• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Lappland in på knuten

    I Renträsk bjuds naturen in i trädgården. Med vilda växter och fågelholkar inpå knuten trivs såväl djur som människor. Dessutom får gamla lappländska föremål en helt ny användning.

    Anita Rehnberg med en trätunna i gammal tunnbindningsteknik, samma modell som i Linnéträdgården i Uppsala. Tillverkas av Östen Vallsten i Vuotner.
    Foto: Susanna Rosén

    Betongrör som grävts ner i marken blir utmärkta odlingskärl för luktärter och andra ettåriga klätterväxter. En upphöjd jordbädd värms snabbare.
    Foto: Susanna Rosén

    En gammal not förvandlades till en hängmatta där man kan vila med utsikt över nejden. Flötena av trä blev en dekorativ frans.
    Foto: Susanna Rosén

    Anita och Einar Rehnberg bor i Renträsk öster om Arvidsjaur i hjärtat av Lappland. Trädgården ligger i zon 7, men det soliga läget i sydsluttningen och skyddande barrskog i norr gör klimatet mer gynnsamt.
    Det höga läget på sydsluttningen gör att man från trädgården har en härlig utsikt över sjön och vida ängsmarker med vilda blommor under högsommaren. Bara en gärdsgård markerar gränsen.

    Egentligen är det familjens sommarställe men närheten till Arvidsjaur gör att Anita och Einar tillbringar mycket tid där. Det gör också att de behållit lite av sommarstugekaraktären genom att låta en del av tomten förbli naturtomt. Vilda växter tillåts titta fram här och där och samsas med odlade växter.

    Den soliga sluttningen och den väldränerade och ganska magra marken gör att ängsblommor trivs. Här växer prästkragar och midsommarblomster. Och det är inte vilket midsommarblomster som helst. I stället för den purpurlila färg vi är vana vid blommar det här i vitt. I planteringarna växer också styvmorsviol som gärna frösår sig och kan dyka upp lite varstans.
    Perenner växer framför allt i en rabatt som ligger som en ö i gräsmattan och i mullbänken framför ett av husen. Många av växterna kommer från vänner och bekanta. Bor man i Arvidsjaur är det långt till närmaste plantskola och därför delar man ofta med sig av vad man har, och frösår själv. Ettåriga växter förkultiveras tidigt på våren och planteras i olika planteringskärl, bland annat gamla bruksföremål från trakten.

    De långa ljusa nätterna gör att grönsakerna växer snabbt när de kommer i gång under högsommaren. I trädgårdslandet odlas morötter, rädisor och rödbetor som blir råvaror i köket. Förutom den självskrivna mandelpotatisen odlar de också Belona. Det är den runda sort som Anita tycker blir bäst hos dem.
    Vid sidan om svarta vinbär och jordgubbar växer vildhallon. De har flyttats in i trädgården och jorden gör att bären blir större i trädgården än de som växer utanför tomtgränsen.
    Örter odlas som kryddor i matlagningen. Förutom gräslök, dill och persilja också citronmeliss som snällt övervintrar år från år. Anita är mycket matlagningsintresserad och lagar gärna mat av lappländska råvaror från naturen.

    I norra Sverige blir grönsaker dessutom vackra. Här har man inte samma problem med skadedjur som längre söderut. När hösten kommer kan marken frysa ganska snabbt. Det gör att det blir bråda tider när det är dags att skörda.
    Det är en trädgård att umgås i, med gott om sittplatser, ja till och med sköna liggplatser. En gammal not som använts för fiske har gjorts om till en hängmatta. Kvar finns de gamla flötena av trä, som en vacker bård längs kanterna. En av uteplatserna pryds av järnstolpar och kättingar som avgränsning, ett minne från timmerflottningen på älvarna.

    Fynd från skogen står som stilleben vid husväggen eller som dekoration vid uteplatsen: vrilar, gamla rötter eller vackert formade stenar. Gamla bruksföremål eller nytillverkade enligt gammal förebild används, förutom till planteringkärl, också till fågelholkar eller prydnad.
    Kluvna stockar som vilar på stora rötter har blivit en praktisk bänk. Likaså vilar bordsskivan på en stor trädrot. För att virket inte ska förstöras av väder och vind har Anita strukit det med trätjära. Det är en blandning av lika delar kokt linolja, balsamterpentin och tjära som brukar kallas Roslagsmahogny. Den ger träet en vacker brunton samtidigt som det skyddas.

    På bron står en stol som tillverkats av rönn, ett av de vanligaste lövträden i trakten. Till och med barken finns kvar på stolen.
    Stenar som slipats av inlandsisen har också tagits tillvara. Uteplatsen har kantas med en rad av runda stenar för att hålla gruset på plats.
    I trädgården, som är 2 400 kvadratmeter, finns flera timrade hus. Det äldsta är själva boningshuset. Det har stått där sedan 1848 och var från början en bagarstuga. Övriga hus har flyttats dit senare eller är nybyggda.
    Trots olika ålder har de alla en vacker grå patina. För att de nyare husen snabbt skulle få den där fina gråtonen har Anita hjälpt till genom att stryka timret med järnvitriol.

    Så får du ett mer gynnsamt klimat

    • Rama in trädgården med höga buskage eller plank/mur som skydd mot kalla vindar.
    • Odla i lådor. Upphöjda odlingsbäddar gör att jorden värms upp fortare på våren, samtidigt som dräneringen blir bättre.
    • Rensa inte i planteringarna på hösten, utan låta de vissna växterna ligga kvar som ett värmande täcke till våren.
    • Väldränerad jord. Ju luftigare en jord är desto bättre förutsättningar för att övervintra. Ofta är det vinterfukten som gör att växter får svårt att klara vintern.
    • Stora stenar ger ett bättre mikroklimat.

    Trotsa zonerna!

    Se inte zonindelningen som en begränsning utan snarare en vägledning. Fler växter än man tror klarar nämligen klimatet i norr.
    Ofta har man inte testat växters härdighet och vågar inte sätta högre zoner i plantskolekatalogerna. Ett större problem är att få tag i växterna eftersom utbudet i plantskolorna i norr är begränsat. Men i och med internet öppnas en ny värld.
    Hur växterna övervintrar har också att göra med hur skyddad tomten är, om den ligger i en södersluttning, närheten till vattendrag och vilken typ av jord man har. Ofta kan man ha flera zoner på samma tomt.
    Men något som norra Sverige har, och som ofta saknas längre söderut, är ett tjockt snötäcke. Det ger ett utmärkt skydd.

    Av: Susanna Rosén

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!