Pia Cramling: ”Schack har gett mig allt”

– Det är som magi, säger Pia och avslöjar hur smart man egentligen måste vara för att lyckas.

Hon älskade att tänka. Och siffror. Att Pia Cramling skulle börja med schack är på sätt och vis både förvånande och helt väntat. Förvånande – för att hon först tyckte spelet verkade vara tråkigt. Väntat – just för att det är hennes begåvning för huvudräkning som bidragit till att ta henne ända till toppen – alldeles nyligen till en guldmedalj i OS.

– Hemma spelade min pappa mycket schack med min fyra år äldre bror Dan, berättar Pia. Men jag tyckte det inte alls det såg kul ut, de satt där i timmar vid brädet, ett parti höll ju på hur länge som helst.

Pia var snarare ett rastlöst barn som istället gärna hängde på brorsan för att spela fotboll och pingis. Eller när det var dags för andra brädspel i familjen – då var Pia på, men redan då gällde en sak –  att vinna.

När Pia var nio år gammal startades det en lokal schackklubb hemma i Huddinge utanför Stockholm, SK Passanten.

Brorsan gick med direkt och efter lite tjat följde till slut även Pia med.

– Ja, jag gjorde ju nästan allt som Dan gjorde. Han var min idol och förebild.

Det blev ett lyckat möte. Efter första gången var Pia fast. Hon förstod nästan intuitivt schackets språk, hur pjäserna pratade med varandra. 

– Det var som magi. Tänk dig hur det var när du plötsligt knäckt koden för att läsa. Det var samma känsla, en ny värld utan gränser hade öppnats, säger Pia.

Vi möts i Kungsträdgården i Stockholm där det finns ett stort schackspel för utomhusbruk. I schackvärlden är Pia en superkändis, men just nu, i den stressiga lunchrusningen, är det inte många som stannar upp och reagerar över den nästan späda kvinnan som bär runt de stora pjäserna. ”Ta gärna på något med färg” hade fotografen instruerat och Pia bär en elegant kappa i blått, men förklarar:

– Jag har ju alltid varit en sådan som helst inte vill synas, eller sticka ut med mina kläder. Så särskilt mycket färg har jag inte i garderoben.


Många schackspelare är skrockfulla.
– Om jag förlorar tar jag absolut inte på mig på mig samma kläder igen. Och går matchen bra, tar jag till exempel samma väg till spellokalen igen, säger Pia.

Att schacket blev en sådan omedelbar passion, hör också ihop med att det passade Pias kynne. Hon beskriver att hon var en ”oerhört blyg person”, så schacket var perfekt.

– För jag behövde ju inte prata…

Snart började både Pia och hennes bror att vinna, i skol-SM 1976 vann både Pia och Dan sina klasser.

Schacket blev en viktig del av Pias identitet.

– Mitt självförtroende växte med schacket. När jag vann, VAR jag någon. När det å andra sidan inte gick bra kändes det som jag sjönk ihop.

Pia Cramling:

Ålder 59 år. Nästa år fyller hon inte bara jämnt, utan firar 50 år vid brädet. Familj Sambon Juan Bellón, stormästare och femfaldig spansk mästare, dottern Anna Bellón-Cramling. Bor I Stockholm. Gör Spelar schack,”det är min livsstil och passion”. Tittar på Tv-serien “Queen’s gambit”– den är bäst! Den hyllade serien “Queen’s gambit” kom 2020 på Netflix och där får vi följa det fiktiva geniet Beth Harmons väg till att bli schackstjärna.  – Det är inget jag har fått bekräftat, men jag hoppas att författaren kanske har inspirerats lite, lite, lite av mitt möte med Kortjnoj 1982, då var jag bara 19 år gammal, säger Pia.

Meriter Bara 15 år spelade Pia dam-OS i Buenos Aires. 1983 rankades hon som etta på damvärldslistan. 1992 blev hon utnämnd till stormästare alla kategorier, hittills är hon den enda svenska som fått titeln. Då var hon den femte kvinnan i schackhistorien som mottog stormästartiteln. Seger i dam-EM 2003 och 2010. Semifinal i schack-VM 2008 och 2015. Guldmedalj i schack-OS 2022 (tidigare har Pia som bäst fått silver tre gånger och brons tre gånger).

Aktuell Med OS-guld i Chennai, Indien i augusti.

Pia spelade nästan alltid mot killar. Visst fanns det många duktiga svenska tjejer, men så gott som samtliga slutade i tonåren. Pia var en av de få som fortsatte.

– För mig var det bra att möta killar. Jag var tvungen att bli bättre än dem och det gjorde att jag blev en mycket starkare schackspelare.

En kort period tog Pia en paus från schacket för att plugga programmering. Hon flyttade till Malmö och praktiserade på Kockums.

