Trenden att odla ätbart håller i sig och har man bara en liten yta att odla på är bärbuskar utmärkta. På senare år har många nya bär dykt upp, som blåbärstry från Kamtjatkahalvön och bärhäggmispel och aronia från Nordamerika. Nja, kanske inte helt nya. Tidigare använde vi dem mest som prydnadsbuskar, men alla tre ger goda bär.
Vill man ha extra tidig skörd, redan i början av juli, ska man välja blåbärstry. Den är också härdig i större delen av landet och den tidiga mognaden gör att den hinner ge skörd också i fjällregionen svala somrar. Men där, liksom i resten av Sverige, kan det vara svårt att få ha bären i fred för trastar. Samma sak med bärhäggmispel, som också är en bärbuske som klarar sig i större delen av landet.
Så får du ha bären i fred
Det är inte bara vi som gillar söta bär – det gör också fåglarna. Det finns särskilda blåfärgade bärnät att köpa för att fåglarna ska se dem ordentligt och inte riskera att fastna. Näta in busken så snart bären börjar visa färg. Annars dröjer det inte länge förrän busken är tömd.
Välj en solig och varm plats i trädgården för att få riktigt söta och goda bär.
De flesta bärbuskar trivs i vanlig trädgårdsjord. Havtorn ogillar lera och vill helst stå väldränerat. Bärbuskar som säljs i kruka kan planteras när som helst under säsongen. Vår- och höstplantering blir bäst, för då behöver man inte vattna lika ofta medan busken rotar sig.
LÄS ÄVEN: Njut av din lavendel längre – 5 tips på hur du tar tillvara på växten
4 annorlunda bär att odla i mindre trädgårdar
Tips! Står det ett E efter en växts namn betyder det att den är frisk, svenskodlad och utvald för att passa svenskt klimat.
Aronia
Aronian är egentligen inte ovanlig, men svartaronia har mest använts som häckväxt – inte för de ätliga bären. Växten härstammar från nordöstra USA och Kanada, precis som blåbären. Det gör att de trivs utmärkt i en stor del av landet, i alla fall en bra bit upp längs Norrlandskusten. En aronia kräver inte så mycket beskärning. Det räcker att man tar bort döda och klena grenar under vårvintern. Det finns två arter i odling: slånaronia (Aronia × prunifolia) och svartaronia (Aronia melanocarpa). Slånaronia får större bär än svartaronia, men bägge får ätliga bär och är självpollinerande. Här är tre sorter:
- Slånaronia fk Västeråker E. Höjd 3 m. Zon 5.
- Svartaronia ’Glorie’ E. Höjd 60–80 cm. Zon 5 (ev 6).
- Svartaronia ’Hugin’ E. Höjd 1–1,5 m. Zon 5 (ev 6).
Bärhäggmispel
Alla häggmisplar, som ursprungligen kommer från Kanada, har ätliga bär, men den som är bäst om man vill skörda goda bär är bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia). Bärhäggmispeln får gul höstfärg – till skillnad från andra häggmisplar, som blir varmorange. Bladutspringet på försommaren, samtidigt med blomningen, går mer i grönt på en bärhäggmispel än i brons. Busken kräver inte så mycket beskärning, utan ofta räcker det att man tar bort döda och klena grenar under vårvintern. Buskarna är självpollinerande, det vill säga att ingen mer planta behövs för pollinering. Två vanliga sorter är:
- ’Alvdal’ E. Höjd 3–5 m. Zon 6.
- ’Martin’. Höjd cirka 3 m. Zon 6.
LÄS ÄVEN: 10 lättodlade kryddväxter för balkong och trädgård
Havtorn
Havtorn (Hippophaë rhamnoides) är en hög buske med smala, silvriga blad och den växer faktiskt vilt längs svenska kusten. Den är vindpollinerande, så blåsiga lägen blir bra. Tänk bara på vindriktningen vid plantering, så att pollen från en hanplanta blåser mot honplantan. I slutet av säsongen får honplantan gula, orange eller röda bär – inte hanplantan, som bara är där för pollineringens skull. Havtorn är bekymmersfri och behöver ingen direkt beskärning annat än att man under vårvintern tar bort skadade och döda grenar. Däremot kan de få rotskott. Här är några E-plantor, det vill säga friska sorter speciellt framtagna för svenskt klimat:
- ’Julia’ E. Hona. Höjd över 3 m. Zon 5.
- ’Lotta’ E. Hona. Sorten passar bra med ’Svenne’. Höjd 2,5–4 m. Zon 5.
- ’Romeo’ E. Hane, syskonsort till ’Julia’. Höjd 3 m eller mer. Zon 5.
- ’Svenne’ E. Hane som passar till ’Lotta’. Höjd 2,5–4 m. Zon 5.
Blåbärstry
Blåbärstry (Lonicera caerulea var kamtschatica) är relativt ny men har odlats som bärbuske i Ryssland under lång tid. De avlånga, blåbärsblå bären är goda till saft och sylt eller att äta som de är. Fördelen med bärbusken är att den är härdig i nästan hela landet. Blommorna klarar frost bra och bären kan mogna redan i månadsskiftet juni/juli. Anledningen till att många bärbuskar inte fungerar längst i norr beror inte på att de fryser under vintern utan att bären inte alltid hinner mogna före frosten. Med blåbärstry är det ingen risk. Busken behöver i regel inte beskäras, i alla fall inte de första fem åren. Äldre buskar kan behöva gallras under vårvintern om de är täta och risiga. Blåbärstry är dock inte självpollinerande, så man måste plantera två, helst tre, olika namnsorter som kan pollinera varandra för att det ska bli bär. Det finns en mängd olika sorter, men här är fyra som kan pollinera varandra:
- ’Jugana’. Höjd 1,5 m. Zon 7.
- ’Strezchevchanka’. Höjd 1,8 m. Zon 7.
- ’Silginka’. Höjd 1,5 m. Zon 7.
- ’Vostorg’. Höjd 1,8 m. Zon 7.
LÄS ÄVEN: Odla i pallkrage – 7 viktiga tips
