Första hjälpen – så slipper du beroendet
Dina chanser att sluta röka ökar väsentligt om du skaffar hjälp.
Verktygen
• Nikotinersättningsmedel i form av tuggummi, sugtabletter, plåster etcetera
• KBT – Kognitiv beteendeterapi
• Akupunktur
• Hypnos
• Läkemedel som Zyban och hampix
• Samtalsterapi – personligen eller via nätet
De nya vanorna
• Kombinera rökstoppet med nya beteenden, gärna nya motionsvanor och/eller matvanor så ökar chanserna att lyckas.
• Tänk på att beroendet av cigaretter utöver det kemiska beroendet till stor del också handlar om invant beteende.
Odla ilskan
• Funkar inget annat – piska upp ilskan! Tänk på att tobaksbolagen tjänar pengar på att just du är slav. Att du, som i övrigt är en självständig och smart person, går i ledband och frivilligt betalar dyra pengar för att ta livet av dig själv i förtid. Varje gång du tänder en cigg blir du grundlurad.
Testa rökavvänjning
Docent Hans Gilljams ultimata rökavvänjningsprogram ser ut så här: Åtta till tio samtal med professionell rökavvänjare, i grupp eller individuellt, på telefon eller personligen. Samtalen kan vara utglesade över tid. Och därtill någon form av läkemedel
Rökning i siffror
Ungefär 1 miljon svenskar röker.
8 av 10 oroar sig för hälsoriskerna och hälften av alla rökare har dåligt samvete för att de röker. 4 av 10 är direkt generade.
Nästan 8 av 10 rökare har försökt sluta minst en gång, och nästan 5 av 10 har försökt fimpa fler än tre gånger. Utan att lyckas.
Nästan 9 av 10 rökare anser att rökavvänjning främst handlar om viljestyrka.
6 av 10 anser att deras chanser att lyckas med rökslut skulle öka om de fick råd från läkare.
Drygt 6 av 10 försöker fimpa just nu, eller är starkt motiverade att sluta
Alla har vi hört budskapen: Lungcancer. Varannan rökare kommer att dö i förtid. KOL – Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Rökare lever i snitt tio år kortare än icke-rökare. Hjärtinfarkt. Argumenten för att fimpa är oräkneliga, ändå är det så svårt.
Ungefär en miljon svenskar röker
Nästan åtta av tio rökare har försökt sluta minst en gång, och hälften har försökt fimpa mer än tre gånger, visar en ny studie.
Viljan är det alltså inget fel på.
Förklaringen till att det är så hopplöst svårt är en annan: den som röker har en sjukdom. En beroendesjukdom.
Problemet är att nikotin passar perfekt i en viss typ av receptorer, kemiska mottagare, i vår hjärna. När man röker bildas allt fler sådana mottagare, och den dagen man slutar röka upplever man både fysiska och psykiska symtom. Mottagarna har vant hjärnan och kroppen vid nikotinet.
– En viktig faktor för att skapa beroende är hur snabbt en drog når hjärnan. Halsblosset är ett av de snabbaste sätten. Tobaksbolagen har klurat ut att om ammoniak sprutas på tobaken ökar hastigheten för nikotinets upptag i hjärnan ytterligare, säger docent Hans Gilljam vid Centrum för folkhälsa – Tobaksprevention i Stockholm.
Slav under beroendet
Den som röker är slav under ett beroende, starkare än vad vi tidigare varit medvetna om. I princip har en rökare och en heroinmissbrukare samma beroendesjukdom. Samma sjukdom som en alkoholist och kokainist lider av.
– Vi måste inse att rökarens beroendesjukdom har allvarliga hälsoeffekter och att det finns minst lika goda skäl att jobba intensivt för
ett rökstopp som för kontroll av till exempel diabetes, säger Hans Gilljam.
I en ny studie undersöktes nästan 3 000 allmänläkares attityder till rökning och rökavvänjning. Majoriteten ansåg att rökning ska betraktas som en kronisk beroendesjukdom och att den är, i särklass, det största hotet mot individens hälsa. Många läkare menade också att rökare behöver professionell hjälp för att lyckas fimpa.
Sluta röka
Samtidigt var det bara hälften av dem som ansåg att de hade tid att hjälpa patienter att sluta röka. 38 procent sa att de saknade utbildning för rökavvänjning och 46 procent att de prioriterade annat.
– Stora delar av läkarkåren har vuxit upp i tider när rökvanan var både vanlig och accepterad. Då skapades attityden att rökning inte var så skadlig för hälsan, och att det var rökarens personliga ansvar eftersom det var hans eller hennes eget val av livsstil.
Klarar man av att sluta röka utan kemisk hjälp, med tanke på hur starkt det kemiska beroendet är?
– Det finns personer som kan sluta röka på egen hand, men många gör det inte. De personer som behöver stöd i någon form borde självklart erbjudas detta i vården. All framgångsrik rökavvänjning är resultatet av metodiskt behandlingsarbete, i många fall tillsammans med läkemedel, säger Hans Gilljam.
Rökavvänjningshjälp
Kognitiv beteendeterapi, nikotinersättningsmedel eller stödsamtal. Oavsett vilken typ av rökavvänjningshjälp man väljer ökar chanserna till att lyckas med rökstoppet, just för att man aktivt skaffar hjälp.
En relativt ny företeelse inom rökavvänjning är läkemedel. Det senaste i raden heter Champix och innehåller en substans som blockerar nikotinreceptorerna i hjärnan. Det har redan kallats superpillret i kvällstidningarna.
– Champix kan säkert komma att förbättra våra behandlingsresultat, men även den behandlingen behöver kompletteras med andra insatser och med kunskap om rökstopp. Än finns inga mirakelmedel i sikte, säger Hans Gilljam.
De nikotinreceptorer som finns i en rökares hjärna finns där för all framtid, därför är beroendet kroniskt. En före detta rökare måste vara på sin vakt, feströka är inte att tänka på. En gång nikotinist – alltid nikotinist.
Vad är viktigast för att lyckas med sin rökavvänjning?
– Motivationen. Och en erfaren behandlare som kan knepen för att stärka motivationen. Ett misslyckat rökstopp ska betraktas som en läroprocess, som kan ge uppslag till hur man undviker samma misstag nästa gång. Och så provar man igen, för det går att sluta röka.
Rökhjälp på webben
Av: Charlotte Schröder
