Liten ordlista
Probiotika.
Nyttiga bakterier som det finns vetenskapliga bevis för att de kan ta sig levande genom mag- och tarmkanalen.
Prebiotika
Benämningen på olika slags fibrer som de nyttiga bakterierna gillar. Äter du mycket sådan mat blir de hälsofrämjande bakterierna i din mage flera.
Nackdelen – flera är gasbildande. Men gasen är också ett naturligt tecken på att bakterierna fått mat.
Synbiotika.
Mat som innehåller både nyttiga bakterier och den näring de gillar, probiotika och prebiotika. Till exempel olika mjölkprodukter med fibrer, som Cultura dofilus med fiber
Nyttiga bakterier
Mat med nyttiga bakterier
• Ost
• Oliver
• Gravlax
• Fil och yoghurt
• Syrade grönsaker
• Salami
Mat med näring för de nyttiga bakterierna
• Baljväxter
• Lök
• Endiv, svartrot, havre, råg och korn
• Jordärtskocka
• Sparri
Mejerihyllan fylls ständigt på med nya drycker med nyttiga bakterier. Och allt fler upptäcker att magen blir lugnare av lite Cultura eller Proviva.
Att också annan mat med nyttiga bakterier kan ge samma effekt har tvärtom fallit i glömska. Kanske kan vi skylla på tekniken.
När frysen och kylen kom glömde vi bort hur man bevarar grönsaker genom att mjölksyra dem. Och sedan förändrades våra smaklökar. I stället för en klick surkål till maten blev det en tallrik vattnig isbergssallad.
– Jag rekommenderar ofta mjölksyrade grönsaker, ungefär en halv deciliter om dagen, säger nutritionisten Ulla Johansson. Men det ska vara grönsaker som inte är pastöriserade för att få de levande, nyttiga bakterierna.
Leta i kyldisken – surkål på burk som står i rumstemperatur är alltid pastöriserad och då dör bakterierna.
Eller mjölksyra själv, fermentera är ett annat ord för samma sak. Det är billigaste sättet att få tillgång till de nyttiga bakterierna, dessutom både lätt och roligt.
Hur verksamma är då de nyttiga bakterierna?
Forskarna är bara i början av arbetet med att utforska vilka som klarar att ta sig levande genom hela mag- och tarmkanalen och påverka vår hälsa posititvt, så kallad probiotika. Det finns studier som visat att vissa bakterier har motverkat infektioner, laktoskänslighet, diarré och inflammatoriska tarmsjukdomar.
Det handlar bland annat om en del typer av mjölksyrebakterier, till exempel acidophilus, plantarum och reuteri.
Det är svårt och dyrt att ringa in exakt vilka bakteriestammar som gör den stora nyttan. Därför är det inte konstigt att den mesta forskningen har kommersiella intressen och sker inom livsmedelsföretagen. De vill i framtiden kunna sälja mat som har bevisade hälsoeffekter, functional food.
Din surkål finns det emellertid ingen forskning på. Ingen vet exakt vilka mjölksyrebakterier det handlar om och det finns inga garantier för att det rör sig om det som forskarna kallar probiotika.
Det finns ändå en del forskare som tror sig se ett samband mellan frånvaron av mjölksyrad mat i vår moderna kost och problem som tarmbesvär och allergier.
Vi har färre snälla, nyttiga bakterier i magen som kan döda de bakterier som ger oss magont och sjukdomar.
För några år sedan publicerades en studie på barn som vuxit upp i antroposofisk tradition jämfört med en kontrollgrupp, båda i Järna utanför Stockholm.
Antroposofernas barn hade mycket mindre allergier. En anledning som togs upp: De äter ofta mjölksyrade grönsaker.
Ett par exempel ur historieboken som bekräftar surkålens förträfflighet: Sjömän på långseglats höll sig friska från skörbjugg när de åt den – vitaminerna behålls.
Och redan de gamla romarna skrev om hur surkål kunde bota diarrésjukdomen dysenteri.
Varför inte prova att förbereda magen med mat med nyttiga bakterier inför resan. Kan vara ett sätt att undvika turistmage. Ännu bättre: tugga lite fiberrik mat därtill, prebiotika, så att de nyttiga bakterierna får näring och växer till i antal.
Sök nyttiga recept i databasen!
Av: Anette Sievers
