• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Är du stresshypokondriker?

    Rädd för att bli utbränd? Säg i stället som det är: du är trött och grinig och har en släng av stresshypokondri. – 80 procent av all stress är onödig, säger stressdoktorn Tomas Danielsson.

    Tänk en Vasaloppsåkare som spurtar mot målet. På mållinjen faller han omkull. Benen skakar, huvudet dunkar och magen drar ihop sig.

    Är han utbränd?
    Nej. Sönderstressad? Nej. Han är överansträngd och musklerna smärtar. Vasaloppsåkaren accepterar att det gör ont och att han inser att kroppen behöver vila.

    Beteendevetaren Tomas Danielsson, ofta kallad stressdoktorn från Örebro, menar att samma sak gäller i arbetslivet. Vi jobbar och sliter. Ofta blir vi trötta och ibland överansträngda. Någon gång kan vi bli utarbetade. Och någon enstaka person kan till och med drabbas av inbränd utmattning och behöva vara hemma en längre tid.

    Men är vi utbrända?
    Nej, absolut inte, enligt stressdoktorn som varnar för att ta ut felaktiga diagnoser i förskott.

    – Stresshypokondrin tar alldeles för stor plats. Folk stressar upp sig för allt som kan komma att hända – innan det ens har hänt. Lägg till hur många som blir stressade av att tänka på hur farligt det är med stress.

    Eller som lider av 3:42-syndromet. Det är när vi vaknar arton minuter i fyra på natten. Aldrig någonsin känns högen på skrivbordet så hög som just då.

    – Vi tror att allt är sjukdom och är dåliga på att möta livet. Men en kropp som lever hörs och känns. Inse att stukningar i livet gör ont, det tillhör själva livsprocessen.

    Men receptet är inte att tiga och bita ihop. Tvärtom.

    – Ibland kan vi behöva samtalsstöd, ibland en kortare timeout. Men sluta kalla stukningar för utbrändhet, säger Tomas.

    I stället för att klaga över hur stressade vi är bör vi prata om hur vi egentligen mår och hur vi har det. Våga berätta: Puh, vad jobbigt det är med barnen just nu.

    Hur är det för dig?
    Bara vissheten att en kollega känner samma sak kan hjälpa.

    Därför rekommenderar stressdoktorn livskaféer. Det kan vara ett personalmöte där vi sätter ord på vad vi känner.

    – Ibland kanske vi vill berätta men ofta kan en mycket kort förklaring räcka. Jag är inte så kul just nu. Det beror inte på er utan saker i mitt privatliv som jag inte vill prata om. Men det här kräver en del av chefen, han eller hon måste gå före och berätta om sina begränsningar också.

    Han är övertygad om att större öppenhet och flexibilitet i arbetslivet skulle förhindra många sjukskrivningar.

    – Rent praktiskt kan det vara att släppa blocket en tidig fredagseftermiddag. Säga till chefen "jag kommer tillbaka på måndag" och inte känna skuld för det.

    Men vem kan egentligen lämna allt och gå?
    – Visst förstår jag att det inte går att sticka från en vårdavdelning hur som helst. Men i många arbetskulturer går det faktiskt att smita ifrån ibland. Den som känner tillåtelse att göra så jobbar oftast över både måndag och tisdag veckan därpå.

    Varning för additionsstress

    Jämförelsestress där vi lägger ihop vad alla andra kan, hinner och klarar. Eller snarare hur vi tror att alla andra gör det.

    Måndag morgon i fikarummet:
    Åke: Jag oljade hela altanen i helgen.
    Anne: Vi storstädade och sedan bjöd vi grannarna på trerättersmiddag.
    Barbro: Jag slängde ihop en kaka nu på morgonen.
    I stället för att vara nöjd med det du åstadkommit jämför du dej med alla tre.

    Av: Kersti Byström

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!