Bodil Jönsson: ”I en annan tidsålder hade jag varit häxa”

Bodil Jönsson utstrålar ett lugn och ett stort självförtroende. Hon väger sina ord noga och ger akt på sig själv, i en slags… 

– Introspektion, förtydligar den lärda Bodil snabbt.

Hon är ute på ett korståg i kunskapens tjänst. Och som vapen har hon sin senaste bok ”Så fint att kunskap finns”, som är en lovsång för att den vetenskap och kunskap som människan förvärvat under årtusenden inte ska gå förlorad i vår tid av fake news, ”alternativa sanningar” och desinformation som med­vetet sprids, inte minst på sociala medier.

– Det är många som säger att det räcker nu. Att det som händer med kunskapen leder till att vi inte kommer att lita på att något är sant och att vi till slut inte längre litar på varandra, säger Bodil. 

Men när vi träffas i ett vintrigt Gamla stan i Stockholm, där lyktornas ljusbollar skimrar som i en adventskalender i de snöiga gränderna, är det som om tiden stått stilla. I lite lä för livet.

Golvet inne på Langenskiölds förlag knarrar förnöjt som en spinnande katt och en doft av kaffe och bullar möter i dörren. På bordet fladdrar levande ljus där vi sitter mellan fönsterrutans isrosor och rummets väggar, täckta av kunskap i form av böcker. På ytan lugn men under den bubblar en äkta oro. 

– Idag står svenska partiledare, vuxna människor och vrålljuger och levererar hugskott på hugskott, så det är inte konstigt att det smittar av sig. I varje vänkrets så finns det numera kunskapsförnekare och när någon säger något helt barockt så anses det vara ”alternativa sanningar”. Och ställer man sig emot så blir det aggressivt.

– I en annan tidsålder så hade jag varit häxa eftersom jag kan se saker innan andra gör det. Häxorna fick människor att se mönster som skrämde och upprörde dem. Och den här boken är mitt sätt att göra uppror mot något som jag tycker inte är värdigt min samtid. 

Måste tänka ostörd

Bodil Jönsson är också känd från det populära tv-programmet ”Fråga Lund”, där hon satt i panelen under närmare 10 år. Och hon kan konsten att nå ut, hennes bok ”Tio tankar om tid” såldes i otroliga 650 000 exemplar enbart i Sverige. Så kunskapsrelativisterna, som tvivlarna kallas, får nog börja slipa på sina ”alternativa sanningar” nu.

Bodil Jönsson är förutom författare också en av landets mest välmeriterade fysiker. Hon var knuten till Tekniska högskolan i Lund i 46 år fram till pensionen 1999. Men hon är fortfarande aktiv och arbetar numera i sitt eget företag, FTB (Forward to Basics). I hela sitt yrkesliv har hon varit nödd och tvungen att fokusera och tänka. Då måste hon vara alldeles ostörd, så det händer att hon säger på jobbet: ”jag måste lösa detta men det är så svårt så jag åker hem”. Och sedan får sekreteraren, vänligt men bestämt säga till den som söker henne att ”tyvärr kan Bodil Jönsson inte ta samtal nu, hon tänker”.

– Men man fortsätter ju att störa sig själv och då får man hitta på metoder. Så jag kan ta en tanke som stör och säga ”vad gör du här?” Det hjälper lite. Men annars har jag ett vackert, blått hörnskåp från 1780-talet och ibland så öppnar jag den gamla dörren, kastar in den irriterande tanken och låser. 

Lanserade ”ställtid”

I boken ”Tio tankar om tid” från 1999 lanserade Bodil begreppet ”ställtid”. Alltså den tid man lägger på förberedelser för att utföra något, för att ”komma till skott”. 

– Om någon ringer och jag råkar svara så ska jag då hela vägen upp från koncentrationen, sedan prata och sedan tar det en hiskelig massa ställtid ner till koncentration igen. Och det klarar man inte så många gånger innan det börjar krypa i kroppen. 

Koncentration och tillgänglighet är varandras motpoler enligt Bodil. Så väljer man att vara 100 procent tillgänglig så har man också valt att aldrig vara koncentrerad. 

– Och det är ju så vår tid ser ut, att hela tiden lyssna på något, vara uppkopplad, vara tillgänglig på telefon, ­Facebook och Instagram. 

Som äldre finns mer erfarenhet att bygga runt tankarna

Hon pekar på en tygbonad på förlaget. Den har Bodil gjort och bara hon kan brodera ett motiv som handlar om att ha en tanke, och visa att den inte klarar sig långt utan erfarenheter. Samtidigt som erfarenheterna som tanken väcker måste betänkas. Det är på det sättet vi bygger upp våra kunskaper genom att vår naturliga intelligens hoppar mellan de här två lägena, menar hon. 

