• Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!

  • Hjälp - jag svimmar!

    Att vakna upp på golvet utan att förstå vad som hänt är hemskt och skrämmande. Men att svimma är oftast inget tecken på sjukdom. Och det finns ett enkelt knep som stoppar en attack.

    Hjälp - jag svimmar!

    Svimning är en mycket vanlig ­orsak till besök på akutmottagningar, berättar Anette Jemt­rén, hjärtläkare vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. De flesta söker nog akut den första gången de svimmar. Det är ofta dramatiskt att plötsligt förlora medvetandet och ramla omkull. Många gör sig illa när de faller.
    Men oftast orsakas svimning inte av någon allvarlig sjukdom. Det är i regel ofarligt att svimma, även om det är obehagligt och det finns risk för skador när man ramlar ihop.

    – En del människor har en benägenhet att svimma i vissa situationer. Det har delvis med kroppskonstitutionen att göra. Långa och smala individer har ofta ett lägre blodtryck och har därför extra svårt att kompensera om de drabbas av ett plötsligt blodtrycksfall, säger Anette Jemtrén.


    Bör man alltid uppsöka akuten om man svimmar?

    – Första gången det händer ska man åka till sjukhus om man är avsvimmad en längre stund, eller om man gjort sig illa i fallet. Är det en mycket kort svimning och man känner sig okej efter några minuter, kan man börja med att ringa sjukvårdsrådgivningen, säger Anette.

    Det finns dock vissa omständigheter som gör det troligare att svimningen beror på en hjärt­åkomma, vilket är allvarligt (se faktarutan till höger). Då bör man alltid söka akut hjälp. För att kontrollera om det handlar om en hjärt­orsakad svimning görs en rad undersökningar: EKG, rutinblodprover och blodtryck både i liggande och upprättstående. Läkaren lyssnar på hjärta och lungor samt gör en neurologisk undersökning.

    Går att förebygga

    Anettes råd är att även svimningsanfall som har ofarliga orsaker bör förebyggas.

    – Även om det handlar om en ofarlig svimning tycker jag man ska tänka efter i vilka situationer den här svimningskänslan brukar uppstå och försöka förhindra sådana situationer. Vid tillfällen när man måste stå länge kan man försöka ordna så att man får sitta ner en stund och lägga upp benen. Lågt blodsocker kan också leda till svimning. Detta kan hända om du exempelvis har ätit för lite.

    Vid värmeslag och uttorkning kan svimning vara ett symtom. Är du värmekänslig, se till att dricka ordentligt om det är mycket varmt ute eller inne, tipsar Anette.

    Om du känner att det är nära att du svimmar ska du lägga dig ner. Helst med benen högre än ditt eget huvud.

    Anette förklarar vad som definierar en svimning.

    – Svimning innebär en hastig, oftast kortvarig förlust av medvetandet. Orsaken är otillräcklig blodtillförsel till hjärnan – på grund av att blodtrycket och/eller pulsen plötsligt sjunker.

    Före en svimning kan man ofta uppleva något som kall­as prodromalsymtom, förebådande symtom. Det kan vara olustkänsla, kallsvett, illamående, yrsel, hjärtklappning, att "det svartnar för ögonen", en ringande ton i öronen.

    För den vanliga, ofarliga typen av svimning finns ett enkelt knep att stoppa en attack: att lägga armarna eller benen i kors och spänna musklerna! Då aktiveras den så kallade muskelpumpen, och blodet tar sig lättare tillbaka till hjärtat och sedan vidare till hjärnan. På så sätt kan man snabbt få upp blodtrycket och på sätt häva svimningsattacken.

    Metoden är internationellt erkänd och kallas "Legcrossing". I korthet fungerar det så att man stående korsar benen och pressar dem mot varandra samtidigt som man spänner skinkor och bukmuskulatur, helst under 30 sekunder.

    Detta och mycket annat får man lära sig i den "svimningsskola" som finns på Central­sjukhuset i Kristianstad. Initiativtagare är överläkaren Sten Östenson.

    Mer kunskap lugnar

    Initiativet går ut på att patienterna och deras anhöriga får lära sig att just denna typ av svimning inte är tecken på sjukdom i hjärta eller hjärna och att prognosen är god. Att förstå vad som händer när någon svimmar minskar rädslan, för det kan både kännas och se otäckt ut.

    En av dem som fått hjälp är Rebecca Augustsson, 37 år, som bor i Kristianstad med sambo och två barn och jobbar som ­arbetsterapeut.

    – Första svimningsattacken kom redan i tonåren. Det bara svartnade och när jag vaknade låg jag på golvet, och min oroliga pappa stod lutad över mig. Ingenting särskilt hade hänt, det var en vanlig höstdag, jag mådde bra innan det hände. Efteråt var jag lite trött, men vi behövde aldrig söka hjälp.

    – Nästa gång satt jag på ett fik och drack te och pratade med kompisar. Vaknade till på golvet med folk runt omkring. De hade ringt ambulans, och jag fick ligga över natten på sjukhuset efter en rad prover, EKG och blodtryck som inte visade något onormalt. Man trodde först att det kunde vara någon form av epilepsi, men det uteslöts sedan.

    Har inte svimmat sedan dess

    Efter det åkte Rebecca ett par gånger till akuten efter korta svimningar. Sista gången fick hon erbjudande av läkaren Sten Östenson att vara med i den nya svimningsskolan.

    – Det var en bra behandling, inte minst för att både jag och min sambo blev av med vår rädsla. Han var rejält skärrad när jag svimmade.

    "Legcrossing"- metoden har varit till stor hjälp, berättar Rebecca.

    – Jag har haft förkänningar flera gånger, känt att en svimning varit på väg. Men varje gång har jag lyckats häva den genom att korsa benen och spänna musklerna. Och jag har inte förlorat medvetandet sedan dess.


    Yrsel kan ge svimningskänsla

    Vissa typer av yrsel kan ge känslan av att man kommer att svimma. Yrsel och ostadighet är obehagligt och skrämmande. Ibland blir rädslan för yrsel ett större problem än själva yrseln. Man talar då om fobisk yrsel eller "spänningsyrsel".

    Känslan av kontrollförlust kan vara så överväldigande att det känns som om man håller på att svimma. Ibland är yrseln en del av en panikattack och ibland uppträder samtidigt andra symtom på panik som hjärtklappning, tryck över bröstet, dimsyn, matthet, darrighet, svimningskänsla och illamående.

    Tecken på att oro och rädsla har ett finger med i spelet vid yrsel är om
    - Yrseln uppträder tillsammans med hjärtklappning, andnöd eller plötslig matthetskänsla
    - Symtomen leder till att man undviker vissa miljöer och situationer som utlöser yrsel
    - Man fantiserar om att drabbas av yrsel och målar upp olika mardrömsscenarier för sitt inre.

    Fobisk yrsel kan med framgång behandlas med KBT och
    psykologsamtal och med vissa läkemedel. Flera undersökningar på senare år har visat att yrsel och ostadighet försvinner hos två av tre personer med sådan behandling.

    Mer information www.yrsel.com

  • Få icakuriren.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!