Experten: Så tacklar du din klimatångest

2007 hamnade uttrycket klimatångest på Språkrådets nyordslista. Idag är det ett vardagsord, ofta galghumoristiskt använt. ”Det här ger mig klimatångest” muttrar väninnan när hon pillar fram lilla hämtsalladen ur en massa plast och papper. Men undertonen är allvarlig och rejäl ångest har slagit klorna i många i takt med att vädret blir mer nyckfullt.

Samtidigt har det tvärvetenskapliga ämnet klimatpsykologi fått mer uppmärksamhet. Varför agerar vi inte när läget är så akut? Det visar sig finnas flera psykologiska mekanismer som sätter käppar i hjulet.

– Människan har olika mentala överlevnadsstrategier, exempelvis verkar det inbyggt i oss att tro att framtiden ska bli bättre, inte sämre. Och även om vi teoretiskt vet att saker kan gå illa så tror vi inte att det kommer att drabba just oss utan att bränder, orkaner och matbrist kommer att utspela sig någon annanstans, säger Kali Andersson.

LÄS ÄVEN: Våga välja tåget nästa gång du reser – det går som på räls

Hon driver tillsammans med tre kollegor företaget Klimatpsykologerna. De har också skrivit boken ”Klimatpsykologi” om känslornas betydelse i klimatsammanhang och hur de kan hjälpa eller stjälpa ett miljövänligt beteende.

– Ju mer man lär sig om klimat och miljö desto starkare känslor brukar väckas hos en. Vi har börjat tala om eko-känslor eftersom det handlar om mer än ångest, säger Kali Andersson.

Det kan vara sorg över att arter dör och skogar skövlas. Det kan vara frustration över att andra inte tycks fatta hur illa det är ställt. Förvirring över att det händer så lite trots att samhällets toppar säger sig ta frågan på största allvar. Eller ilska över att grannarna badar bubbelpool medan man själv blixtduschar och avstår all energianvändning man kan.

Lurar oss själva

Men vi kan också uppleva positiva känslor som beslutsamhet, meningsfullhet, hopp och gemenskap. De kan väckas när vi skrider till handling. Då bryter vi den ångest som beror på att vi inte gör det vi vet att vi borde göra.

Dock är klimat- och natur-krisen så stor och komplex att här finns massor av beteendefällor. En är att vi tenderar att överskatta betydelsen av våra miljöåtgärder, en annan att vi silar mygg och sväljer kameler, dvs gör saker med viss positiv miljöeffekt som vida överskuggas av andra med negativ effekt.

– Det gäller att tänka efter vad som gör störst och mest långsiktig nytta. Att nitiskt sopsortera, ta med tygkasse till affären och släcka lampor är givetvis bra men de miljövinsterna utraderas många gånger om av en enda flygresa, konstaterar Kali Andersson.

LÄS ÄVEN: Ät upp – bästa sättet att spara pengar och miljö

Vi är bra på att lura oss själva, eller snarare dåliga på att kolla upp fakta. Vi känner oss kanske duktiga när vi köper kläder i ekologiska material men bortser från att även de orsakar stora utsläpp och att vi i stället borde dra ner all klädkonsumtion rejält. Vi lägger en påse närodlade Krav-tomater i shoppingvagnen och tror att de på något magiskt sätt ska sänka det ekologiska fotavtrycket på allt som ligger i vagnen.

Utbilda dig i frågan

Så läs på. Men se också upp för att lägga precis all tid och kraft på din personliga livsföring. Om du gör de viktigaste livsstilsförändringarna har det sedan bara marginell effekt att gå vidare och klimatsanera varje detalj i din vardag.

Kali Andersson har själv varit där. Cykelpendlat långa sträckor, gjort sitt eget schampo av rågmjöl, dumpstrat sin veganska mat ur containers osv. Klimatklokt alltihop. Men klimatperfektionism gör oss lätt utmattade och deprimerade. Hon menar att vi behöver ransonera orken och tänka mer strategiskt.

– Så mitt främsta råd är att gå ihop med andra och göra saker som kan få större effekt. Forskning visar också att socialt stöd är en av de viktigaste faktorerna för att bygga psykisk motståndskraft mot nedbrytande känslor.

