Vad har knyppling gemensamt med karnevalen i Hammarkullen och grynostkokning? De må vara tre vitt skilda aktiviteter men alla tre finns med på den svenska förteckningen över immateriella kulturarv. Förra året lanserades webbplatsen levandekulturarv.se där man kan ta del av hela listan, lära sig mer om kulturarven och hur de utövas.
Maria Nyström är senior rådgivare på Isof och ansvarig för arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Hon beskriver levande kulturarv som det vi inte kan ta på, kunskaper som förs vidare mellan generationer.
– Levande kulturarv är det som människor tycker är viktigt att ta med sig från historien till framtiden och lära ut till fler, säger hon. Det är ofta starkt knutet till människors identiteter och kan delas av tusentals människor, eller bara några få individer.
När du fikar med en god vän, badar kallt utomhus eller sjunger snapsvisor tar du alltså samtidigt del av vårt levande kulturarv.
Listan med kulturarv fylls på varje år
Sverige skrev under Unescos konvention 2011 och fick då i uppdrag att sprida kunskap om immateriella kulturarv i landet och göra det lättare att ta del av dem. Förteckningen är en del av arbetet. Den fylls varje år på med nya traditioner, maträtter, umgängesformer, hantverk och kunskaper som varit betydelsefulla för oss och är värda att bevara.
Isof, Institutet för Språk och Folkminnen, samordnar arbetet med konventionen i Sverige har det övergripande ansvaret för vår förteckning. Under en viss period varje år kan alla som vill lämna förslag till listan. Förslagen granskas av en arbetsgrupp hos Isof och fem så kallade expertnoder innan beslut tas om vilka som platsar på förteckningen.
– Vi brukar få in runt 30 förslag på kulturarv per år, och då brukar vi kunna gå vidare med ungefär hälften, säger Maria Nyström. När vi tackar nej till ett kulturarv handlar det oftast om att vi har för lite information för att kunna publicera en text, och då är man alltid välkommen att återkomma nästa år.
LÄS ÄVEN: Iris: “Man kan knyppla precis vad som helst”
Fler än 80 immateriella kulturarv
På levandekulturarv.se presenteras hela listan som nu rymmer mer än 80 kulturarv. Där kan man läsa om deras status idag, hur de förs vidare till nästa generation och få tips om kurser, litteratur eller olika projekt där man kan lära sig mer om dem.
– De som utövar och engagerar sig i ett kulturarv är själva med och skriver texterna till förteckningen, berättar Maria Nyström.
Finns det några andra fördelar med att finnas med på listan?
– Att ett kulturarv skrivs in på förteckningen ger förstås synlighet och uppmärksamhet, men vi hoppas att det kan ha ännu mer positiva effekter, säger Maria Nyström och berättar att de kulturarv som är inskrivna på Sveriges förteckning också kan nomineras till konventionens internationella lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.
Tidigare 2024 presenterades tretton nytillskott på den svenska förteckningen. Av dem var nio slöjdtekniker, däribland knyppling och flamskvävning från Skåne. Varje år är det möjligt att lämna förslag inför nästa års urval. 2024 var 31 oktober sista dagen att skicka in och så här sade Maria Nyström inför det:
– Vi försöker alltid sprida information om förteckningen och Levande kulturarv till fler och hoppas att många ska se det som en möjlighet att stärka sitt engagemang och sitt kulturarv. Självklart hoppas vi få in ännu fler förslag i år, och en ännu större mångfald av kulturarv på förteckningen.
Vilka nya kulturarv som letar sin in på listan efter årets bidrag återstår att se.
Lista: Sveriges nyaste kulturarv
Kallbadskulturen
Kallbad har en lång historia i Sverige och fick ett uppsving under 2020-talet. Första kallbadhuset byggdes i början av 1800-talet.
LÄS ÄVEN: Så kan kyla göra dig friskare – och smalare
Polska
Musik i tretakt och pardans med utbredning över hela landet. Har förekommit i Sverige i flera hundra år.
Flamskvävning
En variant av gobelängvävning som är särskilt förknippad med Skåne dit tekniken kom någon gång under 1500-talet. Mönstren är ofta färggranna och har ett något kantigt utseende till följd av en glesare varptäthet.
Spånfågeltäljning
Framställning av dekorativa fåglar i tunna spån av färsk asp eller furu. Fåglarna var vanliga i svenska hem under 1800-talet och har även setts som lyckobärare.
Gum- eller grynostkokning
Tillverkning av en sorts sötost genom att värma oseparerad mjölk, tillsätta löpe och koka. Har traditionellt skett på fäbodar när man velat ta tillvara den sista mjölken inför hösten.
Ryaknytande
Textilt hantverk med gamla anor som var särskilt populär under 1950–1970-talet. Kan ske på en färdig bottenväv eller i vävstol där inslagen successivt bildar ryans botten.
LÄS ÄVEN: Johan Croneman: “Känner ni någon som har en hobby?”
Binge
Sticktradition med anor från 1600-talet. Utvecklades i Halland och förknippas idag med tvåfärgsstickning efter traditionella mönster.
Delsbosöm
Broderiteknik från Hälsingland med motiv som ofta utgörs av slingor med blommor och blad. Mönstren byggs upp med hjälp av mallar och broderas oftast i rött garn.
Korgar och korgtraditioner
Flätteknik där bland annat pil, näver och spån används för att tillverka olika kärl till hushållet och jordbruket. Korgflätning är ett av världens äldsta hantverk.
Tagelspinnande
Tagel från hästar och nötkreatur spinns till trådar som kan användas till att tillverka olika föremål. Idag finns endast ett fåtal utövare i Sverige som kan spinna tagel för hand.
Hälsinglands schablonmåleri
Målningsteknik för att dekorera väggar, föremål och festsalar. Kan spåras till 1500-talet och kan bland annat hittas i de sju Hälsingegårdarna på Unescos världsarvslista.
Annandagsbandy
Sporttradition där två bandylag med en historia av uppbyggd rivalitet spelar match på annandag jul. Kan spåras till 1960-talet då man började schemalägga derbyn på annandagen för att höja festkänslan.
