10 saker du inte visste om Nobelpriset

Mellan advent och lucia riktas varje år världens blickar mot Stockholm då Nobelpriset delas ut ur kungens hand. Under de drygt 120 år som gått sedan första ceremonin har mycket hänt. Här kommer tio fakta om priset och dess pristagare som du förmodligen inte visste.

Artikeln publicerades först i tidningen Svenska Öden och Äventyr.

Förtjänta män och kvinnor får en stilig medalj och en icke föraktlig summa pengar som belöning för sina insatser när Nobelpriset delas ut. Visste du de här sakerna om priset?

Svartvit bild på Mahatma Gandhi
Nominerad men aldrig vinnare. Foto: Getty Images

1. Gandhi har aldrig vunnit fredspriset

Inte mindre än fem gånger blev den indiske nationalhjälten Mahatma Gandhi nominerad till Nobels fredspris, men varje gång valde kommittén att gå en annan väg. Idag ses han och hans principer om ickevåld som själva sinnebilden för en person som är en lämplig – ja, närmast överkvalificerad – fredspristagare.

Ironiskt nog blev denne fredsapostel själv offer för det råa våldet när han mördades av en hinduisk extremist 1948. Efter mordet erkände den norska kommittén att det varit ett misstag av dem att inte utse honom till mottagare av fredspriset.

Alfred Nobel sitter i stol och lutar sgig mot handen.
Alfred Nobel hade postuma problem med släkten. Foto: Getty Images

2. Alfred Nobels släktingar i rättsprocess om testamentet

Den stenrike entreprenören, uppfinnaren och industrialisten Alfred Nobel ville inte bara bli ihågkommen som mannen som skapade dynamiten – han ville också ses som en man som bidragit till att göra världen till en bättre plats att leva på.

Just detta var tanken som kom till uttryck i det testamente han lämnade efter sig och som idag utgör grunden till Nobelpriset. Men det dröjde sex år efter hans död innan hans dröm kunde uppfyllas, för medan världen applåderade hans intentioner fanns det en hel del av hans närmaste släktingar som hade lätt att hålla sig för skratt. Istället för att hamna i arvingarnas fickor skulle ju den största delen av förmögenheten berika ”kreti och pleti” från världens alla hörn. 

Efter sex år var alla rättsprocesser klara och det första Nobelpriset kunde delas ut. Mottagaren blev fysikern Wilhelm Röntgen.

António Caetano de Abreu Freire Egas Moniz, mannen bakom lobotomin
Egas Moniz prisades innan effekterna av hans upptäckt utvärderats tillräckligt. Foto: Getty Images

3. Mest misslyckade Nobelpriset till mannen bakom lobotomin

Att utse Nobelpristagare är ju ett grannlaga arbete som sker i många steg och pristagarna utvärderas i det oändliga. Uppmärksamheten är stor och man vill ju inte att det ska bli fel. Ändå blir det så ibland.

Fredspriset och litteraturpriset är ju oftast de mest kontroversiella eftersom det är de priser som vi vanliga människor har någon möjlighet att ha synpunkter på. Henry Kissingers fredspris är ett av dem som rivit upp mest diskussioner, liksom ekonomipristagaren Milton Friedmans.

Men det pris som kanske har hamnat mest i vanrykte var medicinpriset 1949, som gick till den portugisiske läkaren med det rekordståtliga namnet António Caetano de Abreu Freire Egas Moniz, mannen bakom lobotomin. Behandlingen innebar att man skar av nervbanor i pannloben för att bota ångest, oro eller schizofreni. Metoden spreds och förhoppningarna växte, men behandlingen övergavs snart eftersom bieffekterna med apati och personlighetsförändringar blev alltför stora. Idag används inte metoden alls.

Malala Yuosafzai håller upp fredpriset 2014.
2014 var första, och enda gånger hitills, som en tonåring blev Nobelpristagare. Foto: Getty Images

4. Malala Yousafzai yngsta Nobelpristagaren – hög medelålder

Medelåldern för Nobelpristagarna är närmare 60 år, så ungdomarna göre sig icke besvär. Kanske inte så konstigt, för bakom pristagarnas belönade prestationer ligger ofta ett långt yrkeslivs samlade erfarenheter.

De äldsta pristagarna hittills är ekonomipristagaren Leonid Hurwicz , som hade fyllt 90 år när han tog emot ekonomipriset 2007, och brittiska Doris Lessing, som var 88 när hon fick litteraturpriset samma år.

En gång under de drygt 120 år som priset funnits har det varit en tonåring som tagit emot priset: den 17-åriga pakistanskan Malala Yousafzai fick 2014 motta fredspriset för sin kamp för flickors rätt till utbildning. Malala själv var ytterst nära att mördas som 15-åring när hon sköts i huvudet av talibaner under sin väg till sin skola.

Idag har hon en examen från universitetet i Oxford. 

Forskaren Marie Curie
Ett geni och en förgångare. Foto: Getty Images

5. Marie Curie – första kvinnliga Nobelpristagaren

Polskfödda Marie Salomea Skłodowska-Curie, mer känd som bara Marie Curie, är både ett namn som är ytterst respekterat inom forskarvärlden och ett intressant levnadsöde.