LÄS ÄVEN: 8 enkla sätt att ta vara på rester – spara tusenlappar

Var hittar man då sina allierade? Kali Andersson nämner Naturskyddsföreningen, Omställningsnätverket och Fridays for Future som några exempel. Alla behöver inte klistra fast sig på motorvägar, det finns stillsammare metoder, inte minst lokala initiativ som kan handla om samåkning, odling, bytesverksamhet med mera. Det finns även klimatnätverk som speciellt vänder sig till seniorer, kristna, studenter eller andra grupper.

– Man kan bearbeta kommunpolitiker för fler cykelbanor, skriva insändare, höra av sig till riksdagsmän. Eller understödja dem som jobbar för förändring, säger Kali och nämner pensionärsparet som erbjöd övernattning och mat åt tillresta klimatdemonstranter.

– Det var urkomplicerat eftersom gästerna hade många olika matrestriktioner. Men de var så tacksamma att de nästan grät över att det gamla paret hade ansträngt sig så för dem.

Samordnat agerande kan få stor effekt. Forskare har funnit att så få som 3,5–5 procent av en befolkning, som uthålligt engagerar sig i fredliga aktioner, kan få igenom sina krav. Denna lilla grupp har i sin tur personliga kopplingar till många fler som står bakom dem.

Stora klimatstrejker

Sommaren 2019 lyckades det brittiska parlamentet, trots brexitkaos, klubba igenom en ambitiös klimatlag om nollutsläpp av växthusgaser 2050. Beslutet togs efter oroande forskarrapporter men också efter att rörelsen Extinction Rebellion ordnat aktioner där tusentals människor lagt sig på gator och torg och spelat döda.

Dessutom hade stora klimatstrejker ägt rum världen över i Greta Thunbergs efterföljd. Sådant gör intryck på beslutsfattare.

Av samma skäl ägnar sig Kali Andersson och hennes kollegor sällan åt terapisamtal med enstaka klimatdeprimerade personer utan främst åt att nå ut till många genom kurser, föreläsningar eller konsultuppdrag åt företag, organisationer och offentlig sektor.

Varannan orolig

Ett första steg ur ensamhetsbubblan kan vara att börja prata med andra om klimatet. Det är även ett sätt att förändra attityder. Man är kanske rädd att förstöra stämningen på middagsbjudningar eller i lunchrummet. Men undersökningar visar att varannan svensk är mycket orolig för klimatet och ytterligare 34 procent ganska oroliga. Om vi inte pratar med varandra om frågan är det lätt att tro att ingen bryr sig, menar Kali Andersson.

– Vi behöver gå från ensamengagemang till gemensamt engagemang men debatten och klimatråden fokuserar mest på individen. Det här med att agera var och en för sig, ta små steg, så små frön – det har vi inte tid med.

– Sedan gäller det att ha kul också. Det skapar positiva känslor hos dig själv och kommer att inspirera andra att vilja vara med.

8 vanliga psykologiska fallgropar

Habituering

Människans förmåga att vänja sig vid stora, gradvisa förändringar. Efter alla översvämningsrapporter från när och fjärran reagerar vi till slut knappt när en tredjedel av 200-miljonerslandet Pakistan står under vatten.

Förlustaversion

De negativa känslorna när vi förlorar 1 000 kronor är starkare än de positiva när vi vinner 1000 kronor. Förlustaversion gör det jobbigt att avstå saker eller vanor vi redan har.

Intentionsglapp

När man vill, eller vet att man borde göra något men inte gör det.

Effektglapp

Skillnaden mellan en persons avsikter med sina klimatsmarta val och dess faktiska effekter. Man tror gärna att de har större inverkan än de har. Eller så neutraliseras de positiva effekterna av något man unnar sig som har negativa effekter. Se biverkning.

Biverkning

Eller negative spillover. När en ansträngning för miljön leder till att man slappnar av med något annat. Exempelvis att man köper en bränslesnål bil och sedan börjar köra mer. Eller att man blir vegan och tycker att det rättfärdigar att man flyger.

Generalisering

Eller positive spillover. När ett beteende leder till ett annat liknande. I miljösammanhang handlar det ofta om enkla beteenden med begränsad effekt. Vi börjar dricka vatten i stället för mjölk, tycker det gick ganska lätt och går vidare till att ersätta importerade bananer med svenska äpplen.