Så slipper du halka – gå som en pingvin!

I stora delar av landet är vintern redan här, och med den kommer snön och isen. Varje år halkar cirka 31 000 svenskar så pass allvarligt att de måste uppsöka sjukhus. Värst drabbade är kvinnor. En tredjedel halkar på tomten eller i bostadsområdet, och över 40 procent halkar på en väg eller trottoar. De flesta halkolyckor sker i vardagliga miljöer, och inte i idrotts- eller friluftssammanhang som många tror. 

Risken ökar bara man har fyllt 40, men alla drabbas – till och med simmerskan och atleten Sarah Sjöström, 27 år, slant på en isfläck vilket höll på att äventyra OS. Hon fick en fraktur på armbågen och tvingades till operation. 

– En studie i ortopedi vid Umeå universitet visar att redan i fyrtio-femtioårs­åldern börjar allt fler kvinnor söka vård i samband med fallolyckor. I den åldern tror man kanske inte att man är så skadebenägen och därmed är man inte lika försiktig. Jag kan bara gå till mig själv, när jag var runt sextio ramlade jag och stukade handen, nu när jag är sjuttio har jag blivit betydligt försiktigare, säger Lillemor Lundin Olsson, senior professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på avdelningen för fysioterapi vid Umeå universitet. 

Lillemor är expert på hur man undviker fallskador. Dessutom är hon pensionär på deltid, och konstaterar att hon har dubbel kompetens i det vi pratar om, hon kan uttala sig både i egenskap av forskare – och sjuttio­plussare. 

Bättre rustade i norr

Lillemor Lundin Olsson konstaterar att Sverige är ett avlångt land och att de geografiska förutsättningarna är rätt olika om man bor i Kiruna eller Malmö. 

–  Min hemstad Umeå ligger ju i norr, men det är ändå bara tjugo mil till Sveriges geografiska mittpunkt, vilket ger
lite perspektiv. Min erfarenhet är att de som bor i norra Sverige av naturliga skäl ofta är bättre rustade för snö och is, och har större vana att läsa av underlaget. Om man bor i Skåne och plötsligt överraskas av snö är det större sannolikhet att man bara traskar ut utan att se var man sätter fötterna. Vi har också många nyanlända som kanske inte är uppvuxna med snö, och inte har någon vana att röra sig på isiga underlag.   

Halkolyckorna kostar samhället stora pengar och vårdresurser. Under pandemin vädjade vårdpersonalen om att människor skulle vara extra försiktiga, de ville helt enkelt inte ha fler brutna lårbenshalsar och handleder på akuten. Men halkan får inte innebära att man låser in sig hemma, varnar Lillemor Lundin Olsson.

Självklart med broddar

–  Hälsovinsterna med att vara ute och röra på sig är stora, både fysiskt och psykiskt. Men man ska vara klok och tänka efter före och förstås anpassa sig efter underlaget. 

Ortopederna på landets sjukhus har redan börjat varna för årets vintersäsong. De menar att det borde vara lika självklart att använda broddar eller speciella skor när det är halt, som det är att ha cykelhjälm när man cyklar. Inför vintersäsongen borde man därför kolla igenom sin skogarderob. Få människor skulle ju komma på tanken att ge sig ut med sommardäck på bilen, men alla är inte lika noggranna vad gäller sulorna på de egna skorna. 

Lillemor Lundin Olsson vill slå ett slag för broddarna – som man antingen sätter fast på skon, eller som är inbyggda i skon.  

– Med broddar kommer man långt. Och det är viktigt att broddarna täcker hela foten eller åtminstone hälen. Sen är det förstås viktigt att man tänker efter var man sätter ner foten. Man kan träna sig på att försöka upptäcka och läsa av riskerna i sin egen dagliga omgivning. 

Träna styrka och balans

Ett exempel är den äldre stadsmiljön där husen står kant i kant med trottoaren, och det ofta rinner vatten från stuprören ut på trottoaren. När vattnet fryser blir det en förrädisk halkig bula som kanske dessutom döljs av nysnö. 

Man lär sig snart att se skillnad på olika underlag – en trottoar med hårt packad, lite ruggig, snö är inte ju särskilt hal. En trottoar täckt av nysnö kan däremot vara förrädisk, likaså bör man vara försiktig med ren blankis. 

Lika viktigt som att läsa av underlaget och att använda broddar är träning, menar Lillemor Lundin Olsson. 

– Man ska försöka träna upp sin reaktionsförmåga. Både styrka och rena balans-
övningar är bra träning. Det är inga avancerade övningar det handlar om, det viktiga är att se till att träningen blir av. Knäböj är ett exempel på en bra övning för att träna styrkan i benmusklerna: Att ställa sig upp från sittande i en stol och långsamt sätta sig ner upprepade gånger. Svårare än så behöver det inte vara.