– Men det passade mig inte alls. Jag vantrivdes, och när läraren efter praktiken frågade om vi hade bestämt oss för vad vi ville göra, var jag säker: spela schack.  

Vinnarskallen slår till

När vi möts tycks Pia inte alls särskilt blyg, utan pratar mycket vänligt och målande om sitt schackliv. Hon känns väldigt långt borta från bilden av den excentriska ensamvargen som sitter buttert böjd över brädan. För fortfarande omges schackvärlden av ett sorts romantiskt skimmer, där stora hjärnor (ofta män) tänker ut geniala drag. Så var det kanske förr, medger Pia, som mött flera av schackvärldens största. Bland andra tidigare världsmästaren Anatolij Karpov och förre VM-utmanaren Viktor Kortjnoj. Hon har slagit Kortjnoj två gånger och med Karpov blev det remi.  

– Min styrka har varit mitt fokus, jag blir extremt fokuserad när jag går in i schackbubblan, säger Pia.

– Jag älskar att vara där inne och försöka se om jag kan överlista motståndaren. Då slår min vinnarskalle till.

Och bra på matte, absolut, men något exceptionellt minne har hon inte, hävdar Pia.

 – Visst kan det vara en fördel inom schack att ha fotografiskt minne. Nuvarande norska världsstjärnan Magnus Carlsen har ett extremt minne. Redan som barn kunde han rabbla huvudstäderna i varenda land på jorden.  

– För att bli bäst i världen måste du sätta schacket före allt annat. Vad du än gör måste det vara schack, schack, schack.  

Länge tänkte också Pia likadant.

– Ja, jag satte nog schacket före livet själv, säger hon.

Allt det ändrades 2002. Då föddes dottern Anna.

Men nu måste vi backa bandet. För 21 år gammal var Pia inbjuden till en exklusiv turnering i Zürich. Där fanns också en spansk stormästare i schack vid namn Juan Bellón, 13 år äldre, och med ett underbart kreativt schackspel. Ett år senare var de ett par.

– Vad jag föll för? Hans leende! Det är så vackert och när han ler, så ler han också med ögonen, säger Pia och fortsätter:

– Sedan är Juan väldigt glad, alltid positiv. Och det är bra för mig som är pessimistiskt lagd. Med honom tror man alltid att man är världsbäst! säger Pia.

Dessutom angriper de schacket från två olika håll.

– Jag är mer vetenskap och matematik, Juan mer konstnär. Han vill göra ett vackert parti, ungefär som han målar en tavla. Jag är mer praktisk och vill vinna poäng, Juan vill vinna snyggt!

Paret bodde sedan tillsammans i Spanien under många år. På 80- och 90-talet var det lättare att leva på schacket i Spanien, prispengarna var högre, hotellen lyxigare och det var billigare att leva där.  

– Ofta kunde jag känna mig som en drottning, berättar Pia, som fortfarande var enda kvinnan på många turneringar.

Fick en ny kick

Men 2002 föddes den efterlängtade dottern, när Pia var 39 år, och livet förändrades. Nu var inte längre schack det viktigaste i livet, nu fanns det en liten bebis som betydde ännu mera.

– Med Anna kom ett annat perspektiv. Jag började spela mer damtävlingar, och fick en ny kick av det. Lite av prestationsångesten försvann samtidigt.

Det märktes också på Pias spel. 2003 vann hon dam-EM med Juan som coach.

– Det var såklart väldigt roligt. Då var jag 40 år och det var ovanligt att kvinnor i den åldern vann mästerskap.

Dottern Anna har onekligen schacket i blodet. Bara tre månader gammal hängde hon med på tävlingar och Pia ammade mellan matcherna. Ja, ibland satt hon till och med i mammas knä under ett parti.

– Min dröm vara så klart att Anna skulle bli en stark schackspelare, och jag såg ju att hon hade potential.

Jodå, bara tre år gammal satt Anna vid schackbrädet, och vid samma ålder påminde hon mamma hur man gör en rockad på bästa sätt.

Men samtidigt gick Annas intresse för schack i vågor. Ibland tyckte hon inte att det var lika kul längre.

 – Och jag märkte att ju mer jag pushade, desto mer reagerade hon tvärtom, det blev som en bumerangeffekt. För finns inte glädjen, så går det inte att tvinga fram den, förklarar Pia.

Dottern i mammas fotspår

Idag är Anna 20 år och på sätt och vis en ännu mer känd schackspelare än sina föräldrar. Visst är hon duktig i schack (hon är Sveriges högst rankade damjunior), men även en av de största i världen inom schackströmning på den populära strömningsplattformen Twitch. Dessutom har hon en youtubekanal med 140 000 prenumeranter. Idag har hon kontrakt med ett e-sportbolag, vilket gör att hon kan försörja sig på schack. 

