaka om till exempel varan inte levereras i tid. Den möjligheten har du inte om du betalar med ett vanligt bankkort.
När du handlar från utlandet ökar kraven ännu mer på dig som köpare. Var noggrann framför allt om du handlar utanför EU. Om du till exempel köper en elektronikprodukt från USA tillkommer inte bara frakten och speditionsavgift på 100 kronor utan också tullavgift och inte minst momsen på 25 procent som räknas på varans pris plus tullavgift, frakt och eventuell försäkring.
På sajten www.bbb.org kan du kolla om företag i USA och Kanada har fått klagomål på sin verksamhet.
Att göra affärer med privatpersoner innebär andra regler än när du handlar från ett nätföretag. En viktig skillnad är ångerrätten.
Köper du från ett företag i Sverige har du 14 dagars ångerrätt. Från andra länder inom EU och EES-området gäller minst sju dagars ångerrätt, lite olika för olika länder. Men när du handlar av privatpersoner gäller inte öppet köp. Det betyder att du inte har någon möjlighet att ångra dig.
Tradera och Blocket är två av de stora köp-och-sälj-sajterna. Blocket besöks av 3,5 miljoner människor varje vecka och under förra året var värdet av de varor som såldes svindlande 191 miljarder. Det är över 6 procent av den svenska bruttonationalprodukten!
Med så många besökare och så mycket pengar i omlopp så har förstås Blocket dragit till sig bedragare av många slag. Personer som säljer en bil och får betalt, men inte levererar bilen, andra som säljer stöldgods, förfalskade konsertbiljetter och resecheckar. Eller hyr ut en stuga de inte äger eller djur eller produkter som är förbjudna att handla med.
– Vi avråder generellt från att använda sitt vanliga bankkonto. Lämna heller aldrig ut ditt kreditkortsnummer, säger Thomas Bäcker, på Blocket.
Auktionssajten Tradera har en miljon besökare i veckan och nästan lika många auktioner på gång varje dag. På Tradera är personnumret kopplat till varje användare, vilket minskar anonymiteten och därmed möjligheten till bluffaffärer.
Men även där finns risker. Nyligen varnade Tradera sina medlemmar för att säljare via mejl uppmanats att skicka paket till personer som påstås vara på semester utomlands. Betalningen skulle ske via betaltjänsten PayPal och uppgift om säljarens PayPal-uppgifter efterlystes. Den typen av uppgifter ska man inte lämna ut via mejl.
Inte ens helylleinsvepta Vasaloppet är fritt från bedragare. De senaste åren har ett problem växt i spåren av att loppet blivit allt populärare. Man kan nämligen sälja och köpa startplatser till de olika loppen under Vasaloppsveckan. På olika sportsajter har bedragare bjudit ut startplatser de inte haft. De kapar helt enkelt ett namn och ett startnummer och säljer mot direktbetalning till ett konto som sedan visar sig snårigt att spåra.
På Vasaloppets hemsida finns numera uppmaningen: Funderar du på att köpa en plats är du välkommen att ringa oss på Vasaloppet för att kontrollera att uppgifterna som säljaren lämnar är korrekt.
