En av vårens mest uppmärksammade böcker, Ann Fernholms fantastiska “Fejkmaten – så blir vi vilseledda”, som jag på gymmets teveskärm såg ett mycket spännande inslag om, stärker det jag alltid misstänkt gällande diverse dieter (den ena märkligare än den andra).
Helt enkelt att ingen form av bantning funkar. Punkt slut. Eftersom kroppen inte är gjord för att befinna sig i svält. För det är nämligen så fiffigt anskaffat att om kroppen känner hunger för länge och tappar för mycket i vikt ser den till att så fort som möjligt – på ett nästan magiskt sätt – gå upp de förlorade kilona, och inte sällan lite till. För att främja livsuppehållande saker som värme, energitillgång och reproduktionsförmåga.
Ann Fernholm, som till vardags sedan tjugo år arbetar som vetenskapsjournalist och i botten har pluggat molekylär bioteknik, skriver att vi måste skilja på “förskriven kalorirestriktion och en uppnådd kalorirestriktion”.
En förskriven kalorirestriktion är det som olika viktnedgångsföretag förespråkar. Och som sällan funkar, eftersom hunger är fel väg att gå.
Vi måste lära oss att jobba tillsammans med våra mättnadshormoner. Inte motarbeta dem. För kroppen vinner alltid.
Det Ann Fernholm så klokt menar är att kalorier från “riktig” mat så att säga räknar sig själva. Äter man naturliga råvaror, det vill säga inte halvfabrikat, och alltid ser till att mätta kroppen, kommer man inte att hamna vare sig i över- eller undervikt.
Den gamla tallriksmodellen, kom tillbaka! Det är bokens fina budskap. Själva nyckeln är matens kvalitet, inte kvantitet.
Ät med sunt förnuft, men aldrig för lite. Då orkar varken kropp eller hjärna med. För att använda en av Ann Fernholms termer: tänk “frånsatser” istället för “tillsatser”. Undvik matens “mörka materia” (alla kemiska ämnen).
Själv blev jag inte lite mörkrädd av att få svart på vitt hur pass mycket märkliga saker maten vi dagligen stoppar i oss i själva verket innehåller.
Låt bli sådant med en massa E-nummer, helt enkelt. Laga så mycket du hinner själv. En fryspizza eller pulversås då och då gör ingen skada. Ingen är perfekt.
Låt den gamla hederliga hungern vara den bästa kryddan. “Mata” kropp och hjärna med tillräckligt med energi så du orkar med allt du drömmer om.
