Restips: Kryssa genom Moseldalen

Medeltida slott, idylliska städer, korsvirkeshus och gröna sluttningar med vinrankor. Ja, det är ingen överdrift att påstå att en flodkryssning ständigt bjuder på olika upplevelser och scenerier – utan att jag behöver resa mig från solstolen på däck. Under en flodkryssning kommer man liksom nära allt, fartyget glider fram i maklig takt och man hinner i lugn och ro ta in omgivningen. Att resa på det här klassiska viset har länge funnits på min bucket-list, saker jag måste göra innan jag dör. 

Första dagen betraktar vi passagerare varandra lite diskret. Under fyra dygn ska vi, ett femtiotal personer, dela hem på Viva Cruises fartyg. Vi ska äta i samma matsal och våra hytter ligger vägg i vägg. Tillsammans ska vi uppleva Moseldalen. Det dröjer dock inte länge förrän jag glatt börjar morsa på vissa passagerare, större än så är inte fartyget. 

Stannar i tyska småstäder

Vi gör strandhugg i tyska klassiska städer som Beilstein, Zell och Bernkastel. Några gäster stannar oftast på båten, de flesta passar dock på att ta en promenad bland pittoreska hus och gulliga butiker, eller rentav ge sig ut på en lite längre vandring. Jag håller ett vakande öga på klockan, man vill ju inte bli frånåkt. Efter några timmars promenad i en ny stad känns det lyxigt att återvända till det flytande hemmet. 

Mat och dryck ingår på kryssningen

I matsalen är det bordsplacering och det är behagligt luftigt mellan borden. Äter gör vi förresten hela tiden. Frukostbuffé, lunch och trerätters middag. Och så någon kaka däremellan. Miljön är elegant, men det finns ingen klädkod och stämningen är avslappnad. Det är skönt att slippa tänka på kostnader, inte bara maten, utan också drycken ingår. Ett glas bubbel före maten, ett glas vitt till fiskgrytan, ja, till och med minibaren är all inclusive. 

Jag njuter av det bekymmersfria livet ombord. Efter ett dygn har jag kommit in i en behaglig lunk. Bäst tycker jag om att ligga i en solstol och bara ta in omgivningen. 

Kanske med ett glas vin i handen, självklart dricker jag vin från just Moseldalen. 

Avstressande äventyr

Att i sakta mak kryssa på en flod är onekligen ett avstressande äventyr. Jag studerar mina medpassagerare. Någon läser en bok, någon sitter och slumrar, andra har blicken fäst i fjärran. Och rummet, ja, hytten alltså, finns ju där på bekvämt avstånd när man känner för att dra sig tillbaka och ligga på sängen och läsa en bok.