Sömnad, stickning, virkning och annan textil slöjd kom många av oss i kontakt med under skoltiden. 1955 blev slöjd ett obligatoriskt ämne men i dagens kursplan specificeras inte vilka moment som ska finnas med i lektionerna. Det är alltså upp till varje textillärare att planera lektionerna och avgöra vilka tekniker som eleverna ska få prova på.
I början av året vittnade oroade textilslöjdslärare om att elevernas finmotoriska förmågor blivit allt sämre. Det talades om elever i mellanstadiet som inte kunde klippa rakt med en sax eller knyta enkla knutar. Om bristande tro på den egna förmågan att slöjda och en oförståelse för nyttan med textilt hantverk. Tidningen Ämnesläraren, som ges ut av Sveriges Lärare, pratade med en slöjdlärare som återvänt till yrket efter 20 år och märkte att barnen inte klarade av att sy samma saker som på 90-talet. Sedan dess hade kunskapsnivån bara sjunkit. Skärmtiden pekas ut som en orsak till att barnen tappat det tredimensionella tänkandet och förmågan att göra pilliga saker som att trä tråd i en nål, hantera en sax, knyta en knut eller arbeta med båda händerna samtidigt. Grundläggande livskunskap, enligt många.
Fler kvinnor med hemslöjdsintresse
Samtidigt tycks intresset för textilt hantverk ligga på en ganska stadig nivå. År 2021 publicerade Myndigheten för Kulturanalys sin rapport om svenskarnas kulturvanor inom slöjd och hantverk. Den visade att runt 40 procent av befolkningen är mycket eller ganska intresserade av hemslöjd, störst är intresset bland kvinnor, äldre och på landsbygden.
Sifforna har legat på ungefär samma nivå sedan mätningarna gjorde för första gången 2014, med en liten uppgång under pandemiåren. När världen stängde ner valde många att plocka fram stickor och virknålar igen för att sysselsätta sig med ett handarbete. Bland yngre spreds trenden via sociala medier och vid ett tillfälle var intresset för handarbete så stort att det rådde garnbrist i många butiker.
I år firar Handarbetets Vänner sitt 150-årsjubileum med pompa och ståt. En drivande kraft för landets kulturarv, textila hantverk, textilkonst och för kvinnors skapande – så beskriver de sig själva. Grundaren Sophie Adlersparre, en av kvinnorörelsens pionjärer, brann för det textila hantverket och ville ge kvinnor en möjlighet till egen försörjning. 1874 samlade hon ett gäng likasinnade kvinnor kring sig och startade Handarbetets Vänner. En förläggarverksamhet byggdes upp där kvinnor runtom i landet tillverkade knypplade arbeten, vackra vävar och broderier som sedan såldes i föreningens butik i Stockholm. En vävskola startades och så småningom längre utbildningar i textilt hantverk. Sedan 1919 huserar föreningen och yrkesskolan i det rosa huset på Djurgården. Där inne har det genom åren skapats konstverk till offentliga miljöer som FN-skrapan i New York och Kulturhuset i Stockholm.
Handarbetets Vänner 150 år
150 år i textilens tjänst. Handarbetets Vänner firar 150-årsjubileum med nya konstnärsamarbeten, workshops och en ny bok om föreningens historia. 17 oktober invigdes en ny utställning på Handarbetets Vänner Galleri, Djurgårdsslätten 82 i Stockholm, den pågår till och med den 17 februari. Se textilkonst skapad av Handarbetets Vänner i samarbete med bland andra Jockum Nordström och Karin Mamma Andersson. Läs mer på handarbetetsvanner.se.
Textila hantverks- och yrkesutbildningar
I dag består Handarbetets Vänner av tre verksamheter: Ateljén som skapar offentlig konst, Galleriet som visar svenska och internationella textilkonstnärer, och skolan som ger textila hantverks- och yrkesutbildningar inom vävning, konstsömnad och sömnad. Och ett stort antal kortare kurser.
– Det är faktiskt alla åldrar som söker till oss, berättar Kirsi Mattila som sedan 2022 är vd på Handarbetets Vänner. Det kan var äldre som vill omskola sig och de kortare kurserna har ingen högsta ålder, vi har nog även haft 80+ som gått kvällskurs och sommarkurs.
LÄS ÄVEN: Moa Blomqvist har virkat sig minst tre varv runt jorden
Hon menar att intresset för utbildningarna är stort och har ökat de senaste åren.
– Man vill arbeta med egen verksamhet och eget konstnärskap, antingen i egen ateljé eller som anställd. Till exempel har Märta Måås Fjetterström många väverskor som gått här på Handarbetets Vänner, säger Kirsi Mattila.
Hemslöjdskonsulenter utvecklar slöjden
Fram till 2011 kunde man ta examen som hemslöjdskonsulent hos Handarbetets Vänner men numera finns ingen specifik utbildning som leder till yrkestiteln. Hemslöjdskonsulenter arbetar för att utveckla slöjden i landet, få unga att upptäcka den, förmedla kunskap om material och tekniker – och väcka intresse. Thea Östin är textil hemslöjdskonsulent i Kalmar län och har sett hur yrket förändrats. År 2000 var hon nyexaminerad från Handarbetets Vänner och vikarierade ett år som barn- och ungdomskonsulent i Kalmar län. Tjugo år senare började hon återigen jobba som hemslöjdskonsulent i samma län, nu med textil inriktning.
– Under dessa år har den digitala utvecklingen gått framåt enormt, säger hon. Vi hemslöjdskonsulenter arbetar för att utveckla slöjden i vår samtid. Det betyder förstås att vi idag även jobbar digitalt, med webbinarier, workshops och föredrag vilket gör att vi kan göra slöjden ännu mer tillgänglig.
En av hennes främsta uppgifter är att skapa bra förutsättningar för yrkesverksamma slöjdare. Det kan bland annat handla om att ge råd om till exempel dräkter och slöjdmaterial, eller initiera kurser och projekt för att utveckla och förnya slöjden. Det görs ofta i samarbete med andra kulturinstitutioner och föreningar. Thea Östin ser det också som en viktig uppgift att höja statusen på hantverksmässigt skapad textil.
– Idag konsumerar vi mängder med textilier, vilket inte är hållbart. Hemslöjden har en viktig roll, att sprida kunskap om vad som är bra kvalitet så att vi kan konsumera mindre men bättre textilier. Om textilierna är av bättre kvalité går de att lappa, laga.
LÄS ÄVEN: För Kerstin Neumüller är hantverk en del av vardagen
Ny slöjdtrend
Enligt kulturrapporten 2021 sysslade närmare hälften av Sveriges invånare med hemslöjd någon gång under året och en tiondel slöjdade en eller flera gånger i veckan. Intresset finns alltså där, och så sent som förra året startade Hemslöjden i Östergötland en textil hantverksutbildning i Linköping efter att ha märkt av ett växande efterfrågan på en sådan.
Thea Östin märker också att det finns ett ökat intresse för kunskapen som finns inom slöjden, både hos privatpersoner och företag, men tillägger:
– Däremot är tiden inne för slöjden att ta större plats och vara en viktig del av ett hållbart samhälle. Slöjd ligger i tiden!
