Vi ställde åtta frågor till Albin Aronsson, forskare vid enheten för säkerhetspolitik med inriktning på Nato, vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
1. Hur stort är det att Sverige går med i Nato?
– För första gången i mannaminne ska Sverige ingå i en försvarsallians – det är stort, det går inte att komma ifrån. Men Natomedlemskapet kommer nog framför allt att märkas för oss som jobbar med frågorna. För gemene man syns det mer i det lilla: Skolelever får uppdaterade skolböcker, och den som till exempel jobbar som säkerhetsansvarig på Ica kan behöva sätta sig in i Nato lite mer ingående. På det stora hela är medlemskapet en identitetsfråga, jämförbar med hur det var när vi gick med i EU. Då blev Sverige också en del av något större. Nato kan sägas vara den beväpnade motsvarigheten till EU.
2. Kommer fler utländska soldater promenera på gatorna i Gamla stan i Stockholm framöver?
– Till viss del är de redan där. Samarbetet med Nato har kraftigt förstärkts sedan nittiotalet, och Sverige har deltagit i samtliga Natoledda insatser som har ägt rum de senaste decennierna. På många sätt är vi alltså redan välintegrerade i alliansen, utan att vi för den skull har kunnat påverka de beslut som har fattats. I och med Natointrädet kommer vi att se fler utländska soldater i Gamla stan, och kanske framför allt på andra – mer militärstrategiskt intressanta – platser. Det ökade antalet soldater är inte bara en konsekvens av Natomedlemskapet, utan handlar också om det försämrade säkerhetspolitiska läget.
LÄS ÄVEN: Korngrynsgröt och kristidskaka – Marie lagar mat som under ransoneringen
3. Kommer vi att se krigsskepp i de svenska hamnarna?
– Ja, det kommer att ske fler övningar både i Östersjön och på västkusten. Inte minst i Göteborg, som är Sveriges viktigaste hamn. En stor del av alla varor som importeras till Sverige kommer via Göteborg. Redan nu finns militär på plats, men övervakningen kommer att öka i omfattning. Länderna som ingår i alliansen behöver öva och gemensamt stärka förmågan att möta fientliga angrepp. Ett färskt exempel är när det brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth kom till Göteborg tidigare i höstas. Det är ett av de största örlogsfartyg som har besökt Sverige, och fartyget deltog i övningar med svenska marinen och flyget. På fartyget stod stridsflygplanen på rad, det var ganska symboliskt. Sådana här besök handlar nämligen både om övning och uppvisning. Medlemsländerna vill visa att det finns militära resurser att försvara oss om nu någon skulle vara elak mot oss.
Varför går Sverige med i Nato?
- När Ryssland anföll Ukraina 2022 blev många i Sverige oroliga för vad som skulle hända om Ryssland också började kriga mot Sverige.
- Den svenska regeringen, och de flesta i riksdagen, menar att Nato är bästa sättet att skydda Sverige från krig.
- Om Sverige är med i Nato och vi blir angripna ska enligt Natofördraget de andra medlemmarna hjälpa oss – det är vad Nato handlar om. Förhoppningen är dock att inget annat land ska våga angripa Sverige om vi är en del av Nato.
4. Blir det värnplikt för alla nu?
– Vi har redan allmän värnplikt, men alla gör inte värnplikten. Antalet har dock ökat de senaste åren, och målet är 8 000 nya värnpliktiga varje år. Natomedlemskapet kan leda till att fler faktiskt vill göra värnplikten. När det är allvarligt läge brukar människor känna att de vill bidra. Förutom värnplikten har vi civil beredskap. För bara några decennier sedan var Sverige väldigt militariserat och det var vanligt att människor hade krigsuppgifter. Vi kommer nog inte tillbaka till den tidens nivåer, men helt klart kommer den civila beredskapen att öka. Fler och fler kommer att få civila krigsplaceringar. Om du är planeringsansvarig på Värmdö kommun så kan du räkna med att du kommer att få en krigsplacering.
5. Måste Sverige kriga för ett annat Natoland?
– Nato är nog mest känt för artikel 5 i det nordatlantiska fördraget. Den innebär att om ett land börjar kriga mot ett av Natos medlemsländer så ska alla Natoländer hjälpa det attackerade landet enligt principen ”en för alla, alla för en.” Alla länder ska bidra, det är vad hela Natos trovärdighet bygger på. Nato själv har inga offensiva avsikter. Det är en försvarsallians.
LÄS ÄVEN: Kommer maten att ta slut? Så välfyllt är det blågula skafferiet
6. Kan mitt barn som gör värnplikten bli skickad till ett annat Natoland som hamnar i krig?
– Sverige ska hjälpa till med väpnad makt om ett annat Natoland blir angripet, det är själva grundidén. Sen är det upp till regeringen att bestämma exakt hur vi ämnar bistå våra alliansmedlemmar. Värnpliktiga påverkas i ganska liten utsträckning, det är inte dem man skickar utomlands. I så fall handlar det om anställd militär personal. Skulle det däremot bli krig i Sverige, ja, då skulle värnpliktiga kunna behöva strida tillsammans med andra Natoländer på svensk mark, i luften eller på sjön.
7. Får Nato etablera militärbaser på svensk mark?
– Medlemmarna får själva bestämma om andra Natoländer ska få skicka vapen och militärer till deras land. Det är alltså upp till regeringen att bestämma.
8. Får Nato placera kärnvapen i Sverige?
– Nato har inga kärnvapen, däremot har tre Natoländer kärnvapen – USA, Storbritannien och Frankrike. USA har placerat kärnvapen i Tyskland, Nederländerna, Belgien, Italien och Turkiet. Men sedan kalla kriget tog slut har antalet amerikanska kärnvapen i Europa kraftigt minskats. Norge, som är med i Nato, har sagt att Natoländer inte får ha kärnvapen på norsk mark under fredstid. Danmark har sagt samma sak om sitt land, utom på Grönland som är ett undantag. Dessa länders regeringar kan dock när som helst ändra sig kring detta.
Vad återstår innan Sverige blir medlem i Nato?
- När samtliga medlemsländer har ratificerat Sveriges anslutningsprotokoll blir Sverige medlem i Nato. När detta skrivs har 30 av alliansens 31 medlemmar godkänt Sveriges ansökan. Ungern återstår.
- Ungerns president Orbán har tyckt att det inte är så bråttom att säga ja till Sveriges ansökan. Han har sagt att han inte ser något hot mot Sveriges säkerhet.
- Turkiets president Erdogan sa länge nej till Sveriges ansökan om medlemskap. Han har sagt att Sverige stödjer terrorism, han har också varit kritisk mot den senaste tidens koranbränningar i Sverige. Men i juli sa Erdogan att Turkiet kommer att godkänna Sverige som medlem i Nato, och den 25 januari skrev han under beslutet.