– Därför är det så spännande att bli äldre, för då har vi så mycket mer erfarenhet att bygga runt våra tankar. 

Bonaden är broderad i Hallandssöm, en teknik från barndomens landskap. Virvlarna som omger den har hon hittat på själv och så har hon sytt in tre motiv från en gammal duk som mamma Dagmar gjorde 1938.

Små barn kan inte fatta beslut

Bodil växte upp i byn Johansfors, vid Nissans dalgång utanför Halmstad i den tidsanda som rådde på 1940-talet. Barn skulle inte märkas. 

– Idag kan man tycka att det var hemskt men jag tyckte det var en fantastisk barndom. Livet pågick oberoende av mig. Det fanns en rytm i livet, jag fick lov att finnas, det fanns vuxna som tyckte om mig, men det var inte mycket som ändrades utifrån vad jag tyckte. Ingen skulle drömma om att fråga mig som treåring ”vad ska vi ha till middag?”.  

– Idag vet hjärnforskningen att små barn, med barns hjärna, inte kan fatta beslut. Men ändå låter vi barn göra det idag, som om de vore små vuxna. 

– Då vänjer sig barn vid att de ska kunna få välja och förstå konsekvenserna fast de inte kan det. Och alla dessa viljor är en av anledningarna till det blir så stökigt i skolan till exempel. 

Båda Bodils föräldrar var folkskollärare.

– Jag hade mamma som lärare några år. I skolan kallades hon ”fröken”, hemma kallades hon ”mamma”, det var inget konstigt med det. 

Träffade kärleken vid 15

I slutet av 1950-talet hände något viktigt i Bodils liv.

– När jag var jag femton och ett halvt år träffade jag, Claes, mitt livs kärlek, som jag sen gifte mig med. Vi fick tre barn men nu är han dessvärre död. 

Han bodde i Lund och Bodil i Halland och hon reste dit för att träffa honom så ofta hon kunde. 

– Men när jag tog studenten 1960, så flyttade jag till Claes. Det var min ambition i livet då, men så skulle jag ju läsa något också så det blev matte.

Bodil Jönsson fick Tage Danielsson-priset

Bodil Jönsson blev sedan knuten till Tekniska högskolan i Lund, hon disputerade i fysik 1972 och blev professor emerita vid avdelningen för rehabiliteringsteknik, Certec, 1991. Genom åren har hon också fått en mängd priser och utmärkelser, allt från ”Årets folkbildare” till att föräras ”Konung Carl Gustafs medalj i 8:de storleken i serafimerordens band”. Men det är priset ”till Tage Danielssons minne” som hon är allra mest stolt över. 

– Tänk vad Hasse och Tage skulle kunnat åstadkomma i befrielserörelsen för kunskapen om de levat idag. 

Och hon citerar gärna Tage Danielsons mångtydiga tes ”Utan tvekan är man inte riktigt klok”. Och menar att tvivlet och ifrågasättandet är en viktig del av vägen till kunskap. Men för en människa behöver kunskapen också förenas med känsla.  

Kunskap behöver förenas med känsla

– Mitt motiv att skriva den här boken är helt och hållet känslobaserat. Den är skriven med mitt hjärteblod, säger hon och stearinljusen fladdrar till i rummet mellan isrosor och bokvägg.  

Och hon liknar sin inställning till livet vid filosofen Bertrand Russels som menade att både kunskapen och kärleken för oss upp mot höjderna. Men så behövs det trådar som för tillbaka oss till jorden och det är medkänslan för människor som har det svårt. 

– Men det hjälper inte hur mycket ­kärlek du har, du kan fortfarande längta efter kärlek och likadant är det med kunskap. Åtminstone har jag aldrig upplevt någon statisk kunskap eller någon statisk kärlek. Det är emot deras natur, menar Bodil. 

– Om kärlek är att få lov att ge hämningslöst så måste det också finnas någon som vill ta emot hämningslöst. Det är inga lätta premisser men när det händer är man beredd att offra vad som helst. 

Har du upplevt det? 

– Ja, absolut. Min ungdomskärlek som varade så länge som den varade och den är så fin att få ha varit med om.  

Nu brinner Bodil för kunskapen och hon får höra att det är befriande att ­någon äntligen tar upp ämnet. Och hon berättar i samma andetag att det finns verkliga planer på att starta en ny folkrörelse.

– Många vill vara med och värna om kunskapen och jag hoppas att vi snart får se budskapet i tunnelbana och på bussar: ”kunskap finns!”.