Språkvetaren Sara Lövestam: Hur svenskt är svenska språket?

Så länge vi lånar in engelska ord i svenskan gör vi samma sak som våra förfäder gjort i sekler. Det är svårt att tänka sig hur man ens skulle prata idag, om man inte fick använda några latinska, tyska eller franska låneord, skriver vår språkvetare Sara Lövestam. Följ med på den internationella resan in i…

Visst är det bedrövligt hur engelskan influerar det svenska språket? 

Ni är så många som nickar instämmande nu att jag nästan inte vill fortsätta skriva, utan i stället leva en stund i det mys som uppstår när man är överens om att något är bedrövligt. Men jag skriver vidare – och kanske kan vi i slutänden landa i viss enighet ändå.

Den domedagskänsla som somliga har inför engelskans påverkan på det svenska språket är nämligen, åtminstone delvis, obefogad. Och den som vill mena att engelskan påverkat svenskans innehåll mer än något annat språk har helt enkelt fel. 

Sara Lövestam

Språkexpert Sara Lövestam

Ålder: 42 år.
Familj: Sambo.
Bor: I Stockholm.
Gör: Språkvetare och författare. Domare i radions Lantzkampen, språkexpert i Nyhetsmorgon i TV4 och språkkrönikör i Svenska Dagbladet.
Fritidssyssla: Bygga, baka och odla.

Språket behöver mat

Språk är till naturen vidöppna för influenser utifrån och infall inifrån. Likt en kropp behöver det matas och tränas, anpassas efter nya förhållanden och kläs i olika dräkt beroende på tillfälle. Så fort människor med två olika språk får med varandra att göra uppstår utbyten av ord och uttryck – den beryktade stora variationen i engelsk vokabulär beror till exempel på franskt inflytande efter den normandiska erövringen år 1066.

Det svenska språket har ständigt influerats av andra språk. Men fram till 1800-talet var det helt andra språk än engelskan som stod för inflytandet.

Latinska och grekiska ord i svenskan

Under 1200-talet till exempel, var det främst latinska och grekiska ord som tog sig in i språket. Orden kom framför allt med kristnandet av Sverige, och betecknade ofta företeelser som kristendomen förde med sig: kristen, präst, diakon och kyrka är några sådana ord. 


LÄS ÄVEN: Mäklarorden som ska sälja in livsdrömmen: ”Något för den händige!”


Men även många utbildningsrelaterade ord kom från grekiska och latin. Slutar ett ord på -logi, som biologi och teologi, har det troligen grekiskt ursprung, likaså om det slutar på -grafi, som kalligrafi och biografi. Många grekiska lånord är fackord, men från grekiskan kom också ord som vi alla använder nästan varje dag: skola, politik och musik till exempel. 

Tyska lånord vällde in i svenska språket

Några vanliga ord som vi hämtat från latinet är familj, normal, skriva, cirka och absolut. Det är svårt att tänka sig hur man ens skulle prata idag, om man inte fick använda några latinska lånord!

Men minst lika svårt är det att föreställa sig ett samtal utan de tyska lånord som vällde in i svenska språket under framför allt 1500- och 1600-talen. Under den här tiden var det tyska handelsförbundet Hansan stort, och våra stora handelsstäder kryllade av viktiga, tyska köpmän.

Av naturliga skäl har många tyska lånord med handel, internationella relationer och räkning att göra: vara, vikt, frakt, räkna, ränta, betala och kosta är bara några sådana ord med tyskt ursprung. Men i princip allt stadsliv influerades av tyskarna, och en uppsjö ord som vi idag uppfattar som ursvenska har sitt ursprung i tyskan – försök till exempel att prata utan att använda de tyska lånorden ganska, måste, svår, fin och men! Jag vill fortsätta rabbla ord, för det är en så förbluffande stor del av våra svenska ord idag som kom från tyskan på den här tiden (Klocka! Ärlig! Sluta! Fönster! Kök! Ansikte!) men de är så många att man förr eller senare måste sluta räkna upp dem om man vill få något annat gjort.

