Tolv procent av svenskarna uppger att de någon gång hamnat i tvist om hur ett arv ska fördelas. Även relationsrelaterade frågor som separation, skilsmässa, äktenskapsförord, samboavtal eller liknande är vanliga orsaker till tvister. Detta enligt en undersökning utförd av Kantar Sifo på uppdrag av Familjens Jurist.
– Reglerna för arv är egentligen ganska logiska i Sverige, men mycket kan ju hända. Det kan förekomma gåvor, testamente som ändrar arvsordningen och annat som komplicerar saker, säger Arne Larsson som varit jurist i över 30 år och är anställd på Familjens Jurist.
– När exempelvis barn bråkar om arv skulle jag säga att det oftast är föräldrarnas fel. Man har förmodligen behandlat barnen orättvist på något sätt, vilket kan få enorma konsekvenser för inbördes relationer och orsaka stora slitningar mellan släktingar.
LÄS ÄVEN: Britt, 47: ”Vi syskon har slutat prata med varandra på grund av arvet”
Tvister inte ovanliga
Kanske har man till exempel gett bort pengar som gåva till ett barn men inte kompenserat det andra. Arvstvister är tyvärr inte helt ovanliga, säger Arne Larsson, och räknar upp saker som kan få släktingar att börja bråka.
– Det vanligaste är att man vill ha ut sin laglott från gåvor. Det innebär att man vill ha rätt till halva sitt arv, trots att exempelvis ens föräldrar gett bort allting före sin död. Kanske har de skrivit över sitt hus på ett av barnen eller skänkt värdefull konst till en släkting. Man kan också ha fört över tillgångar makar emellan. Pappan har kanske fört över alla tillgångar till sin nya fru och barnen från tidigare förhållande anser att de inte får det arv de har rätt till.
– Det händer också att man bråkar om testamenten. Man kanske upplever att testamentet är felaktigt eller är misstänksam på hur det egentligen tillkommit. Man kanske är rädd för att personen som skrev det påverkats av någon annan, eller att hen var dement eller sjuk och inte helt medveten om vad hen gjorde.
Gräl om värdet
– Man kan även bråka om värdefrågor, alltså vad saker och ting är värda. Man vill till exempel ha ut sin laglott från en gåva, men vad är gåvan egentligen värd? Det kan man gräla om.
Vad finns det för vanliga missuppfattningar som kan orsaka en arvstvist?
– Samboavtal, att sambor vill skydda varandra genom ett avtal. Vad många inte förstår är att ett samboavtal motsvarar ett äktenskapsförord om man är gift. Genom att skriva samboavtal har man avtalat bort sambolagens regler om bodelning. Det kan verkligen ställa till det efter partnerns död och kanske göra att man inte kan bo kvar i bostaden och att det blir bråk om arv.
– Vill man skydda varandra om någon dör ska man skriva testamente, det är ett skydd. Finns det barn har de förstås laglottsrätt, men sambon får i alla fall ärva hälften.
LÄS ÄVEN: Arv och testamente: Ord som är bra att kunna
Andra missuppfattningar kan vara att man tror att man har arvsrätt men inte har det. Det kan vara två makar utan barn och när exempelvis kvinnan avlider tycker syskonbarnen att det är konstigt att de inte får ärva sin moster direkt utan är tvungna att vänta tills morbror också är död. Men så ser lagen ut.
Det finns också de som tror att man kan bestämma över fördelningen efter dödsfall på annat sätt än genom testamente.
– Man kanske sätter post it-lappar på föremål i hemmet med namn på personer som man vill ska ärva. Men det gäller inte eftersom det inte är ett testamente. Man bör istället skriva ett testamente och specificera vem man vill ska ärva vad.