 – Anna är mer som sin pappa, väldigt kommunikativ, och älskar att prata, säger Pia nöjt.

– Det gör mig också så glad att en ung tjej som Anna kan visa att schack är coolt.

För det är det här med kvinnor i schackvärlden. Idag är bara 3 procent av svenska rankade schackspelare kvinnor, alldeles för få för att bygga upp någon bredd. De flesta slutar tyvärr när de kommer upp i tonåren.

 – Visst kan en kvinna bli precis lika bra som en man i schack, säger Pia Cramling, men då måste vi få en större bas.

46-årige Judit Polgár är ett bevis på det. Hon erövrade stormästartiteln 1991 när hon var 15 år och 4 månader, alltså yngre än exempelvis schackgeniet Bobby Fischer. Hon räknas som en av världens bästa schackspelare. Precis som Pia var hennes mål också att bli bäst – inte bland kvinnorna, utan bland alla.

– Jag ville inte att någon skulle tycka att jag var duktig för att jag var en tjej, utan för att jag spelade bra, säger Pia.

Som ung klippte hon håret kort och signerade spelen med ”P Cramling”.  Pia gillade inte heller uppmärksamheten det förde med sig att vara ensam duktig tjej i tävlingarna.

– Nej, jag ville verkligen inte synas, tvärtom. Därför tycker jag det är så häftigt idag när kvinnliga spelare vågar sitta i högklackat och klänning och spela.  

Det har hänt mycket i schackvärlden sedan Pia började. De riktigt stora stjärnorna som just Magnus Carlsen kan idag tjäna miljoner. Dessutom har uppmärksamheten kring superstjärnan Magnus bidragit till att bredda schacket och visat att det verkligen inte bara är för nördar.

Men idag är schackvärlden också uppmärksammad för en helt annat sak – går det att fuska i schack?

 I september förlorar nämligen världsmästare Carlsen mot 19-årige Hans Niemann, en schackspelare med mycket lägre ranking. Niemann anklagas för fusk, och det sprids rykten om datorstyrda sexleksaker, som Niemann skulle ha gömt i kroppen. För gentlemanna-sporten schack är det en ofattbar chock om det skulle visa sig stämma. Pia Cramling kan såklart inte veta något om just det fallet, men hon kan bekräfta att det i teorin skulle kunna vara ett sätt att fuska.

– Det kan räcka med en vibration under ett parti för att göra ett bra drag, säger hon.

– Att ha något på kroppen eller i kroppen som ger en signal om hen är på rätt väg – för en stark spelare skulle det göra en väldig skillnad, säger Pia.

Just därför är det idag helt förbjudet att ha en klocka eller ens en penna med sig in på brädet i stora mästerskap, och Pia välkomnar att spelare scannas av innan matchen, eller att det åtminstone görs stickprov på om något otillåtet har gömts någonstans.

Men den största skillnaden vore om man slutade sända schackpartierna direkt, och istället sände med minst en kvarts fördröjning. För hur det än är så kan varenda mobiltelefon idag innehålla ett schackprogram som är smartare än varje levande människa. Genom att fördröja spelet blir det betydligt svårare att koppla upp sig och eventuellt frestas att hjälpa någon under en match.

 – Det här är tack och lov redan på gång, säger Pia Cramling.

Massor av energi

Idag är Pia 59 år, och trots OS-guldet så är hennes bästa tid som schackspelare förbi, menar hon. På topp stod hon kring 30-35 år, då var energin som störst och hjärnan som snabbast.

– Även om schack inte är en fysisk sport, så kräver det massor av energi för att orka tävla. Efter fyra-fem timmar vid brädet är du helt slut, säger Pia och förklarar du kan märka rent fysiskt hur en schacklokal värms upp av all tankeverksamhet.

– Min bror brukar hävda att han alltid går ner några kilon vid varje turnering.

För framtiden hoppas Pia att fler kvinnor ska upptäcka schackets tjusning. Även om du inte blir bäst i världen, så är schack bra för så mycket annat.

 – Affärsmannen Erik Penser brukade säga att han inte anställde någon som inte hade spelat schack. Han menade att de färdigheter du får av schack kan användas inom andra områden, inte minst blir du en strategisk person.

 – Schacket lär dig att fokusera, att fatta beslut, och räkna och kalkylera.

Vad har schacket gett dig?

 – Åh, det har gett mig min kärlek, min passion, min familj… Det har gett mig så gott som alla mina vänner och öppnat mina ögon genom att jag har fått träffa människor från hela världen. 

 – Ja, schacket har gett mig nästan allt! 

Annons
Scroll to Top