Tysk grammatik och ordbildning i svenskan

Det var inte bara ord vi lånade från tyskan. Tyskans grammatik och ordbildning (hur ord byggs upp) påverkade också svenskans i påfallande hög grad! Vår ordföljd blev mer rigorös och mer lik tyskans, samtidigt som svenskans kasussystem försvagades. Adjektiv, som tidigare brukade sluta på -ut eller -ug smittades av tyskan och fick den -ig-ändelse som vi idag betraktar som ursvensk – och vi började skapa nya ord med den tyska (nu svenska) ändelsen! Likadant gjorde vi med tyska prefix som be- och för-, och ändelser som -inna (i t.ex. författarinna) och -het (i t.ex. trygghet). Tyskan gav verkligen svenskan en rejäl mangling. 

Franska lånord i svenskan

På 1700-talet hade tyskans inflytande avtagit. Plats på scen för Frankrike, som framträdde som en kulturell stormakt vars kultur och idéer, inte minst i samband med den franska revolutionen, kom att påverka stora delar av världen. I Sverige talades franska obehindrat vid hovet och bland de högre klasserna, och man blandade svenska och franska på ett sätt som många idag blandar svenska och engelska. Franska ord kom på så vis in i det svenska språket, och de hade ofta en koppling till kultur och mode.


LÄS ÄVEN: Sara Lövestam: Mon dieu, så de svär!


Alla franska ord som den svenska adeln och borgerligheten svängde sig med finns inte kvar i bruk i dagens svenska. Somliga lånord som var vanliga runt 1800, exempelvis sottise, rapprochera, amang och affectation, har mer eller mindre försvunnit, men kvar finns ändå en stor mängd franska lånord. Bland annat fåtölj, kompanjon, precis, galant, balans, toalett och mitt favorituttryck från franskan: pö om pö. 

Engelskan blev svenskans största influens

Ungefär hundra år efter den franska revolutionen skedde en annan typ av revolution: Med tekniska framsteg och användning av fossila bränslen gjorde industrialismen sitt intåg – och det var i Storbritanniens textilindustri den startade. Nu inleddes den era då engelskan blev svenskans största influencer, först i och med industrialiseringen och senare genom den kulturella påverkan USA haft och fortfarande har. 

I jämförelse med tyskan och franskan har engelskan inte gjort mer än nafsat på det svenska språket. På så vis kan man tycka att den som förfasar sig över engelskans inflytande inte har så mycket att oja över. Det finns dock en skillnad: I princip alla kan idag engelska. När tyskan och franskan så starkt påverkade svenskan, var det främst köpmän och adel som plockade in de nya orden och uttrycken, som sedan spred sig genom de svensktalande folklagren. Idag får de flesta unga i sig engelskan inte bara genom skolan, utan genom onlinespel, filmer, musik, serier och på sociala medier – och många behandlar det nästan som ett modersmål.

Många unga föredrar att tala engelska

Så länge vi lånar in engelska ord i svenskan gör vi samma sak som våra förfäder gjort i många sekler. Det är ingen fara – vi bara matar kroppen och anpassar den, låter den växa. 


LÄS ÄVEN: Språkvetaren: Kan du tyda nutidens hieroglyfer?


Men det finns unga idag som föredrar att tala engelska helt och hållet. På svenska universitet skrivs nästan all högre forskning på engelska (även inom ämnet svenska!), många ungdomar läser bara böcker på engelska, och lärare vittnar om att ungdomar inte kan vanliga svenska ord. Att helt övergå till engelska är inte att mata kroppen, det är att byta kropp. Med dagens utveckling i åtanke kan den som har lite olyckskorp i sig sia om att svenskan i Sverige riskerar att trängas allt längre ut i marginalen.

Det vore väl bedrövligt, hörni? 

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top