Har du en favoritstrand vid Medelhavet? Eller drömmer du dig hellre till en älskad fjällsjö längs Kungsleden? Är den där dinern i New York ett årligt måste?
Oavsett resmål, i framtiden kommer du inte säkert att välja lika. Allt förändras, både vart vi reser och hur, och det gäller såväl transporter till jobb och skola som de rena nöjestripperna.
3 miljarder resor år 2050
Tre faktorer avgör:
- Klimatförändringarna.
- Energibristen.
- Hisnande ny teknik.
Allt är redan på plats, men med blicken runt 30 år framåt blir scenariot nästan overkligt – speciellt som vi förväntas resa mer i framtiden. FN:s organ World Tourism Organization spår att antalet turistresor kan öka från dagens omkring 1,5 miljarder till ca 3 miljarder 2050, om nuvarande trender håller i sig. Länder utanför västvärlden, i Sydamerika, Asien – inte minst Kina – blir allt rikare och kommer att resa mycket, mycket mer.
Klimatförändringar hör jorden till, men det speciella med dem vi ser nu är hastigheten. Vad som förr tog tiotusentals år sker inom loppet av 50-100 år.
Medelhavet för varmt för semester
De senaste åren har enorma värmeböljor gjort stora delar av Sydeuropa periodvis outhärdligt, med temperaturer runt och över 40 grader. Runt 2050 kan hettan bli permanent sommartid menar många forskare. Medelhavet blir helt enkelt för varmt för semester.
På samma sätt kan många ö-paradis försvinna som resmål när haven stiger.
Turistströmmarna vänder då: Sydlänningar söker sig norrut, kanske till Sverige, där vi själva njuter av 30-gradig sommarvärme vid våra sjöar. Alperna kan vara snöfria med tusen och åter tusen rostiga skidliftar som minne. Slalomåkarna samlas i stället i Uralbergen eller norra Kanada.
Tåg i rör
Energibrist, framför allt på fossila bränslen, kommer 2050 att ha tvingat fram både nya och förbättrade färdmedel. Solcellsdrivna flygplan finns redan, men framför allt kommer framtidens flygande ske med ännu större och energibesparande jetplan än idag.
I Kina och Japan rullar magnettåg, Maglev, i hastigheter nära 500 km i timmen, men framtida teknik med liknande tåg i rör (utan luftmotstånd) kan dubbla farten och spräcka ljudvallen. Målet på sikt är Mach 4 – 4 000 km i timmen.
Till havs lär segel eller vindkraftverk på fartyg bli allt vanligare. Det svenska projektet Oceanbird ska segla som prototyp 2024, och 2026 kunna frakta 7 000 bilar till USA på tolv dagar.
Egen bil blir lyx
För alla längre resor, oavsett turism eller business, ligger tekniken långt fram med smarta och miljövänliga lösningar. Där det är trångt om ytan, som i städer, är utmaningarna annorlunda. Elbilar kan sänka utsläpp men tar lika stor plats som bensindrivna, och parkering lär bara bli dyrare.
I framtiden är egen bil en större lyx än idag. Bilpooler blir en del av lösningen, där fordonen används långt mer effektivt. Cyklar och elcyklar är givna transportmedel 2050, likaså kommer vi att promenera mer. Men den stora knuten är hur vi ska kombinera olika typer av färdmedel utan egna bilar.
Bråttom? Ring efter en lufttaxi!
En smått hisnande transportmöjlighet i städer blir lufttaxi. System med pilotlösa drönartransporter prövas redan i Singapore av tyska företaget Volocopter. Drönaren är eldriven och tyst, och ambitionen är att de på sikt ska kunna transportera 10 000-tals passagerare varje timme, och inte bli dyrare än en taxi på gatan. Räckvidden är tre mil på varje laddning – väl anpassat för pendeltrafik till flygplatser utanför städer.
Krav på bekvämlighet
På forskningsinstitutet RISE i Borås forskar man kring det: att hitta lösningar för samordning av elcyklar, pendeltåg, självkörande bussar och andra transportmöjligheter, så att resorna framför allt blir bekvämare, billigare och enklare än idag.
En enda app i mobilen ska kunna användas för alla färdmedel och betalning för hela resan.
”Den sista kilometern” är ett viktigt begrepp i sammanhanget. Med den nya tekniken följer att vi själva förändras och får nya beteenden och önskemål. Till dem hör bekvämlighet, och våra krav på det förväntas öka. Att bygga ut tunnelbanor och järnvägar räcker inte, vi vill resa skönt och tryggt även den sista biten till önskad port.
Elsparkcyklar förbjudna
Det är en knepig uppgift, ett exempel är elsparkcyklarna som troddes lösa just det, och gjorde det för stora grupper stadstrafikanter. För andra blev elsparkarna en förbannelse, de slängdes hursomhelst på trottoarerna och låg i vägen för äldre, handikappade och synskadade. Bilister tyckte de blev en trafikfara. Idag är elsparkar begränsade eller förbjudna i de flesta större städer i Europa.
Svensk bakom luftmoppen
Företaget Jetson med svenske Peter Ternström som en av grundarna har skapat världens första luftmoppe. Den är en mix av ultralätt flygplan och drönare och startar och landar som en helikopter, rakt upp och rakt ned. Jetson One som farkosten heter kan flyga i 20 minuter med förare. Redan nu går den att beställa för leverans 2024, men priset är högt: 750 000 kr.
Kravet på bekvämlighet kommer paradoxalt nog inte att öka på alla resor. Våra semestervanor förväntas gå delvis åt motsatt håll, där ursprunglighet, otillgänglighet och ”äkta” upplevelser premieras. Weekendresor till identiska städer går bort, i stället reser vi färre gånger men stannar längre.
Anledningen är globaliseringen som gör att alla länder liknar varandra allt mer. De insatta i resebranschen spår att vi tröttnar på att få samma hamburgare, pooler och dykarkurser överallt i världen, och söker oss till det mer exklusiva i naturen.
Naturen orkar inte
Trenden finns redan, med massbestigningar av Mount Everest, 2050 har liknande äventyr blivit semestermål – om vi inte fördärvat för mycket av planeten redan då.
Den älskade lilla sjön vid Kungsleden kanske blir en omöjlig vandring? Svenska Turistföreningen har redan beslutat stänga stugor för att för många hemestrare sökt sig till fjällvärldens enslighet.
Naturen har inte orkat med. Men framtiden kommer med nya lösningar. Inom kort kan du ta luftmoped direkt till Kebnekaises topp, och slippa slita på både kängor och fjällstigar.
Självkörande bilar och bussar har kört fast
Självkörande bilar och bussar utvecklas i rasande fart, men allt fler hinder tornar upp sig. Fördelarna med självkörande fordon är att de kan minska utsläppen med mjukare körning, ge effektivare trafiksystem, och i teorin kunna bli säkrare än förarstyrda bilar. Den mänskliga faktorn är den viktigaste bakom bilolyckor, och en självkörande bil behöver heller inte pausa för toabesök eller bensträckare.
Men det bilindustrin trodde skulle vara klart redan nu har skjutits långt in i framtiden. Ett problem är den enorma mängd data som bilarna måste hantera, dels från kameror och sensorer på fordonen, men också från centraler och satelliter som övervakar trafikflödet. I Holland har forskargruppen Emissions Analytics räknat på vad som krävs – och jo, datakraften kan man få fram, men den kräver oerhört mycket energi. I en vanlig elbil skulle räckvidden sjunka från normala 40 mil till sju mil när datorerna tagit sitt.