Kompost guld värd i rabatten

I komposten finns grunden för att dina blommor ska blomstra och dina buskar ska skjuta nya skott, helt gratis. Så här kommer du i gång.

Så gör du Trädgårdskompost

  • Se ut en plats i skuggan under några buskar eller små träd. Är träden för stora kan rötter äta sig in i komposten. Skala av gräslagret, så att maskar och andra smådjur kan komma in i komposten och hjälpa till med nedbrytningen.
  • Placera ut 2–3 behållare, av till exempel pallkragar. Då kan du varva och låta komposteringen pågå 2–3 år i de olika behållarna.
  • Bottna med ett lager grenar mot jorden, så att komposten får luft. Lägg också gärna på ett skikt halvt förmultnad kompost eller stallgödsel, så att du får in mikroorganismer som påskyndar nedbrytningen.
  • Lägg på olika typer av trädgårdsavfall i skikt. Det behövs både torrt och vått material, till exempel fjolårslöv och ogräsrens. Blanda om skikten när du fyller på, så att du får in luft. Lägg gärna i lite extra mask emellanåt.
  • En trädgårdskompost blir lätt för torr och behöver vattnas, annars kommer myror. Du behöver också med jämna mellanrum tillsätta något energirikt material som gräsklipp eller gödsel. Lite utspädd urin kan också hällas på för att få fart på processen.
  • När komposten är ungefär en meter hög börjar du på nästa behållare. Gräv om och lämna orörd ett par år. Täcker du med halm, så komposteras även toppskiktet.
  • Jord från en trädgårdskompost kan du lägga direkt på rabatterna.

Så gör du Matavfallskompost

  • För en kompost där du kan slänga matrester behöver du en sluten behållare, säker mot fåglar och gnagare. Det ska finnas ett tättslutande lock och botten ska vara försedd med ett metallnät. Gliporna får vara högst en halv centimeter stora.
  • Ska processen hållas i gång på vintern krävs att komposten är isolerad. Det är oftast ett krav i tättbebyggt område. Det kallas varmkompost. Minst 50 liter per person är lagom. En med roterande behållare behöver inte vara lika stor.
  • En varmkompost som står på marken bottnas med ett lager ris för att få luft och lite halvt förmultnad kompost för att få i gång processen.
  • Finfördela hushållsavfallet. Hela limpor och råa potatisar tar tid att förmultna och börjar lukta.
  • Strö över torrt material varje gång du lagt på rester från köket. Flis från kompostkvarn, kutterspån, torra löv eller färdigt kompostströ från påse går bra. En blöt kompost börjar lukta och du riskerar att grannarna klagar.
  • Låt en grep stå vid komposten, så att du kan röra om och lufta komposten någon gång i veckan.
  • Efter ungefär ett år kan du tömma komposten och efterkompostera materialet ytterligare något år. Det kan du göra i en vanlig trädgårdskompost. Sila bort det grova först, som kan få kompostera ytterligare. En brödback från butiken går bra, kanske kan du be att få köpa en.
  • Kompost av matavfall måste blandas upp med jord innan det läggs i rabatterna, annars blir det för näringsrikt.

Om du lägger vissna löv, ogräs och kvistar i ett hörn av trädgården blir det förr eller senare jord, med betoning på senare. Det är naturens lag. Vill du skynda på processen behövs bara lite jobb till, så förvandlas snabbt trädgårdens skräp till guld.
Det är inte framför allt för näringens skull man har trädgårdskompost, utan för att den jord du får har så fin struktur. Sätter du till lite naturgödsel har du en perfekt bas för allt som växer.

En trädgårdskompost, eller snarare de 2–3 stycken som behövs, är en lätt match att fixa. Några pallkragar på hög är allt som behövs och du är i gång. Sedan gäller det att finfördela och varva olika material, men även om du sköter din kompost tar det två–tre år att få färdig jord av ditt trädgårdsavfall. Bråttom är inte ett av de vanligaste orden i trädgården.
Vill du även kompostera matavfall behövs en sluten behållare. Det kallas varmkompost. Processen går snabbare, eftersom det handlar om mer energirikt material, men det krävs också lite mer eftertanke.

Bor du inom tättbebyggt område krävs att du anmäler varmkomposten till kommunen. Det kostar ingenting, men det finns vissa regler du måste följa.
Det kan skilja lite grand, men oftast handlar det om att kompostbehållaren ska vara säkrad mot gnagardjur och fåglar och att den ska vara isolerad med till exempel frigolit. Nedbrytnings­processen ska kunna pågå även under vintern. På en del platser kan du få nedsatt avgift för sophantering.
Regeringen har satt upp som ett av sina miljömål för sopor att 35 procent av allt komposterbart avfall ska tas om hand och många kommuner har kommit i gång med separat insamling.
Tycker du det verkar besvärligt att kompostera? Tänk om. Har du väl startat din kompost är det en fascinerande känsla att sätta ner händerna i den varma kompostmyllan för att kolla att processen pågår.

Håll koll på ogräset

Ogräs hör hemma i komposten, men håll lite koll! Ogräs som sprids med frön är inte så besvärliga, men undvik stora mängder ogräs som har gått i frö. Fröna dör i regel inte, inte ens i en varmkompost. Får de stor spridning med kompostjord bäddar du för ett elände i rabatterna. Till fröogräs hör till exempel hönsarv (nate), lomme, penningört och alla mållor.
Ogräs som sprids med rötter är besvärligare, som maskros, tistel och kvickrot. Ett knep är att först lägga renset i en svart plastsäck, som du sticker hål i. Låt den ligga
i solen ett par månader på sommaren, så kokar rötterna sönder. Sedan kan du lägga innehållet i komposten.

Annons
Scroll to Top