”Soft girl”-trenden – kvinnofälla eller skön tid för mjuka värden?

Familjens självklara nav, ­kvinnofälla eller lyxliv – uppfattningen om hemmafrun har sett olika ut genom tiderna. Men hur var det egentligen att leva som hemmafru? Och är idealet på väg tillbaka i form av den nya trenden ”soft girls”?

I det gamla bondesamhället var både kvinnan och mannen yrkesverksamma då de hjälptes åt att ta hand om gården, men detta förändrades när samhället industrialiserades. Kvinnorna stannade i hemmet medan männen lönearbetade. Dels för att många arbetsuppgifter inte ansågs lämpliga för kvinnor, men framförallt för att hushållsarbetet och barnpassningen var en heltidssysselsättning. Sjuttiotalets reformer, utbyggnaden av daghem och borttagandet av sambeskattningen möjliggjorde sedan att även kvinnorna kunde komma ut på arbetsmarknaden och börja dela hushållssysslorna och barnskötandet med männen.

Enligt Catrin Lundström, biträdande professor och docent i sociologi, är klass­aspekten viktig när vi talar om åren då hemmafrun blev allt mer vanlig, samt en ekonomi som rymmer en fru i hemmet. Efter andra världskriget växte Sveriges ekonomi samtidigt som västvärldens fokus skiftade från produktion till konsumtion.

– När Sverige blev rikare blev hemmafrun den perfekta lösningen på allt: kärnfamiljsideal, konsumtionsindustrin, fördelningen av betalt och obetalt arbete, det goda hemmet och den framväxande medelklassens behov, säger Catrin Lundström.

Under 1950-talet toppade antalet hemmafruar i Sverige för att sedan långsamt börja försvinna när kvinnorna tog sig ut på arbetsmarknaden. Att även kvinnor skulle arbeta var sedan normen i flera årtionden innan pendeln långsamt började svänga igen under 2000-talet.


LÄS ÄVEN: Hemmafrun Gun-Britt minns: ”Jag har aldrig ångrat att jag var hemma med barnen”


Ekonomiskt beroende

Men nu är det inte hårt arbete med att hålla hemmet i trim och passa upp på man och barn det handlar om – nu börjar en ny typ av hemmafruideal växa fram. Den nya trenden ”soft girls” syftar till att unga kvinnor ska ta det lugnt, bli försörjda och ägna sig åt mjuka värden.

– Trenden började som ett TikTok-fenomen bland unga kvinnor i Nigeria och då som ett slags uppror mot den starka och hårt arbetande kvinnan, som förväntas klara av allt. Frågan om en jämställd balans mellan familj och arbete är ännu inte löst, men det uppenbara problemet är att kvinnorna inte blir ekonomiskt oberoende, med allt vad det innebär för jämställdheten och kvinnors självständighet. I ett sådant samhälle får kvinnor mindre att säga till om, både i det offentliga och i sina privata liv. I samma stund som kvinnor återvänder till hemmet, utan att egentligen behöva det, upphör välfärdsstaten att existera, drastiskt uttryckt, eftersom den då blir överflödig. Det är ett faktum som måste tas med i beräkningen, säger Catrin.

”Det går inte att vara jämställda i ett ekonomiskt ojämställt samhälle”

Nu har uttrycken ”soft wifes” och ”soft girls” börjat få fäste även i Sverige och debatten förs om detta ska ses som en katastrof för feminismen eller som ett sätt att göra upp med prestationsprinsessan och den psykiska ohälsan som breder ut sig bland unga.

– Unga kvinnor verkar längta efter att på heltid ägna sig åt det obetalda arbete som de enligt statistiken fortfarande ändå tar ett större ansvar för. Att få softa blir på så vis ett sätt att ägna sig åt ett arbete snarare än dubbelarbete. Men det går inte att vara jämställda i ett ekonomiskt ojämställt samhälle. Dessutom handlar det aldrig enbart om pengar, utan även makt, kontroll och förtryck. Så har det alltid varit och det finns inget som tyder på att det kommer att förändras. En balans måste bygga på en annan fördelning där alla, även männen, arbetar mindre, konsumerar mindre och får mer tid över till annat. Men det kräver genomgripande förändringar av samhället, inte att kvinnor återvänder till spisen, säger Catrin.

Hemmafruns uppgång och fall

1920 Begreppet hemmafru uppkommer. Många arbetsuppgifter anses inte lämpliga för kvinnor medan hushålls­arbete och barnpassning är en heltidssyssla.

1930 Industrialiseringen får många att söka sig till städerna. Männen börjar lönearbeta utanför hemmet, medan kvinnorna ansvarar för hushållet och försörjs ekonomiskt av sina män.

1940 Under kriget behövs kvinnorna både som husmödrar och som arbetskraft. Hemmens forsknings­institut (HFI) grundas för att rationalisera hushålls­arbetet och höja statusen.

1950 Antalet hemmafruar når sin topp, det finns över ­1 miljon hemmafruar i Sverige.

1960 Hemmafruidealet och könsrollerna ifrågasätts när den moderna jämställdhetspolitiken växer fram. Kvinnorörelsen kräver sociala reformer som daghem, fri abort och lika lön.

1970 Den offentliga sektorn och barnomsorgen byggs ut, kvinnors rätt till förvärvsarbete skrivs in i lagen och föräldra­försäkringen införs.

1980 Alla yrken öppnas för kvinnor och förskola ska finnas tillgänglig för alla barn från 1,5 år till skolåldern.

1990 Antalet hemmafruar är nu cirka 80 000 och fortsätter att sjunka. Mycket jobb läggs på att öka jämställdheten av arbetsfördelningen i hemmen. Det omdiskuterade vårdnadsbidraget införs.

2000 Livet som hemmafru glamouriseras i tv-serier och på sociala medier och målas upp som lyxliv. RUT-avdraget införs.

2010 Hemmatrenden med bakning och hemlagad mat bli starkare, med det också på sina håll ett ideal som på många sätt påminner om den äldre tidens hemmafru.

2020 Många yngre kvinnor är återigen positivt inställda till tanken att vara hemmafru och begreppet ”soft girls” börjar växa fram.

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top