Så fungerar pensionssystemet
Basen i din pension är den allmänna pensionen.
Till det kommer sedan den pension som din arbetsgivare betalar in för dig, tjänstepensionen. Utöver det kan du ha ett eget pensionssparande.
Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen. Av beloppet går en stor del, 16 procent, till inkomstpensionen, där värdet på pensionen följer med inkomstutvecklingen i Sverige. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Den som haft låg eller ingen inkomst får garantipension
Staten har lyckats dåligt med förvaltningen av dina pensionspengar i år. Trots staber med synnerligen välavlönade analytiker, experter och chefer är det minus över hela linjen. De fyra första AP-fonderna, som förvaltar inkomstpensionen, läxades upp av regeringen redan i våras.
Till dessa anonyma AP-bjässar överförs 16 procent av den arbetande befolkningens inkomster, utan att det syns på lönebeskeden.
I ett pressmeddelande daterat 28 maj beskriver regeringen AP-fondernas mest prestigefyllda verksamhet, handeln med aktier och värdepapper, som “mindre framgångsrik”.
Regeringen fortsätter:
“Endast en av Första–Fjärde AP-fonderna har uppnått ett resultat i närheten av målet för aktiv förvaltning under femårsperioden 2003–2007.”
Sedan dess har det bara blivit värre. Mycket värre.
Bolånekris i USA, global finanskollaps, tvärnit i ekonomin – de fyra första AP-fonderna tappade 75 miljarder kronor i börsvärde första halvåret 2008. Lägg till administrationen som kostar närmare två miljarder per år, och AP-fondernas resultat framstår som blekare ändå.
– Det är en enorm penningförstörelse som pågår, säger författaren och debattören Anders Isaksson som är specialist på välfärdsstatens kostnader och byråkrati.
Vilka blir konsekvenserna?
– Det är rimligt att pensionerna inte blir så höga, eftersom det finns en koppling mellan vad som går in i systemet (till exempel i form av aktievinster) och det som betalas ut.
Men pensionssystemet innehåller väl garantier?
– En garanti finns, åtminstone underförstått, men den slår så att säga åt båda håll. Om tillväxten i ekonomin försvagas, begränsas också pensionsutbetalningarna.
I februari 2005 förvånade dåvarande statsminister Göran Persson sin samtid med oväntat dystra pensionsprofetior. Folk kommer att bli upprörda när de inser hur beroende det nya pensionssystemet är av ekonomin i stort och andelen svenskar i arbete, förutspådde Göran Persson och fortsatte:
– Jag är säker på att det vi gjort inte kommer att vara populärt om 20 år.
– Nu har vi framför oss en period då vi åldras som nation. Skulle vi dessutom få en dålig ekonomisk utveckling påverkar det pensionerna.
På sistone har PPM-fonderna – dit 2,5 procent av svenskarnas inkomster dirigeras – och de privata livbolagen också tappat rejält. PPM-fondernas fondvärde har rasat med 50 miljarder kronor sedan årsskiftet. Uppåt var sjätte PPM-sparare ligger i dag på minus.
Vad ska en pensionssparare göra?
– Man får väl byta fonder och hålla på, säger Anders Isaksson.
– Har man tur går det bra. Har man otur går det dåligt. Man får trösta sig med att man åtminstone gynnar ett antal mycket välgödda fondförvaltare. De kommer att få väldigt bra pensioner.
Av: Fredrik Kullberg