I en värld där kvinnor möttes med misstro lyckades hon göra större avtryck än de flesta. Extremt begåvad och med en fantastisk arbetskapacitet övervann hon många av de hinder som sattes upp för henne, och hon blev redan 1903, vid 36 års ålder, tilldelad Nobelpriset i fysik tillsammans med sin make Pierre Curie och Henri Becquerel för sin forskning om radioaktivitet. Därmed blev hon den första kvinnliga Nobelpristagaren. Åtta år senare fick hon åter Nobelpriset, denna gång i kemi, för upptäckten av grundämnena radium och polonium. Hon fick så småningom ett grundämne uppkallat efter sig, liksom en måttenhet. Hon är än idag den enda kvinna som fått Nobelpriset två gånger och överhuvudtaget den enda som fått Nobelpriset i två olika kategorier. Hon var, symtomatiskt nog, också den första kvinnliga professorn vid universitetet i Paris. Hon avled 1934 i cancer, troligen ett resultat av den strålning hon utsatt sig för under sin forskning.

Dag Hammarskjöld sitter framför en världskarta.
Dag Hammarskjöld blev prisad efter sin död.

6. Två svenskar har fått Nobelpriset postumt

Idag kan man inte få priset postumt, men tidigare kunde det hända om personen nominerats medan hen fortfarande var i livet. Detta skedde två gånger, och i båda
fallen var det svenskar som fick priset: författaren Erik Axel Karlfeldt, som fick litteraturpriset 1931, och FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld, som tilldelades fredspriset 1961. Numera kan postuma pris bara delas ut om mottagaren avlider mellan offentliggörandet och själva ceremonin. Det har hänt en gång: nationalekonomen William Vickrey dog några dagar efter det att han fick besked om sitt pris. Ett annat uppmärksammat fall inträffade 2011, då immunologen Ralph Steinman fick priset. När kommittén försökte nå honom med beskedet fick de veta att han just avlidit. Han fick behålla priset eftersom allt skett i god tro.

Barack Obama fick Nobels fredspris till mångas förvåning. Foto: Getty Images

7. Generead Barack Obama mottog fredspriset 2009

De två Nobelpris som får mest internationell medieuppmärksamhet är litteraturpriset och, framför allt, fredspriset som delas ut i Oslo. Det senare har ofta följts av kontroverser och mer än en gång har Stortingets Nobelkommitté haft anledning att ångra sina val. 1991 fick den burmesiska (idag myanmariska) demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi priset – bara för att senare, när hon kommit till makten, anklagas för brott mot mänskligheten i samband med förföljelsen av rohingyaminoriteten i landet. 2019 års pristagare, Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, hann knappt komma hem från Norge innan han anklagades för krigsbrott under striderna i Tigrayprovinsen.

Av alla pristagare alla kategorier lär ingen ha blivit mer förvånad än den amerikanske presidenten Barack Obama när han tilldelades priset 2009. Han nominerades en vecka efter det att han övertagit Ovala rummet i Vita huset och hade väl strängt taget knappt värmt stolen när beskedet kom. I sitt tacktal efter samtalet från Oslo såg världens mäktigaste man minst sagt generad ut. Det skulle dessutom visa sig att Obama inte avslutade en enda av landets militära operationer under sina åtta år vid makten.

Forskaren André Geim
Andre Geim – mannen bakom grafen och den svävande grodan. Foto: Getty Images

8. Dubbel Nobelpristagare för svävande groda och upptäckt av materialet grafen

Sedan drygt 30 år tillbaka delas det så kallade Ig Nobel-priset ut. Priset går till forskare av det mer udda slaget: här är det inte upptäckter som varit till gagn för mänskligheten som belönas, snarare sådant som får allmänheten att dra på smilbanden. I år uppmärksammades några forskare som visat att två personer som finner attraktion hos varandra synkar sina hjärtslag så att de slår i samma rytm. Den ryskfödde nederländsk-engelske forskaren Andre Geim fick priset år 2000 för att han genom studier i magnetism fått en groda att sväva. Ett typiskt Ig Nobelpris, kan man säga. 

Det unika är att samme man tio år senare fick det verkliga Nobelpriset för upptäckten av materialet grafen. Därmed är han den ende som fått äran att tilldelas båda priserna.

Män i frack applåderar Nobelpristagare.
Bara karlar så långt ögat når. Foto: Getty Images

9. Män utgör nära 90 procent av alla vinnare av Nobelpriset

Marie Curie bröt mark redan 1903, när hon som första kvinna tilldelades ett Nobelpris. Men den som trodde att man därefter skulle se en strid ström av begåvade kvinnor ta emot medaljen ur den svenske kungens hand blev grymt besviken. Sedan starten har 573 män kunnat skåla för sina framgångar. Motsvarande siffra för kvinnor är 58. Av dessa 58 är mer än hälften pristagare i de mest uppmärksammade kategorierna, fred (16 stycken) och litteratur (17). Och även om det går långsamt har det blivit allt fler kvinnliga pristagare.

Författarna Harry Martinson och Eyvind Johnson presskonferens.
Harry Martinson och Eyvind Johnson möter pressen sedan de fått priset. Foto: Getty Images

10. Litterturprisen till Eyvind Johnson och Harry Martionson kritserades

Litteraturpriset blir alltid omdiskuterat och åsikterna går ofta isär, men 1974 var den svenska kritikerkåren närmast enig i sin kritik mot Svenska Akademiens val: pristagare blev två ur Akademiens egna led, Eyvind Johnson och Harry Martinson. Det var inte många som ifrågasatte deras kompetens och storheten i deras verk, men nästan alla hade synpunkter på det lämpliga i att Akademien belönade två ur de egna leden. Kritiken kom att dominera resten av författarnas liv, och Harry Martinsons självmord 1978 har beskrivits som konsekvensen av en depression som till stor del föranleddes av den bistra kritiken.

Artikeln publicerades först i tidningen Svenska Öden och Äventyr.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top